Subprime-krisen
Subprime-krisen var en rikstäckande amerikansk bankkris som sammanföll med den amerikanska recessionen från december 2007 till juni 2009.[1] Den utlöstes av en stor nedgång i bostadspriserna, vilket resulterade i bolånemisskötsel och utmätningar och devalveringen av bostadsrelaterade värdepapper. Nedgångar i bostadsinvesteringar föregick recessionen och följdes av minskningar i hushållens konsumtion och företagsinvesteringar. Utgiftsminskningar var större i områden med en kombination av hög skuldsättning bland hushållen och större bostadsprisfall.[2]
Utvidgningen av hushållsskulder finansierades med mortgage-backed securities (MBS) och collateralized debt obligations (CDO), som till en början erbjöd attraktiv avkastning på grund av högre räntor på bolån; den låga kreditvärdigheten orsakade dock slutligen en massiv brist i betalning.[3] Då delar av krisen först blev mer synliga under 2007, kollapsade flera stora finansinstitut i september 2008, med betydande störningar i kreditflödet till företag och konsumenter och uppkomsten av en allvarlig global recession.[4]
Det fanns många orsaker till krisen, där bedömare tilldelar olika nivåer av skuld till finansinstitut, tillsynsmyndigheter, kreditvärderingsinstitut, statlig bostadspolitik och konsumenter, bland annat.[5] En omedelbar orsak var de stigande subprimelånen. Procentandelen av subprimelån med lägre kvalitet som uppkom under ett visst år steg från historiska 8% eller lägre intervallet till cirka 20% från 2004 till 2006, med betydligt högre förhållanden i vissa delar av USA.[6][7] En stor andel av dessa subprimelån, över 90% år 2006 till exempel, var justerbara räntebolån.[4] Dessa två förändringar var en del av en bredare trend av sänkta utlåningskrav och bolåneprodukter med hög risk.[4][8] De amerikanska hushållen hade blivit mer och mer skuldsatta, förhållandet mellan skulder och personlig disponibel inkomst ökade från 77% år 1990 till 127% i slutet av 2007, en stor del av denna ökning var bolånerelaterad.[9]
När de amerikanska bostadspriserna sjönk kraftigt efter en topp i mitten av 2006, blev det svårare för låntagare att omfinansiera sina lån. Då justerbara bolån började att återställas till en högre ränta (som orsakade högre månatliga betalningar), sköts bolånemisskötseln i höjden. Värdepapper uppbackade med bolån, inklusive subprimelån, som ofta innehades av globala finansbolag, förlorade det mesta av sitt värde. Globala investerare minskade också drastiskt inköp av bolånebaserade skulder och andra värdepapper som en del av en nedgång i kapaciteten och viljan av det privata finansiella systemet att stödja utlåningen.[6] Oron kring den sunda amerikanska kreditmarknaden och de finansiella marknaderna har ledde till stramare kredit runt om i världen och avtagande ekonomisk tillväxt i USA och Europa.
Krisen hade allvarliga, långvariga konsekvenser för de amerikanska och europeiska ekonomierna. USA gick in i en djup recession, där nästan 9 miljoner arbeten försvann under 2008 och 2009, cirka 6% av arbetskraften. En uppskattning av förlorad produktion från krisen uppkommer till "minst 40% av 2007 års bruttonationalprodukt".[10] Amerikanska bostadspriser sjönk i genomsnitt nästan 30% och den amerikanska aktiemarknaden föll cirka 50% i början av 2009. I början av 2013 hade den amerikanska aktiemarknaden återhämtat sig till sin topp före krisen men bostadspriserna fortsatte att ligga nära bottennivån och arbetslösheten fortsatte vara hög. Den ekonomiska tillväxten förblev under de nivåerna som var före krisen. Europa fortsatte också att kämpa med sin egen ekonomiska kris, med förhöjd arbetslöshet och allvarliga banknedsättningar som uppskattades till €940 miljarder mellan 2008 och 2012.[11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”US Business Cycle Expansions and Contractions” (på engelska). NBER. Arkiverad från originalet den 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925210636/http://www.nber.org/cycles.html. Läst 9 augusti 2012.
- ^ Mian, Atif &, Sufi, Amir (2014) (på engelska). House of Debt. University of Chicago. ISBN 978-0-226-08194-6
- ^ Lemke, Lins & Picard (2013). ”3” (på engelska). Mortgage-Backed Securities. Thomson West
- ^ [a b c] Zandi, Mark (2010) (på engelska). Financial Shock. FT Press. ISBN 978-0-13-701663-1
- ^ ”Financial Crisis Inquiry Commission-Final Report” (på engelska). Stanford Law School. http://fcic.law.stanford.edu/report. Läst februari 2013.
- ^ [a b] Simkovic, Michael. ”Competition and Crisis in Mortgage Securitization” (på engelska). Social Science Research Network. http://ssrn.com/abstract=1924831. Läst 28 oktober 2014.
- ^ ”The State of the Nation's Housing-2008-See Figure 4-Page 4” (på engelska). Joint Center for Housing Studies. Harvard University. http://www.jchs.harvard.edu/sites/jchs.harvard.edu/files/son2008.pdf. Läst 28 oktober 2014.
- ^ Burry, Michael (26 mars 2011). ”Missteps to Mayhem” (på engelska). Vanderbilt Magazine. Vanderbilt University. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006080415/http://www.vanderbilt.edu/magazines/vanderbilt-magazine/2011/09/missteps-to-mayhem/. Läst 28 oktober 2014.
- ^ ”The End of the Affair” (på engelska). The Economist. 30 oktober 2008. http://www.economist.com/world/unitedstates/displaystory.cfm?story_id=12637090. Läst 27 februari 2009.
- ^ Johnson, Simon (26 september 2013). ”Three Unlearned Lessons From the Financial Crisis” (på engelska). Bloomberg. http://www.bloomberg.com/news/2013-09-26/three-unlearned-lessons-from-the-financial-crisis.html. Läst 17 november 2013.
- ^ Benchimol, J. (2014) (på engelska). Risk aversion in the Eurozone. "68" (1). Research in Economics. sid. 39-56. http://ideas.repec.org/a/eee/reecon/v68y2014i1p39-56.html
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Subprime-krisen.
