Älvängen
| Älvängen | |
| Tätort | |
 Göteborgsvägen i Älvängen, mars 2009
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Ale kommun |
| Församling | Starrkärr-Kilanda församling |
| Koordinater | 57°57′30″N 12°7′13″Ö / 57.95833°N 12.12028°V |
| Area | 296,20 hektar |
| Folkmängd | 4 196 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,17 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5152 |
  Älvängens läge i Västra Götalands län
|
|
Älvängen är ett stationssamhälle och tätort i Ale kommun. Samhället ligger vid E45 och Bergslagsbanan, även populärt kallad "BJ", (nu Norge/Vänerbanan) öster om Göta älv, drygt 3 mil nordost om Göteborg.
Innehåll |
Historia [redigera]
Det geografiska läget med närhet till ön Tjurholmen i Göta älv, samt Grönån gjorde tidigt området till en lämplig plats för älvövergång och gränshandel. En tullstation inrättades vid Grönån på 1630-talet,[2] och området hade strategisk betydelse under flera krig, exempelvis under Krabbefejden 1657.[3]
Tätorten Älvängen är framvuxen kring en post- och järnvägsstation, numera Älvängens station. Järnvägen var från början tänkt att konkurrera ut passagerartrafiken på Göta älv, men lyckades ej konkurrera ut de billigare, men mycket långsammare båtarna. Järnvägsstationen, som öppnades 1886, lades ner 1970 men öppnades igen 2004. Den är sedan december 2012 slutstation för Alependeln inom Göteborgs pendeltågsnät.
Före 1823 fanns ingen bebyggelse i Älvängen. Då använde bönderna i Utby, Starrkärr och Svenstorp ängarna vid älven. Där fanns bördiga betesmarker med god vattenförsörjning, vilket gjorde att kreatur kunde vistas där utan tillsyn hela sommaren. Det var enskiftet som medförde att området började bebyggas av gårdar, som flyttades från Utby, Starrkärr och Svenstorp. I och med att utmarker förvandlades till inägor lades också grunden till det blivande samhället Älvängen. Industrin började så småningom också breda ut sig i älvdalen. Här låg P A Carlmarks repslageri, vilket gick i konkurs våren 2003, som flyttade hit 1917 från Åmål i Dalsland där det startats 1848. Den gamla repslagarbanan togs 1996 över av Repslagarmuseet. Till slutet av 1980-talet låg en av Wicanders korkfabriker här. Gullfiber AB (nuvarande Saint-Gobain Isover AB) hade här under ett antal år, en fabrik som tillverkade cellplast under varumärket Styrolit.
Namnet [redigera]
Namnen Elfängen (1897) avser det tidigare namnet på järnvägsstationen och Älfängarna (1897), efter läget på åkrarna, längre tillbaka ängarna, vid Göta älv.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Älvängen 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 752 | |||
| 1965 | 1 901 | |||
| 1970 | 1 930 | |||
| 1975 | 3 096 | |||
| 1980 | 3 223 | |||
| 1990 | 3 630 | 242 | ||
| 1995 | 3 731 | 248 | ||
| 2000 | 3 764 | 248 | ||
| 2005 | 3 986 | 249 | ||
| 2010 | 4 196 | 296 | ||
Skolor [redigera]
- Älvängenskolan. ÅK 0-2 skola. Det stora skolhuset på höjden ovanför centrum byggdes 1915. År 1945 byggdes ytterligare en byggnad med flera klassrum och gymnastiksal. Skolan har även det som i dagligtal kallas för Nollan eller Förskoleklass.
- Madenskolan. ÅK 3-6 skola som byggdes 1973.
- Aroseniusskolan. ÅK 7-9 skola som stod klar 1976.
I Älvängen finns dessutom fyra stycken förskolor. Hövägen (byggd 1975), Olof Persgården (byggd 1985), Björklöven (byggd 1990) samt Båtsmans förskola (byggd 2002, tillbyggd 2009).
Kända personer [redigera]
Älvängen var hemort för konstnären Ivar Arosenius (1878-1909), författare till barnboken Kattresan (1909). Där hans hus låg ligger idag en igenvuxen skog. Det finns dock en handgjord skylt och en liten gångbro över diket vid denna lilla dunge. Samhällets högstadieskola är uppkallad efter honom (Aroseniusskolan).
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Bror A Andersson: Nödinge kommun 1969, s. 330
- ^ C Öhlander: Det egentliga Sveriges försvar mot Danmark-Norge under Carl X:s danska krig 1657-1660, 1904
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 384
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning [redigera]
- Kjellberg, Kjell-Åke (1990). Älvängen - ängarna vid älven 1823-1990. Älvängen: Fotografisk produktion AB. Libris 7448325. ISBN 91-630-0157-8 (inb.)
- Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
|
|||||||||||||||||||
