Älmhult

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Älmhult (olika betydelser).
Koordinater: 56°33′3″N 14°8′17″Ö / 56.55083°N 14.13806°Ö / 56.55083; 14.13806
Älmhult
Tätort
Centralort
Järnvägsstationen i Älmhult.
Järnvägsstationen i Älmhult.
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Älmhults kommun
Församling Älmhults församling
Koordinater 56°33′3″N 14°8′17″Ö / 56.55083°N 14.13806°Ö / 56.55083; 14.13806
Area 843 hektar
Folkmängd 8 955 (2010)
Befolkningstäthet 10,62 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 2048
Älmhults läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Älmhults läge i Kronobergs län
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)
Ikeas varuhus i Älmhult.

Älmhult är en tätort i Kronobergs län, Småland, nära gränsen till Skåne, och centralort i Älmhults kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden till 1800-talets mitt[redigera | redigera wikitext]

Älmhult bestod ursprungligen av en bondgård längs en gammal förbindelseled mellan Sverige och Danmark, vilken existerande redan under medeltiden. Den äldre forntida gården låg öster om den senare, i det som idag är Haganäsparken, men flyttades vid okänd tidpunkt. Gården, som var en skattegård, är belagd i skriftliga historiska källor ifrån 1545.[2] Gården tillhörde Stenbrohults socken. I Älmhult anlades under 1660-talet ett gästgiveri, i samband med att vägen förbi gården byggdes ut till en ny nord-sydlig riksväg. Den förste kände gästgivaren var Jöns Andersson (kallad "Jöns Pinkare"), en driftig person som även var kopparslagare, länsman och kyrkvärd. År 1676 ägde delar av den så kallade Loshultskuppen rum i Älmhult, då traktens bönder lade beslag på en mängd kopparplåtar ingående i en kunglig penningtransport. Gården Älmhult, eller Elmhult som det skrevs i äldre tid, ingick mellan åren 1648 och 1681 i Virestad friherrskap som var donerat greve Lennart Torstenson och efter dennes död hans son greve Anders Torstenson, men drogs in vid Karl XI:s reduktion.

Älmhults gård kom genom uppodling och arvskiften att växa och delas så att det 1825, då den äldsta kartan uppgjordes och enskifte genomfördes, fanns fyra gårdsbruk som alla delade på gästgiverirättigheterna. Dessa fyra gästgivare var alla ättlingar till nämnde Jöns Andersson, men efter skiftets omfördelning av jordlotterna till sammanhängande enheter kom gårdsbruken av olika anledningar att säljas ut till oskylda personer. Efter att handelstvånget upphävdes 1846 kom Älmhult genom sitt geografiska läge och gästgiveri att bli en plats för ekonomisk aktivitet bland allmogen, där bland annat en frimarknad vid dagens Oxtorget fick stor betydelse.

Efter järnvägens ankomst[redigera | redigera wikitext]

Byn växte långsamt i storlek fram till 1862, då en järnvägsstation till Södra stambanan anlades där. Därefter ombildades den gamla bondbyn snabbt till ett expansivt stationssamhälle, som senare fick ytterligare två järnvägslinjer: En till Sölvesborg (SOEJ) och en till Kristianstad (CHJ). I Sånnaböke uppfördes en station som fick namnet Möckeln efter sjön, vilket namn senare kom att bli den gamla byn Sånnabökes markers benämning.

Många företag etablarade sig i Älmhult under 1900-talet, bland de större var/är AB Gotthard Nilsson (1945 sysselsattes 250 arbetare), Elme Glasbruk (glastillverkning med sliperi bedrevs 1917-1970; industrin sysselsatte omkring 300 personer på 1930-talet), Bröderna Wallins granitindustri, Lillsjö AB och Älmhults Bruk. I Älmhult fanns också ett antal mindre möbelindustrier. Den mest betydelsefulla etableringen kom 1953 när Ingvar Kamprad från Agunnaryd öppnade sin första affär och utställningslokal i Älmhult, ett företag som utvecklades till IKEA. Att Kamprad kom att etablera sig just i Älmhultstrakten kan förklaras av att hans morfar C.B. Nilsson och morbror Valter Nilsson var handelsmän i Älmhults grannby Klöxhult, och att hans släkt ägde markområden där det första varuhuset startades.

Från 1960-talet till år 2000[redigera | redigera wikitext]

Från mitten av 1960-talet till början av 1990-talet var Älmhult känt, åtminstone i Småland och Skåne, för nöjesställena Stjärnborgen, Golden Hill och Silverdalen. På det sistnämnda uppträdde sommartid många av Sveriges då mest kända artister, till exempel Gyllene Tider och Lena Philipsson. Anläggningarna drevs under en lång period av den lokale nöjesprofilen Ulrik Wittman. Golden Hill blev senare Ica Maxi, medan Stjärnborgen och Silverdalen förstördes genom flera stora bränder.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Älmhult var och är beläget i Stenbrohults socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenbrohults landskommun där Älmhults municipalsamhälle inrättades 6 februari 1885. Älmhults köping bildades 1901 genom en utbrytning ur landskommunen av samhället med närområdet varvid municipalsamhället upplöstes. Köpingskommunen inkorporerade 1928 från landskommunen flera omkringliggande gårdar: Gemön, Froafälle, Slätthult och Sånnaböke samt från Pjätteryds socken/landskommun: Bockatorp, Klöxhult, Ormakulla och Bökhult. 1971 uppgick Älmhults köping i Älmhults kommun där Älmhult sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1905 hört till Älmhults församling, dessförinnan Stenbrohults församling. [4]

Orten ingick till 1970 i Allbo tingslag, från 1940-talet benämnt Västra Värends tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Älmhult i Ljungby tingsrätts domsaga och sedan 1971 ingår orten i Växjö tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Älmhult 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
892
1960
  
5 129
1965
  
5 667
1970
  
7 001
1975
  
7 390
1980
  
7 681
1990
  
8 303 815
1995
  
8 478 823
2000
  
8 277 836
2005
  
8 518 842
2010
  
8 955 878
Anm.: Sammanvuxen med Möckeln 1970
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I nutiden är IKEA Älmhults i särklass viktigaste företag: Ikea har varuhus, centrallager, kontor och produktutveckling på orten. Dessutom produceras mycket av Ikeas marknadsföring i Älmhult, bland annat katalogen. Ikeas varuhus bidrar också till att mycket annan handel har etablerat sig i Älmhult, som Ica Maxi, Willys och en mängd småföretag.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

riksväg 23 mellan Linköping och Malmö går utanfår Älmhult i Nord - Sydlig riktning, länsväg 120 mellan Strömsnäsbruk vid E4:an och Nybro vid 25:an passerar rakt genom älmhult i väst - östlig riktning, länsväg 121 till Lönsboda startar i Älmhult och länsväg 124 till Ljungby startar i Älmhult

Järnvägstrafik[redigera | redigera wikitext]

Älmhult har goda järnvägskommunikationer med station längs Södra stambanan. Där stannar SJ:s snabbtåg mellan Malmö och Stockholm ett antal gånger per dag och riktning. [8] Öresundstågen mellan Köpenhamn och Kalmar stannar också i Älmhult med 1 avgång per timme och riktning. [9] I december 2013 startar även krösatågstrafik mellan Växjö och Hässleholm och då kommer Älmhult få fler avgångar.

Regionalbussar[redigera | redigera wikitext]

I september 2013 finns följande busslinjer från Älmhult: [10]

Snålskjutsen[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2 november 2012 finns en stadsbuss i Älmhult. Linjen går 3 gånger i timmen Älmhult station - Handelsområdet (IKEA) - Haganässkolan - Silverdalsgatan - Älmhult station och en gång i timmen Älmhult station - Kontorshuset (IKEA kontor) - Älmhult station. Bussen är kostnadsfri att åka och finnansieras till 1/3 av Älmhults kommun, 1/3 av Landstinget Kronoberg och 1/3 av IKEA. Linjenummret för Snålskjutsen är Linje 30.[11] [12]

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Följande personer kommer från Älmhult:

  • Ingvar Kamprad, grundare av Ikea, född 1926 i Klöxhult, som inkorporerades i Älmhults köping 1928, och bosatt i Älmhult fram till 1933.
  • Johan Sterte, svensk forskare och administrativ universitetsledare, född 1959, uppvuxen i Älmhult.
  • The Creeps, pop- och rockband, bildades i Älmhult.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Smålands landskapshandlingar (Kammararkivet, Riksarkivet) 1545:5 f 39r, årlig ränta för Stenbrohult sn (Niclas Rosenbalck).
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ http://tidtabell.resplus.se/tidtabell/80_tag80s.pdf Tidtabell SJ. Läst 7 september 2013
  9. ^ http://assets.wm3.se/sites/16/media_files/4180/7ZGH9EmcHGmsU0CSsCMZEQ/original_Öresundståg_tidtabell_from30juni.pdf?1372235196 Tidtabell Öresundstågen. läst 7 september 2013
  10. ^ http://lanstrafikenkron.se/buss Länstrafiken kronobergs hemsida om busslinjer i Älmhults kommun. Läst 7 september 2013
  11. ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Stadsbuss/130616_140614/Stadsbuss_Almhult_30_130616_140614.pdf Tidtabell Snålskjutsen. Läst 7 september 2013
  12. ^ http://www.almhult.se/nyhetsarkiv/nyheter/invigningavbusslinje30snalskjutsen.5.e57e54813a19b96e1b80002913.html Info om snålskjutsen. Läst 7 september 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]