Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 66°36′12″N 19°59′33″Ö / 66.60333°N 19.99250°Ö / 66.60333; 19.99250

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
Ajtte entré.JPG
Ájttes entré.
Information
Etablerat 1989
Plats Kyrkogatan 3, Jokkmokk, Sverige
Typ av museum kultur- och naturhistoriskt museum
Besökare per år 30 567 (2013)[1]
Webbplats ajtte.com
Basutställning om samiskt nomadliv
Diorama om fjällnatur
En förrådsbod (ájtte på lulesamiska) utanför Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum är ett stiftelseägt kultur- och naturhistoriskt museum i Jokkmokk.

Ájtte är specialiserat på fjällvärldens kultur och natur och är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Det fungerar också som informationscentrum för fjällturism. Ájtte som begrepp står för en typ av förrådsbodlulesamiska.

De nuvarande basutställningarna på museet består av Tidens gång, Nybyggarliv, Dräkt och Silver, Laponia, Att reda sig, Trumtid och På väg.

Ájtte öppnade i juni 1989 och har ungefär 25 anställda. Det drivs av en stiftelse, som bildades 1983 av staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Enligt finansieringsavtal från samma tidpunkt förbinder sig staten, landstinget och kommunen att anslå medel som var resultatet av en vattendom ("Sjöfallsdomen"). Regeringen utser styrelsens ordförande och tre av ledamöterna. Pengarna från staten, som utbetalas via Vattenfall AB, utgör ungefär hälften av museets driftsbudget.[2]

Jokkmokks fjällträdgård[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Jokkmokks fjällträdgård

Ájtte har sedan 1995 en fjällbotanisk trädgård vid Kvarnbäcken i Jokkmokk, där fjällväxter från olika miljöer odlas. I trädgården finns även en av Axel Hambergs hundraåriga forskarstugor från Sarek.

Biologiska samlingar[redigera | redigera wikitext]

Museet har ambitionen att skapa representativa referenssamlingar, och har bland annat omkring 12 500 insekter (mest skalbaggar), närmare 3000 däggdjur och fåglar, och uppåt 6000 kärlväxter, mossor, lavar och svampar (2013)[3]. Museet har en konservatorsateljé, och tar hand om och behåller statens vilt inom sitt verksamhetsområde. Av varje djur sänds prover till Naturhistoriska Riksmuseets miljöprovbank, så att framtida forskare bland annat kan analysera miljögifter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Museikoordinatorsutredningens betänkandet Kraftsamling - museisamverkan ger resultat, SOU 2009:15, sidorna 142-46

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (7 januari 2014). ”Landets museer behöll sin starka roll under 2013”. Pressmeddelande. Läst 15 juni 2014.
  2. ^ SOU 2009:15, sidan 144
  3. ^ Ingelög, Torleif (2013). Skatter i vått och torrt. Biologiska samlingar i Sverige. SLU 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]