Ängshumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ängshumla
Ängshumla
Ängshumla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläktePyrobombus
ArtÄngshumla
B. pratorum
Vetenskapligt namn
§ Bombus pratorum
AuktorLinné, 1761
Hitta fler artiklar om djur med

Ängshumla (Bombus pratorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ängshumlan är en mycket liten och korttungad art. Drottningarna blir 15 - 17 millimeter långa, arbetarna 9 - 14 millimeter, hanarna 11 - 13 millimeter[1]. Den är svart med en bred gul halskrage och röd bakkroppsspets. Hanens halskrage är ofta väldigt bred och kan täcka det mesta av mellankroppen. Arbetarna är vanligen betydligt mindre än drottningen.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ängshumlan förekommer i skogar och skogsbryn, ängar och trädgårdar[3]. Humlan är tidig; hanarna, som normalt utvecklas sent, visar sig ofta redan i slutet på maj[2].

Boet, som är litet och normalt innehåller mindre än 100 individer, kan placeras litet varstans, både ovan och under jord; i övergivna smågnagarbon, under hustak, i gamla fågelbon, träd, häckar och buskage.[4]

Humlan besöker ett flertal näringsväxter som vinbär, krusbär, blåbär, fruktträd, mjölkört, kråkvicker, johannesört, sälg, ljung, lingon, hallon, björnbär, midsommarblomster, kovall, rallarros, ängsvädd, åkervädd, gullris och oxtunga[2][3].

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Som många andra humlehanar är ängshumlans hanar patrullerare, det vill säga de flyger längs en fast, ganska låg bana (i höjd med de nedersta trädgrenarna) i terrängen för att söka efter parningsvilliga dotterdrottningar. Flera hanar brukar samsas om samma bana. I Storbritannien är det inte ovanligt att humlan hinner med en andra generation under året, ofta etablerad i redan existerande bon på nedåtgående, som främst producerar könsdjur.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Humlan är vanlig i större delen av Europa. Den förekommer även i Turkiet.[5] I Sverige förekommer den allmänt från Skåne till skogsgränsen i norra Norrlands fjälltrakter.[2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kleine Wald- bzw. Wiesenhummel – Bombus pratorum Wildbienen Läst 2012-11-15
  2. ^ [a b c d] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 98-99. ISBN 978-91-7139-776-8 
  3. ^ [a b] ”Ängshumla Bombus pratorum. Artdatabankens humlesidor. Sveriges Lantbruksuniversitet. http://www.artdata.slu.se/Humlor/las-pratorum.htm. Läst 2012-11-15. 
  4. ^ [a b] Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 338-342. ISBN 0-00-19-717451-9 
  5. ^ American Museum of Natural History (utbredningskarta)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]