Äggcell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel avhandlar människans äggcell. För ägg i allmänhet se ägg.
En sädescell vid äggcellen

Äggcell eller ovum är en haploid honlig reproducerande cell eller könscell.[1] Både djur och landväxter har äggceller. Hos människan är äggcellen 0,2 mm, vilket gör den till människans största cell.[2]

Äggcellen bildas genom meios i äggstockarna, en process som kallas oogenes. Den är kvinnans köncell vid fortplantningen, vilken då befruktas av en spermie (sädescell) vid graviditet. Vid lyckad befruktning, vilket sker i en äggledare under ägglossningen, fastnar det befruktade ägget i livmoderslemhinnan, där det börjar dela på sig. Vid tvillingfödsel kan antingen ett eller flera ägg befruktas (enäggs- respektive tvåäggstvillingar). När ägglossningen inte leder till graviditet följer det obefruktade ägget med menstruationsblodet ut ur kroppen.

I äggcellen finns de av kvinnans gener som förs vidare till avkomman. Totalt sett utgörs 50% av avkommans arvsmassa av de gener som kommer från äggcellen. Detta innebär också att endast 50% av kvinnans egna anlag förs vidare genom äggcellen. Endast i äggcellen finns mitokondriellt DNA och i den kan det endast finnas en X-kromosom, medan könet på avkomman avgörs av spermien. Till skillnad från spermier, är äggceller orörliga. Att de förflyttas från äggstockar till äggledare och därefter, när befruktning uteblir, via livmodern ut genom vaginan beror inte på egenskaper hos ägget.

Runt äggcellen finns ett membran av granulosaceller som kallas corona radiata, som skyddar äggcellen. Själva cellkärnan finns i ooplasman (ett slags äggula med protein), som finns i ett skyddande lager som kallas oolemma och zona pellucida.[2] En äggcell per menstruationscykel bildas i oogenesen av en oocyt genom två meioser, där mellanstadiet kallas ootid.[3] Om äggcellen befruktas kallas den därefter zygot.

Människan och däggdjur[redigera | redigera wikitext]

Varje menstruationsblödning avslutas med att flera ägg och äggblåsor börjar växa. Endokrint sett regleras äggtillväxt och ägglossning framför allt av luteiniserande hormon och follikelstimulerande hormon. En äggblåsa spricker i mitten av menstruationscykeln och det mogna ägget lossnar och fångas upp av äggledaren. Detta kallas för ägglossning. När det sker stiger kroppstemperaturen ungefär en halv grad och den blir förhöjd fram till några dagar före menstruationen.

Den tomma äggblåsan omvandlas till något som kallas gulkropp. Gulkroppen bildar kvinnliga könshormoner som förberedelse för livmoderns slemhinna att ta emot det befruktade ägget. Om ägget befruktas växer gulkroppen och hormonerna som bildas gör att slemhinnan växer till och börjar producera ett näringsrikt sekret. Om äggcellen inte befruktas upphör gulkroppens produktion av kvinnliga könshormoner efter 10-12 dagar, och sedan försvinner den. Efter klimakteriet innehåller äggstockarna i princip inga ägg.

Ett svenskt forskarteam kunde på knockout-möss 2014 visa att det finns två klasser fruktsamma äggceller. En klass är aktiv vid ingången till puberteten och en bit in i tonåren. Den andra klassen finns hos vuxna kvinnor, och ersätter efter pubertetsstarten den första klassen. Den första klassen ägg växer hastigt, men den andra klassen långsamt. Den första klassen verkar åtminstone delvis ha till funktion att sätta igång puberteten. Första klassen är troligen huvudsakligen anovulatorisk, det vill säga att den inte leder till ägglossning, men äggen kan också befruktas och ge levande avkomma. Den andra klassen deltar i den fortsatta ägglossningen efter pubertetsstarten.[4]

Det antogs förr att kvinnan föds med de ägg hon kommer att ha under livet. Detta antagande har alltså börjat ifrågasättas. Äggkvaliteten försämras ofta med stigande ålder, och studier har därför gjorts i hur man kan bromsa äggens åldrande. Förr antogs att det var själva äggen som åldrades. Enligt dem som ifrågasätter den äldre teorin är det istället förmodligen fråga om att förutsättningarna i själva äggstockarna förändras med stigande ålder.[5]

Protister och plantor[redigera | redigera wikitext]

Hos protister, svampar och många plantor, så som mossa, ormbunksväxter och nakenfröiga växter, producerar äggcellen inom arkegonen.



Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Äggcell”. NE. 2012. http://www.ne.se/%C3%A4ggcell. Läst 23 Juli 2012. 
  2. ^ [a b] http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/kvingen.html
  3. ^ http://dictionary.reference.com/browse/oocyte
  4. ^ Zheng, Wenjing, et al. "Two classes of ovarian primordial follicles exhibit distinct developmental dynamics and physiological functions." Human molecular genetics 23.4 (2014): 920-928.
  5. ^ Zhang, Hua, et al. "Combating ovarian aging depends on the use of existing ovarian follicles, not on putative oogonial stem cells." Reproduction 146.6 (2013): R229-R233.