Älmhult
- För den historiska köpingskommunen, se Älmhults köping. För andra betydelser, se Älmhult (olika betydelser).
| Älmhult | |
| Tätort Centralort |
|
 Järnvägsstationen i Älmhult.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Älmhults kommun |
| Församling | Älmhults församling |
| Koordinater | 56°33′3″N 14°8′17″Ö / 56.55083°N 14.13806°V |
| Area | 843 hektar |
| Folkmängd | 8 955 (2010) |
| Befolkningstäthet | 10,62 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 2048 |
  Älmhults läge i Kronobergs län
|
|
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | |
Älmhult är en tätort i Kronobergs län, Småland, nära gränsen till Skåne, och centralort i Älmhults kommun.
Innehåll |
Historik [redigera]
Medeltiden till 1800-talets mitt [redigera]
Älmhult bestod ursprungligen av en bondgård längs en gammal förbindelseled mellan Sverige och Danmark, vilken existerande redan under medeltiden. Den äldre forntida gården låg öster om den senare, i det som idag är Haganäsparken, men flyttades vid okänd tidpunkt. Gården, som var en skattegård, är belagd i skriftliga historiska källor ifrån 1545.[2] Gården tillhörde Stenbrohults socken. I Älmhult anlades under 1660-talet ett gästgiveri, i samband med att vägen förbi gården byggdes ut till en ny nord-sydlig riksväg. Den förste kände gästgivaren var Jöns Andersson (kallad "Jöns Pinkare"), en driftig person som även var kopparslagare, länsman och kyrkvärd. År 1676 ägde delar av den så kallade Loshultskuppen rum i Älmhult, då traktens bönder lade beslag på en mängd kopparplåtar ingående i en kunglig penningtransport. Gården Älmhult, eller Elmhult som det skrevs i äldre tid, ingick mellan åren 1648 och 1681 i Virestad friherrskap som var donerat greve Lennart Torstenson och efter dennes död hans son greve Anders Torstenson, men drogs in vid Karl XI:s reduktion.
Älmhults gård kom genom uppodling och arvskiften att växa och delas så att det 1825, då den äldsta kartan uppgjordes och enskifte genomfördes, fanns fyra gårdsbruk som alla delade på gästgiverirättigheterna. Dessa fyra gästgivare var alla ättlingar till nämnde Jöns Andersson, men efter skiftets omfördelning av jordlotterna till sammanhängande enheter kom gårdsbruken av olika anledningar att säljas ut till oskylda personer. Efter att handelstvånget upphävdes 1846 kom Älmhult genom sitt geografiska läge och gästgiveri att bli en plats för ekonomisk aktivitet bland allmogen, där bland annat en frimarknad vid dagens Oxtorget fick stor betydelse.
Efter järnvägens ankomst [redigera]
Byn växte långsamt i storlek fram till 1862, då en järnvägsstation till Södra stambanan anlades där. Därefter ombildades den gamla bondbyn snabbt till ett expansivt stationssamhälle, som senare fick ytterligare två järnvägslinjer: En till Sölvesborg (SOEJ) och en till Kristianstad (CHJ). År 1885 blev Älmhult municipalsamhälle, men tillhörde administrativt Stenbrohults landskommun fram till år 1901, då samhället bröts ut och blev den fristående Älmhults köping. Samhället växte och flera omkringliggande gårdar (Gemön, Froafälle, Slätthult och Sånnaböke i Stenbrohults socken samt Bockatorp, Klöxhult, Ormakulla och Bökhult i Pjätteryds socken) inkorporerades i Älmhults köping år 1928. I Sånnaböke uppfördes en station som fick namnet Möckeln efter sjön, vilket namn senare kom att bli den gamla byn Sånnabökes markers benämning.
Många företag etablarade sig i Älmhult under 1900-talet, bland de större var/är AB Gotthard Nilsson (1945 sysselsattes 250 arbetare), Elme Glasbruk (glastillverkning med sliperi bedrevs 1917-1970; industrin sysselsatte omkring 300 personer på 1930-talet), Bröderna Wallins granitindustri, Lillsjö AB och Älmhults Bruk. I Älmhult fanns också ett antal mindre möbelindustrier. Den mest betydelsefulla etableringen kom 1953 när Ingvar Kamprad från Agunnaryd öppnade sin första affär och utställningslokal i Älmhult, ett företag som utvecklades till IKEA. Att Kamprad kom att etablera sig just i Älmhultstrakten kan förklaras av att hans morfar C.B. Nilsson och morbror Valter Nilsson var handelsmän i Älmhults grannby Klöxhult, och att hans släkt ägde markområden där det första varuhuset startades.
Från 1960-talet till år 2000 [redigera]
Genom en kommunsammanslagning med de tidigare självständiga kommunerna Göteryd, Pjätteryd, Hallaryd, Stenbrohult, Virestad och Härlunda bildades 1971 Älmhults kommun som administrativ enhet.
Från mitten av 1960-talet till början av 1990-talet var Älmhult känt, åtminstone i Småland och Skåne, för nöjesställena Stjärnborgen, Golden Hill och Silverdalen. På det sistnämnda uppträdde sommartid många av Sveriges då mest kända artister, till exempel Gyllene Tider och Lena Philipsson. Anläggningarna drevs under en lång period av den lokale nöjesprofilen Ulrik Wittman. Golden Hill blev senare Ica Maxi, medan Stjärnborgen och Silverdalen förstördes genom flera stora bränder.
Nutid [redigera]
I nutiden är IKEA Älmhults i särklass viktigaste företag: Ikea har varuhus, centrallager, kontor och produktutveckling på orten. Dessutom produceras mycket av Ikeas marknadsföring i Älmhult, bland annat katalogen. Ikeas varuhus bidrar också till att mycket annan handel har etablerat sig i Älmhult, som Ica Maxi, Willys och en mängd småföretag.
Älmhult har goda kommunikationer med station längs Södra stambanan som trafikeras av Öresundstågen, riksväg 23 mellan Växjö och Malmö samt länsväg 120 mellan Strömsnäsbruk vid E4:an och Tingsryd.
Älmhults omgivningar innehåller mycket skog och natur, även om en stor del skövlades av orkanen Gudrun 2005. Nära samhället ligger också sjön Möckeln, med goda möjligheter till bad, fiske och båtliv.
Kända personer [redigera]
Följande personer kommer från Älmhult eller närområdet:
- John Elof Boodin, (1869-1950), amerikansk professor och socialfilosof, uppväxt i byn Barset,Pjätteryd socken, nordväst om Älmhult.
- Gunnar Danielsson, rockmusiker, född 1954, uppväxt i Älmhult.
- Kikki Danielsson, svensk country- och dansbandssångerska, född 1952, uppväxt i byn Hylte i Göteryds socken väster om Älmhult.
- Michael Gyldenstolpe (~Michael Olai Wexionius) (1609-1670), född i Pjätteryds prästgård. Rättslärd. Professor i historia och juridik vid Åbo akademi. Beskrevs som en av de lärdaste män som funnits i Sverige. Stamfar till grevarna Gyldenstolpe.
- Pehr Hörberg, konstnär, målare, född 1746 i byn Övraön i Virestads socken strax öst om Älmhult.
- Ingvar Kamprad, grundare av Ikea, född 1926 i Klöxhult, som inkorporerades i Älmhults köping 1928, och bosatt i Älmhult fram till 1933.
- Lisa Larson, keramisk designer, född 1931 i Härlunda.
- Axel Lindberg, fotbollsspelare, allsvensk seriesegrare för Östers IF 1968.
- Carl von Linné, vetenskapsman, föddes 1707 i Råshult några kilometer norr om Älmhult.
- Olle Nordin, tidigare svensk landslagsman och förbundskapten i fotboll, kommer från Delary väster om Älmhult.
- Johan Sterte, svensk forskare och administrativ universitetsledare, född 1959, uppväxt i Älmhult.
- The Creeps, pop- och rockband, bildades i Älmhult.
I Älmhultstrakten har följande personer haft sin författarbas:
- Hans Sofus Vodskov (~Hans Sophus Wodschow) (1846-1910), litteraturkritiker, diktare, filosof och fritänkande. Hans kreativa inspiration fann han på platser kring sjön Möckeln. Här skrevs det berömda verket Sjæledyrkelse og Naturdyrkelse. I. Rig-Veda og Edda - Bidrag til bestemmelsen af den mytologiske metode» (1890-97).
- Gunnar Wetterberg, född 1953, svensk historiker och samhällsekonomisk debattör.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Älmhult 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 129 | |||
| 1965 | 5 667 | |||
| 1970 | 7 001 | |||
| 1975 | 7 390 | |||
| 1980 | 7 681 | |||
| 1990 | 8 303 | 815 | ||
| 1995 | 8 478 | 823 | ||
| 2000 | 8 277 | 836 | ||
| 2005 | 8 518 | 842 | ||
| 2010 | 8 955 | 878 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Möckeln 1970
|
||||
Noter [redigera]
- ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ^ Smålands landskapshandlingar (Kammararkivet, Riksarkivet) 1545:5 f 39r, årlig ränta för Stenbrohult sn (Niclas Rosenbalck).
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Älmhults kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Älmhult
|
|||||||||||||
|
|||||||||||
|
|||||||||||||||||||
