Imposex: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Inte så spännande som det kanske låter...
(Ingen skillnad)

Versionen från 21 november 2016 kl. 15.35

Imposex är en störning hos havslevande snäckor som orsakas av giftverkan hos vissa föroreningar. Dessa ämnen medför hormonrubbningar som leder till att honor utvecklar hanliga könsorgan (penis och sädesledare).

Ämnen som orsakar imposex

Tributyltin (TBT) hydride model

Det första ämne som konstaterades orsaka imposex var tributyltenn (TBT)[1] som kan vara verksamt vid mycket låga koncentrationer, men senare studier har påvisat andra ämnen som trifenyltenn[2] och etanol.[3] TBT har använts som antifoulingmedel för fartyg och påverkar honorna hos arterna purpursnäcka (Nucella lapillus), Voluta ebraea[4], Olivancillaria vesica[5], Stramonita haemastoma[6] och mer än 200 andra marina snäckor.

Missbildningar

Hos purpursnäckan blockerar en utväxande penis hos imposex-honor gradvis äggledaren, men äggproduktionen fortsätter. Senare imposex-stadier innebär sterilitet och en för tidig död hos fertila honor, vilket kan påverka hela populationen.[4][7]

Bioövervakning

Imposex-stadierna hos honor av purpursnäcka och andra snäckor, som stor tusensnäcka (Peringia ulvae) och stor nätsnäcka (Nassarius nitidus) i Östersjön, används för övervakning av nivåerna hos tributyltenn. De två index som används för övervakningen är RPSI (relativ penisstorlex hos honor i förhållande till hanar) och VDSI (Vas Deferens Sequence Index: summan av imposexstadier hos alla insamlade honor dividerat med antalet undersökta honor).[8][9]

Externa länkar

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Ruiz JM, Quintela M, Barreiro R (1998) Tributyltin and imposex: no uncertainty shown. Mar Ecol Prog Ser 170: sid. 293–294
  2. ^ Horiguchi, T. (1995). ”Imposex in Japanese gastropods (Neogastropoda and Mesogastropoda): effects of tributyltin and triphenyltin from anti-fouling paints”. Marine Pollution Bulletin (Oxford) 31 (4–12): sid. 402–405. doi:10.1016/0025-326X(95)00133-8. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V6N-404RMY0-18&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1026249491&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=637bfa79b5ab2d19394e2b32d38a4ef7. 
  3. ^ Davies, I. M. (1997). ”Sublethal effects of tributyltin oxide on thedog whelk Nucella lapillus”. Marine Ecology Progress Series 158: sid. 191–204. doi:10.3354/meps158191. 
  4. ^ [a b] Castro, Í. B. (2008). ”Imposex in endemic volutid from Northeast Brazil (Mollusca: Gastropoda)”. Brazilian Archives of Biology and Technology (Brazil) 51 (5): sid. 1065–1069. doi:10.1590/s1516-89132008000500024. ISSN 1516-8913. http://www.scielo.br/pdf/babt/v51n5/a24v51n5.pdf. 
  5. ^ Caetano, C. H. S.; Absalão, R. S. (2002). ”Imposex in Olivancillaria vesica vesica (Gmelin) (Gastropoda, Olividae) trom a Southeastern Brazilian sandy beach”. Revista Brasileira de Zoologia (Brazil: Sociedade Brasileira de Zoologia) 19 (2): sid. 215–218. doi:10.1590/S0101-81752002000600022. ISSN 0101-8175. http://www.scielo.br/pdf/rbzool/v19s2/v19supl2a22.pdf. 
  6. ^ Fernandez, M. A. (2002). ”Occurrence of imposex in Thais haemastoma: possible evidence of environmental contamination derived from organotin compounds in Rio de Janeiro and Fortaleza, Brazil”. Cadernos de Saúde Pública (Rio de Janeiro, Brazil: Fundação Oswaldo Cruz) 18 (2): sid. 463–476. doi:10.1590/S0102-311X2002000200011. ISSN 0102-311X. http://www.scielosp.org/pdf/csp/v18n2/8275.pdf. 
  7. ^ Gibbs, P.E., Bryan, G.W.,1986, Reproductive failure in populations of the dog-whelk Nucella lapillus, caused by imposex induced by tributyltin from antifouling paints, J. Mar. Biol. Ass. U.K. 66, sid. 767–777.
  8. ^ Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar, rapport från Naturvårdsverkets delprogram Metaller och organiska miljögifter i marin miljö.
  9. ^ Marina Magnusson, Annelie Hilvarsson, Sandra Andersson & Åke Granmo, 2012, Biologiska effekter av organiska tennföreningar i Havet 2012, rapport från Havsmiljöinstitutet.