Hjärtsvikt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
textputs, formatputs
Utökade 4 referenser med reFill (), fixade återkommande referenser med ref name
Rad 6: Rad 6:
field = [[Kardiologi]]|
field = [[Kardiologi]]|
synonyms = Kronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens|
synonyms = Kronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens|
symptoms = [[Andfåddhet]], [[Fatigue|trötthet]], [[ödem|svullna ben]]<ref name=NICEChp1/>|
symptoms = [[Andfåddhet]], [[Fatigue|trötthet]], [[ödem|svullna ben]]<ref name="NICEChp1"/>|
onset = |
onset = |
duration = Ofta livslång|
duration = Ofta livslång|
causes = [[Hjärtinfarkt]], [[högt blodtryck]], oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat<ref name=NICEChp1/><ref name=Lancet2005/>|
causes = [[Hjärtinfarkt]], [[högt blodtryck]], oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat<ref name="NICEChp1"/><ref name="Lancet2005"/>|
risks = Rökning, stillasittande livsstil|
risks = Rökning, stillasittande livsstil|
diagnosis = [[EKG]]<ref name=NICEChp3/>|
diagnosis = [[EKG]]<ref name="NICEChp3"/>|
differential = [[Njursvikt]], [[sköldkörtelsjukdom]], [[leversjukdom]], [[anemi]], [[fetma]]<ref name=NICEChp4/>|
differential = [[Njursvikt]], [[sköldkörtelsjukdom]], [[leversjukdom]], [[anemi]], [[fetma]]<ref name="NICEChp4"/>|
treatment = |
treatment = |
medication = [[Diuretika]], hjärtläkemedel<ref name=NICEChp3/><ref name=NICEChp5/>|
medication = [[Diuretika]], hjärtläkemedel<ref name="NICEChp3"/><ref name="NICEChp5"/>|
frequency = Globalt 40 miljoner (2015),<ref name=GBD2015Pre>{{cite journal|last1=GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence|first1=Collaborators.|title=Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.|journal=Lancet|date=8 October 2016|volume=388|issue=10053|pages=1545–1602|pmid=27733282|doi=10.1016/S0140-6736(16)31678-6|pmc=5055577}}</ref> 2% av vuxna (industriella länder)<ref name=Lancet2005/><!--<ref name=Dick2008/>-->|
frequency = Globalt 40 miljoner (2015),<ref name=GBD2015Pre>{{cite journal|last1=GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence|first1=Collaborators.|title=Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.|journal=Lancet|date=8 October 2016|volume=388|issue=10053|pages=1545–1602|pmid=27733282|doi=10.1016/S0140-6736(16)31678-6|pmc=5055577}}</ref> 2% av vuxna (industriella länder)<ref name="Lancet2005"/><!--<ref name=Dick2008/>-->|
deaths = 35 % dödsrisk under första året<ref name=NICEChp1/>
deaths = 35 % dödsrisk under första året<ref name="NICEChp1"/>
}}
}}


'''Hjärtsvikt''' (HF), ofta använt för att benämna '''kronisk hjärtsvikt''' (CHF), uppstår när [[hjärta]]t inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.<ref>{{Cite web|title=Heart failure|date=23 December 2009|work=Health Information|id=DS00061|publisher=Mayo Clinic|url=http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061}}</ref> Det [[engelska]] uttrycket ''congestive heart failure'' (CHF) används ofta synonymt med kronisk hjärtsvikt.<ref>{{Cite web|title=Living Well With Chronic Heart Failure|url=http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf|work=Heart Foundation|accessdate=25 May 2014|page=18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141222111611/http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf|archivedate=22 december 2014}}</ref> Symtom på hjärtsvikt är vanligen [[Dyspné|andfåddhet]], [[Trötthet|kraftig trötthet]], och [[Ödem|bensvullnad]].<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Andfåddheten förvärras oftast av [[Träningsintolerans|fysisk aktivitet]], då man ligger ner, och på natten då man sover.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Detta begränsar ofta hur mycket fysiskt ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.<ref name="McD2011">{{Bokref|efternamn=McDonagh|förnamn=Theresa A.|titel=Oxford textbook of heart failure|datum=2011|utgivare=Oxford University Press|utgivningsort=Oxford|isbn=9780199577729|sid=3|url=http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1}}</ref>
'''Hjärtsvikt''' (HF), ofta använt för att benämna '''kronisk hjärtsvikt''' (CHF), uppstår när [[hjärta]]t inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.<ref>{{Cite web|title=Heart failure|date=23 December 2009|work=Health Information|id=DS00061|publisher=Mayo Clinic|url=http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061}}</ref> Det [[engelska]] uttrycket ''congestive heart failure'' (CHF) används ofta synonymt med kronisk hjärtsvikt.<ref>{{Cite web|title=Living Well With Chronic Heart Failure|url=http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf|work=Heart Foundation|accessdate=25 May 2014|page=18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141222111611/http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf|archivedate=22 december 2014}}</ref> Symtom på hjärtsvikt är vanligen [[Dyspné|andfåddhet]], [[Trötthet|kraftig trötthet]], och [[Ödem|bensvullnad]].<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Andfåddheten förvärras oftast av [[Träningsintolerans|fysisk aktivitet]], då man ligger ner, och på natten då man sover.<ref name="NICEChp1"/> Detta begränsar ofta hur mycket fysiskt ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.<ref name="McD2011">{{Bokref|efternamn=McDonagh|förnamn=Theresa A.|titel=Oxford textbook of heart failure|datum=2011|utgivare=Oxford University Press|utgivningsort=Oxford|isbn=9780199577729|sid=3|url=http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1}}</ref>


== Orsaker ==
== Orsaker ==
Vanliga orsaker till hjärtsvikt är [[Kranskärlssjukdomar|kranskärlssjukdom]] inklusive tidigare [[hjärtinfarkt]] (hjärtattack), [[Hypertoni|högt blodtryck]], [[förmaksflimmer]], [[Klaffel (hjärtat)|hjärtklaffsjukdom]] och [[hjärtmuskelsjukdom]] (kardiomyopati).<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref><ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref> Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: ''vänsterkammarsvikt'' (HFrEF) och ''hjärtsvikt med normal [[ejektionsfraktion]]'' (HFpEF).{{Källa behövs|Svenska namn HFrEF, HFpEF|datum=2016-07}} Typen beror på huruvida vänster [[Kammare (hjärta)|kammares]] kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Hur svår hjärtsvikten är brukar graderas efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.<ref name="NICEChp4">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=38–70|pmid=22741186}}</ref> Hjärtsvikt är inte samma sak som [[hjärtinfarkt]] (då en del av hjärtmuskeln dör) eller [[hjärtstilletånd]] (då blodet slutar cirkulera helt).<ref>{{Bokref|titel=Willard & Spackman's occupational therapy.|datum=2014|utgivare=Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins|utgivningsort=Philadelphia|isbn=9781451110807|sid=1124|url=http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124|upplaga=12th ed.}}</ref><ref>{{Bokref|titel=The Cardiac Care Unit Survival Guide|datum=2012|utgivare=Lippincott Williams & Wilkins|isbn=9781451177466|sid=98|url=http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98|författare=Eyal Herzog}}</ref>
Vanliga orsaker till hjärtsvikt är [[Kranskärlssjukdomar|kranskärlssjukdom]] inklusive tidigare [[hjärtinfarkt]] (hjärtattack), [[Hypertoni|högt blodtryck]], [[förmaksflimmer]], [[Klaffel (hjärtat)|hjärtklaffsjukdom]] och [[hjärtmuskelsjukdom]] (kardiomyopati).<ref name="NICEChp1"/><ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref> Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.<ref name="NICEChp1"/> Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: ''vänsterkammarsvikt'' (HFrEF) och ''hjärtsvikt med normal [[ejektionsfraktion]]'' (HFpEF).{{Källa behövs|Svenska namn HFrEF, HFpEF|datum=2016-07}} Typen beror på huruvida vänster [[Kammare (hjärta)|kammares]] kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.<ref name="NICEChp1"/> Hur svår hjärtsvikten är brukar graderas efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.<ref name="NICEChp4">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=38–70|pmid=22741186}}</ref> Hjärtsvikt är inte samma sak som [[hjärtinfarkt]] (då en del av hjärtmuskeln dör) eller [[hjärtstilletånd]] (då blodet slutar cirkulera helt).<ref>{{Bokref|titel=Willard & Spackman's occupational therapy.|datum=2014|utgivare=Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins|utgivningsort=Philadelphia|isbn=9781451110807|sid=1124|url=http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124|upplaga=12th ed.}}</ref><ref>{{Bokref|titel=The Cardiac Care Unit Survival Guide|datum=2012|utgivare=Lippincott Williams & Wilkins|isbn=9781451177466|sid=98|url=http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98|författare=Eyal Herzog}}</ref>


==Symtom==
==Symtom==
Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.<ref name="ReferenceA"/> Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,<ref>http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/</ref> medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.<ref name="ReferenceA"/>
Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.<ref name="ReferenceA"/> Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,<ref>{{cite web|url=http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/|title=Hjärtsvikt kvinnor - Hjärt-Lungfonden|website=Hjärt-Lungfonden}}</ref> medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.<ref name="ReferenceA"/>


Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.<ref name="hjart-lungfonden.se">http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/</ref>
Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.<ref name="hjart-lungfonden.se">{{cite web|url=http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/|title=Symptom hjärtsvikt - Hjärt-Lungfonden|website=Hjärt-Lungfonden}}</ref>


För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:<ref>Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442</ref>
För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:<ref>Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442</ref>
Rad 38: Rad 38:
Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg [[hjärtminutvolym]], det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det [[systoliskt tryck|systoliska trycket]] sjunker. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad ''high output heart failure'', som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan [[takykardi]].<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=High output heart failure|url=https://academic.oup.com/qjmed/article/102/4/235/1549579|år=2009-04-01|tidskrift=QJM: An International Journal of Medicine|volym=102|nummer=4|sid=235–241|hämtdatum=|doi=10.1093/qjmed/hcn147|issn=1460-2725|språk=en|förnamn=P. A.|förnamn2=S. W.|efternamn=Mehta|efternamn2=Dubrey}}</ref>
Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg [[hjärtminutvolym]], det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det [[systoliskt tryck|systoliska trycket]] sjunker. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad ''high output heart failure'', som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan [[takykardi]].<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=High output heart failure|url=https://academic.oup.com/qjmed/article/102/4/235/1549579|år=2009-04-01|tidskrift=QJM: An International Journal of Medicine|volym=102|nummer=4|sid=235–241|hämtdatum=|doi=10.1093/qjmed/hcn147|issn=1460-2725|språk=en|förnamn=P. A.|förnamn2=S. W.|efternamn=Mehta|efternamn2=Dubrey}}</ref>


Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: [[fetma]], njursjukdom, leversjukdom, [[anemi]] och [[sköldkörtelsjukdom]]ar med flera.<ref name="NICEChp4">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=38–70|pmid=22741186}}</ref>
Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: [[fetma]], njursjukdom, leversjukdom, [[anemi]] och [[sköldkörtelsjukdom]]ar med flera.<ref name="NICEChp4"/>


===Akut hjärtsvikt===
===Akut hjärtsvikt===
Rad 44: Rad 44:
Om hjärtsvikten förvärras kan personen få rosa skum i munnen och näsan, [[andnöd]], [[kallsvett]], [[blekhet]] och [[takykardi|svår hjärtklappning]], vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.<ref name="internetmedicin.se"/><ref name="1177.se"/>
Om hjärtsvikten förvärras kan personen få rosa skum i munnen och näsan, [[andnöd]], [[kallsvett]], [[blekhet]] och [[takykardi|svår hjärtklappning]], vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.<ref name="internetmedicin.se"/><ref name="1177.se"/>


Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, [[hjärtinfarkt]], [[ischemi]], [[cirkulationssvikt]], [[hjärttamponad]], [[infektioner]], [[hypertoni|hyperton kris]], [[alkoholförgiftning]] och [[Akut drogförgiftning|förgiftning av andra droger]], [[diabetes]], samt [[tyreotoxisk kris]] vid [[giftstruma]].<ref name="ReferenceB">http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101</ref><ref>{{webbref |url=http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-11-18 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160309111740/http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf |arkivdatum=2016-03-09 }}</ref> Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.
Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, [[hjärtinfarkt]], [[ischemi]], [[cirkulationssvikt]], [[hjärttamponad]], [[infektioner]], [[hypertoni|hyperton kris]], [[alkoholförgiftning]] och [[Akut drogförgiftning|förgiftning av andra droger]], [[diabetes]], samt [[tyreotoxisk kris]] vid [[giftstruma]].<ref name="ReferenceB">{{cite web|url=http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101|title=Hjärtsvikt – akut|website=www.internetmedicin.se}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-11-18 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160309111740/http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf |arkivdatum=2016-03-09 }}</ref> Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.


Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med [[lungödem]] eller [[cirkulationssvikt|chock]] kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av [[hjärtinfarkt]] kan kännetecknas av långsammare hjärtslag ([[bradykardi]]), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls ([[takykardi]]) som är svår att känna.<ref name="ReferenceB"/>
Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med [[lungödem]] eller [[cirkulationssvikt|chock]] kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av [[hjärtinfarkt]] kan kännetecknas av långsammare hjärtslag ([[bradykardi]]), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls ([[takykardi]]) som är svår att känna.<ref name="ReferenceB"/>
Rad 51: Rad 51:


== Diagnos ==
== Diagnos ==
Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med [[ekokardiografi]] (eko).<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> [[Blodprov|Blodprover]], [[Elektrokardiografi|ekg]] och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom [[Rökavvänjning|rökstopp]],<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> ökad [[Träning|motion]],<ref name="Taylor2014">{{Cite journal|last=Taylor|first=RS|author2=Sagar, VA|author3=Davies, EJ|author4=Briscoe, S|author5=Coats, AJ|author6=Dalal, H|author7=Lough, F|author8=Rees, K|author9=Singh, S|title=Exercise-based rehabilitation for heart failure.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=Apr 27, 2014|volume=4|pages=CD003331|pmid=24771460|doi=10.1002/14651858.CD003331.pub4}}</ref> och kostförändringar samt medicinering.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med [[ACE-hämmare]] och [[Betablockerare|beta-blockare]].<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Vid svårare sjukdom kan [[Aldosteron-antagonist|aldosteron-antagonister]], [[Angiotensin II-receptorantagonist|angiotensinreceptor-blockerare]] (ARB) eller [[hydralazin]] med nitrat användas.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> [[Vätskedrivande medel|Diuretika]] används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> Ibland kan en inopererad enhet, till exempel [[pacemaker]] eller defibrillator (ICD) vara av nytta.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Ett [[konstgjort hjärta]] eller [[hjärttransplantation]] rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref>
Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med [[ekokardiografi]] (eko).<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> [[Blodprov|Blodprover]], [[Elektrokardiografi|ekg]] och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.<ref name="NICEChp3"/> Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.<ref name="NICEChp3"/> Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom [[Rökavvänjning|rökstopp]],<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> ökad [[Träning|motion]],<ref name="Taylor2014">{{Cite journal|last=Taylor|first=RS|author2=Sagar, VA|author3=Davies, EJ|author4=Briscoe, S|author5=Coats, AJ|author6=Dalal, H|author7=Lough, F|author8=Rees, K|author9=Singh, S|title=Exercise-based rehabilitation for heart failure.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=Apr 27, 2014|volume=4|pages=CD003331|pmid=24771460|doi=10.1002/14651858.CD003331.pub4}}</ref> och kostförändringar samt medicinering.<ref name="NICEChp5"/> Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med [[ACE-hämmare]] och [[Betablockerare|beta-blockare]].<ref name="NICEChp3"/> Vid svårare sjukdom kan [[Aldosteron-antagonist|aldosteron-antagonister]], [[Angiotensin II-receptorantagonist|angiotensinreceptor-blockerare]] (ARB) eller [[hydralazin]] med nitrat användas.<ref name="NICEChp3"/> Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.<ref name="NICEChp3"/> [[Vätskedrivande medel|Diuretika]] används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.<ref name="NICEChp5"/> Ibland kan en inopererad enhet, till exempel [[pacemaker]] eller defibrillator (ICD) vara av nytta.<ref name="NICEChp3"/> Ett [[konstgjort hjärta]] eller [[hjärttransplantation]] rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.<ref name="NICEChp5"/>


== Förekomst och prognos ==
== Förekomst och prognos ==
I Sverige lever cirka 200&nbsp;000 personer med hjärtsvikt,<ref>{{Webbref|url=http://www.sbu.se/2015_04/|titel=Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt|hämtdatum=|efternamn=|förnamn=|verk=Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services|språk=sv}}</ref> omkring 2–3 % av befolkningen, varav dubbelt så många män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.<ref name="ReferenceA"/>
I Sverige lever cirka 200&nbsp;000 personer med hjärtsvikt,<ref>{{Webbref|url=http://www.sbu.se/2015_04/|titel=Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt|hämtdatum=|efternamn=|förnamn=|verk=Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services|språk=sv}}</ref> omkring 2–3 % av befolkningen, varav dubbelt så många män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.<ref name="ReferenceA"/>


Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och inte sällan dödlig sjukdom.<ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref> I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 procent.<ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref><ref name="pmid18799522">{{Cite journal|vauthors=Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G|title=ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)|journal=Eur. Heart J.|volume=29|issue=19|pages=2388–442|date=October 2008|pmid=18799522|doi=10.1093/eurheartj/ehn309|url=http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522|display-authors=etal}}</ref> Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35 % för att sedan sjunka till under 10 % efterföljande år.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Detta liknar mortalitetsrisken hos ett antal typer av cancer.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5% av alla sjukhusvistelser.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Hjärtsvikt beskrevs tidigt i historien och [[Papyrus Ebers|Ebers papyrus]] beskrev ämnet kring år 1550 f.Kr.<ref name="McD2011">{{Bokref|efternamn=McDonagh|förnamn=Theresa A.|titel=Oxford textbook of heart failure|datum=2011|utgivare=Oxford University Press|utgivningsort=Oxford|isbn=9780199577729|sid=3|url=http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1}}</ref>
Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och inte sällan dödlig sjukdom.<ref name="Lancet2005"/> I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 procent.<ref name="Lancet2005"/><ref name="pmid18799522">{{Cite journal|vauthors=Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G|title=ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)|journal=Eur. Heart J.|volume=29|issue=19|pages=2388–442|date=October 2008|pmid=18799522|doi=10.1093/eurheartj/ehn309|url=http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522|display-authors=etal}}</ref> Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35 % för att sedan sjunka till under 10 % efterföljande år.<ref name="NICEChp1"/> Detta liknar mortalitetsrisken hos ett antal typer av cancer.<ref name="NICEChp1"/> I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5% av alla sjukhusvistelser.<ref name="NICEChp1"/> Hjärtsvikt beskrevs tidigt i historien och [[Papyrus Ebers|Ebers papyrus]] beskrev ämnet kring år 1550 f.Kr.<ref name="McD2011"/>


==Rehabilitering==
==Rehabilitering==
Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad [[systolisk]] hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.<ref>{{webbref |url=http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |arkivdatum=2015-03-30 }}</ref> Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning <ref>http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract</ref> av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.
Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad [[systolisk]] hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.<ref>{{webbref |url=http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |arkivdatum=2015-03-30 }}</ref> Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning <ref>{{cite journal|url=https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract|title=Exercise‐based rehabilitation for heart failure|first1=Rod S.|last1=Taylor|first2=Viral A.|last2=Sagar|first3=Edward J.|last3=Davies|first4=Simon|last4=Briscoe|first5=Andrew JS|last5=Coats|first6=Hasnain|last6=Dalal|first7=Fiona|last7=Lough|first8=Karen|last8=Rees|first9=Sally J.|last9=Singh|first10=Ify R.|last10=Mordi|date=18 oktober 2018|publisher=|journal=Cochrane Database of Systematic Reviews|issue=4|via=www.cochranelibrary.com|doi=10.1002/14651858.CD003331.pub4}}</ref> av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.


== Forskning ==
== Forskning ==

Versionen från 18 oktober 2018 kl. 20.24

Hjärtsvikt
SynonymerKronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens
Illustration som visar vanliga symtom vid hjärtsvikt
Medicinsk specialitetKardiologi
SymptomAndfåddhet, trötthet, svullna ben[1]
VaraktighetOfta livslång
OrsakerHjärtinfarkt, högt blodtryck, oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat[1][2]
RiskfaktorerRökning, stillasittande livsstil
DiagnostikEKG[3]
Liknande diagnoserNjursvikt, sköldkörtelsjukdom, leversjukdom, anemi, fetma[4]
LäkemedelDiuretika, hjärtläkemedel[3][5]
PrevalensGlobalt 40 miljoner (2015),[6] 2% av vuxna (industriella länder)[2]
Dödlighet35 % dödsrisk under första året[1]

Hjärtsvikt (HF), ofta använt för att benämna kronisk hjärtsvikt (CHF), uppstår när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.[7] Det engelska uttrycket congestive heart failure (CHF) används ofta synonymt med kronisk hjärtsvikt.[8] Symtom på hjärtsvikt är vanligen andfåddhet, kraftig trötthet, och bensvullnad.[1] Andfåddheten förvärras oftast av fysisk aktivitet, då man ligger ner, och på natten då man sover.[1] Detta begränsar ofta hur mycket fysiskt ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.[9]

Orsaker

Vanliga orsaker till hjärtsvikt är kranskärlssjukdom inklusive tidigare hjärtinfarkt (hjärtattack), högt blodtryck, förmaksflimmer, hjärtklaffsjukdom och hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati).[1][2] Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.[1] Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: vänsterkammarsvikt (HFrEF) och hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion (HFpEF).[källa behövs] Typen beror på huruvida vänster kammares kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.[1] Hur svår hjärtsvikten är brukar graderas efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.[4] Hjärtsvikt är inte samma sak som hjärtinfarkt (då en del av hjärtmuskeln dör) eller hjärtstilletånd (då blodet slutar cirkulera helt).[10][11]

Symtom

Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.[12] Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,[13] medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.[12]

Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.[14]

För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:[15]

  • typiska symptom på hjärtsvikt
  • objektiva tecken på hjärtsvikt
  • bevis på en strukturell eller funktionell abnormitet av hjärtat vid vila

Träningsintolerans är kardinalsymtom på hjärtsvikt.[16] Andra viktiga symptom på hjärtsvikt är trötthet samt dyspné (andfåddhet), vilket blir värre i liggande position, och kallas ortopné. Typiskt för hjärtsvikt är att svårigheten att andas blir värre på natten. Personen lider också av palpitationer och en tendens till vätskeansamling (ödem), som svullna ben, eftersom hjärtat inte orkar pumpa runt allt blod från fötterna (jämför venös insufficiens). Ödemet kan leda till viktuppgång. Hjärtat försöker kompensera den nedsatta pumpförmågan, vilket ofta ger högre puls som dock är svagare än normalt. Som regel hör hjärtsvikt ihop med lågt blodtryck, men kan också förekomma vid högt. Ofta har personen kall hud, cyanos, rassel på lungorna, hosta, och ont i levern samt ibland ascites (uppsvälld buk).[17][18]

Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg hjärtminutvolym, det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det systoliska trycket sjunker. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad high output heart failure, som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan takykardi.[19]

Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: fetma, njursjukdom, leversjukdom, anemi och sköldkörtelsjukdomar med flera.[4]

Akut hjärtsvikt

Om hjärtsvikten förvärras kan personen få rosa skum i munnen och näsan, andnöd, kallsvett, blekhet och svår hjärtklappning, vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.[17][18]

Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, hjärtinfarkt, ischemi, cirkulationssvikt, hjärttamponad, infektioner, hyperton kris, alkoholförgiftning och förgiftning av andra droger, diabetes, samt tyreotoxisk kris vid giftstruma.[20][21] Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.

Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med lungödem eller chock kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av hjärtinfarkt kan kännetecknas av långsammare hjärtslag (bradykardi), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls (takykardi) som är svår att känna.[20]

En person med misstänkt akut hjärtsvikt ska omedelbart söka vård, samt hålla sig halvsittande och se till att få syre.[12]

Diagnos

Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med ekokardiografi (eko).[3] Blodprover, ekg och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.[3] Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.[3] Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom rökstopp,[5] ökad motion,[22] och kostförändringar samt medicinering.[5] Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med ACE-hämmare och beta-blockare.[3] Vid svårare sjukdom kan aldosteron-antagonister, angiotensinreceptor-blockerare (ARB) eller hydralazin med nitrat användas.[3] Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.[3] Diuretika används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.[5] Ibland kan en inopererad enhet, till exempel pacemaker eller defibrillator (ICD) vara av nytta.[3] Ett konstgjort hjärta eller hjärttransplantation rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.[5]

Förekomst och prognos

I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt,[23] omkring 2–3 % av befolkningen, varav dubbelt så många män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.[12]

Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och inte sällan dödlig sjukdom.[2] I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 procent.[2][24] Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35 % för att sedan sjunka till under 10 % efterföljande år.[1] Detta liknar mortalitetsrisken hos ett antal typer av cancer.[1] I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5% av alla sjukhusvistelser.[1] Hjärtsvikt beskrevs tidigt i historien och Ebers papyrus beskrev ämnet kring år 1550 f.Kr.[9]

Rehabilitering

Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad systolisk hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.[25] Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning [26] av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.

Forskning

Hjärtats försämrade pumpförmåga (ofta nedsättning av vänster kammares ejektionsfraktion), alternativt ökade stelhet (nedsatt diastolisk funktion), ger upphov till ökat tryck i hjärta och lungkretslopp, vilket syns tydligt på trycket i lungartär och kan därför användas som ett känsligt tecken på hotande försämring av hjärtsvikten.[27] Ett system som i dagsläget (2018) inte används i Sverige är Cardio-MEMS. Anpassning av behandling med hjälp av Cardio-MEMS skulle kunna minska antalet sjukhusinläggningar, men metoden är mycket kostsam och det är möjligt att andra åtgärder kan ha större effekt för samma kostnad.[27]

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 19–24. Aug 2010. PMID 22741186. 
  2. ^ [a b c d e] ”Heart failure”. Lancet 365 (9474): sid. 1877–89. 2005. doi:10.1016/S0140-6736(05)66621-4. PMID 15924986. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 34–47. Aug 2010. PMID 22741186. 
  4. ^ [a b c] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 38–70. Aug 2010. PMID 22741186. 
  5. ^ [a b c d e] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 71–153. Aug 2010. PMID 22741186. 
  6. ^ GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence, Collaborators. (8 October 2016). ”Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.”. Lancet 388 (10053): sid. 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMID 27733282. 
  7. ^ ”Heart failure”. Health Information. Mayo Clinic. 23 December 2009. http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061. 
  8. ^ ”Living Well With Chronic Heart Failure”. Heart Foundation. 18. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222111611/http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf. Läst 25 maj 2014. 
  9. ^ [a b] McDonagh, Theresa A. (2011). Oxford textbook of heart failure. Oxford: Oxford University Press. sid. 3. ISBN 9780199577729. http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1 
  10. ^ Willard & Spackman's occupational therapy. (12th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 2014. sid. 1124. ISBN 9781451110807. http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124 
  11. ^ Eyal Herzog (2012). The Cardiac Care Unit Survival Guide. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 98. ISBN 9781451177466. http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98 
  12. ^ [a b c d] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ReferenceA
  13. ^ ”Hjärtsvikt kvinnor - Hjärt-Lungfonden”. Hjärt-Lungfonden. http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/. 
  14. ^ ”Symptom hjärtsvikt - Hjärt-Lungfonden”. Hjärt-Lungfonden. http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/. 
  15. ^ Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442
  16. ^ Wilson, JOHN R., et al. "Exercise intolerance in patients with chronic heart failure: role of impaired nutritive flow to skeletal muscle." Circulation 69.6 (1984): 1079-1087.
  17. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet internetmedicin.se
  18. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet 1177.se
  19. ^ Mehta, P. A.; Dubrey, S. W. (2009-04-01). ”High output heart failure” (på engelska). QJM: An International Journal of Medicine 102 (4): sid. 235–241. doi:10.1093/qjmed/hcn147. ISSN 1460-2725. https://academic.oup.com/qjmed/article/102/4/235/1549579. 
  20. ^ [a b] ”Hjärtsvikt – akut”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101. 
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309111740/http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf. Läst 18 november 2012. 
  22. ^ Taylor, RS; Sagar, VA; Davies, EJ; Briscoe, S; Coats, AJ; Dalal, H; Lough, F; Rees, K; et al. (Apr 27, 2014). ”Exercise-based rehabilitation for heart failure.”. The Cochrane database of systematic reviews 4: sid. CD003331. doi:10.1002/14651858.CD003331.pub4. PMID 24771460. 
  23. ^ ”Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. http://www.sbu.se/2015_04/. 
  24. ^ ”ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)”. Eur. Heart J. 29 (19): sid. 2388–442. October 2008. doi:10.1093/eurheartj/ehn309. PMID 18799522. http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522. 
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/. Läst 22 april 2015. 
  26. ^ Taylor, Rod S.; Sagar, Viral A.; Davies, Edward J.; Briscoe, Simon; Coats, Andrew JS; Dalal, Hasnain; Lough, Fiona; Rees, Karen; et al. (18 oktober 2018). ”Exercise‐based rehabilitation for heart failure”. Cochrane Database of Systematic Reviews (4). doi:10.1002/14651858.CD003331.pub4. https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract. 
  27. ^ [a b] ”Mätning av lungartärtryck vid hjärtsvikt med implanterbar sensor”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/matning-av-lungartartryck-vid-hjartsvikt-medimplanterbar-sensor/. Läst 13 juni 2018. 

Externa länkar

v • r
Organsvikt
Specifik
Multipel
v • r
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hypertoni (högt blodtryck)
Ischemisk hjärtsjukdom
Lungkretsloppet
Hjärtsäck (perikardium)
Endokardium och hjärtklaffar
Myokardium
Elektriska ledningssystemet i hjärtat
Andra hjärttillstånd
Vaskulära sjukdomar (kärlsjukdomar)
Cerebrovaskulära sjukdomar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hjärtsvikt&oldid=43733610”