Västgötalagen

Äldre Västgötalagens "Rättlösabalk" i handskriften B 59. Vid det målade S:et börjar texten Svearna äga taga konung och likaså vräka.

Den äldre Västgötalagen, landskapslag för Västergötland, är den äldsta sammanhängande skriften (boken) på svenska språket. Den antas vara skriven cirka år 1220 av Birger jarls äldre (halv)bror Eskil Magnusson (lagman i Västergötland). Den äldsta avskriften av Västgötalagen från cirka år 1280 förvaras på Kungliga bibliotekets handskriftavdelning, med handskriftsnummer B 59.

Det finns fragment av ännu äldre svenska texter och handskrifter, bland annat KB:s handskrift B 193, även den en avskrift av samma lag. Bevarad endast i fragment är också den äldre Hednalagen.

Den yngre Västgötalagen redigerades efter 1281 och finns bevarad i en handskrift från mitten av påföljande sekel. Den nya lagen är en omarbetning av den tidigare.

Föreskrifterna om kungaval

En av de mest citerade raderna i Västgötalagen är ur dess Rättslösabalk och lyder; "Sveær egho konong at taka ok sva vrækæ" Betydelsen av denna rad är omdebatterad. Den traditionella tolkningen innebär att svearna skulle ha rätt att välja västgötarnas kung, vilket framför allt anhängare av västgötaskolan nekar till skulle ha varit fallet. Dessa hävdar i stället att "sveær" var en benämning som på 1200-talet motsvarade dagens "svenskar". Den traditionella tolkningen får dock stöd från Saxo Grammaticus som i sin skildring av Danmarks historia fram till 1185 har ett kort avsnitt om 1120-talets svenska tronstrider. I detta framgår det tydligt^{[källa behövs]} att Saxo uppfattade svear och götar som två skilda folk och att det bara var de förstnämnda som hade formell rätt att välja kung. Dessutom framgår det även i en annan del av Västgötalagen att den gör skillnad mellan svear, västgötar och smålänningar.^{[källa behövs]} De äldsta bevarade dokument där begreppet svenskar används med dess moderna innebörd härrör från 1400-talet, under 1200-talet syftade det på invånarna i Mälarlandskapen.^{[källa behövs]}

Textexempel

Här nedanför är en transkription av textsidan till höger med Sveær egho ....

[vill han va'ria']

firi hanū þa skal firi ganga' ma'þ tva'nni tylptum
biþia' sva sa'r guþ holl ok uattum sinū · at fra'nsim
þerra' a'r sva skỷlþ at þer mughv eigh bo ma'þ guss
ra'tti · a'lla'r sifskapa'r · Kva'þa'r han ne viþ kalla'ss
eigh fa'st hava' þa skal han firi ganga' ma'þ tva'nnū
tylptū · biþia' sva sa'r guþ holl ok vattum sinū at
han fa'sti hana eigh sva sum lagh sighia' i landi þa'ssu·
Svea'r egho konong at taka ok sva vra'ka'·
han skal ma'þ gislum ovan fara ok
i o'stra'go'tland · þa skal han sa'ndi ma'n
hinga't til aldrago'ta þings · þa skal laghmaþa'r gisla'
skipta' · tua sunnan af landi · ok tua norþa'n af lan
þe · siþan skal aþra fiura' ma'n af landi ga'ra' med
þem · þer skulu til iuna'ba'k · mota' fara' · O'stgo'ta gi
sla skulu þingat fylgia' ok vittni ba'ra' at han a'r
sva inla'nda'r sum la'gh þerra' · sighia' · þa skal alþrago'
ta' · þing i gen hanū na'mna' þa han til þings komba'r
[...]

Se även

• Gränsläggningstraktaten
• Vidhemsprästen
  • Västgötalagens kungalängd
  • Västergötlands lagmanslängd
• Lydekini excerpter

Externa länkar

• Västgötalagen. Band 1 (Stockholm 1827) i Samling af Sweriges gamla lagar utgiven av Hans Samuel Collin och Carl Johan Schlyter. (Google Books.)
• Äldre Västgötalagen på nusvenska (Okänd översättare.)

• Wikisource har originalverk relaterade till Äldre Västgötalagen
  Originalverk
  : Äldre Västgötalagens kyrkobalk. (Språkbanken vid Göteborgs universitet.)