Ängspiplärka
| Ängspiplärka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ärlor och piplärkor Motacillidae |
| Släkte | Piplärkor Anthus |
| Art | Ängspiplärka A. pratensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anthus pratensis | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| Spipola pratensis | |
 |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Ängspiplärka (Anthus pratensis) är en fågel som tillhör släktet piplärkor (Anthus) i familjen ärlor och piplärkor (Motacillidae).
Innehåll |
Utseende, läte och fältkännetecken [redigera]
Ängspiplärkan är knappt 15 centimeter lång och därmed något mindre än trädpiplärkan som den annars är mycket lik. I jämförelse är ängspiplärkan generellt gråare och bröstet är mindre gulaktigt och finare streckat. Bakklon hos ängspiplärkan är också mycket längre än trädpiplärkans. Benen är rödaktiga och näbben är tunn och spetsig.
Ängspiplärkans lockläte är ett skarpt "ist" eller "ististist", i närheten av boet ofta ihållande och monotont "tlitlitli". Sången, som den framför i korta sångflykter, är hög och tunn. Den börjar sjunga före sångflykten, stiger sedan oftast upp från en upphöjning i marken och återvänder i regel inte till utgångspunkten när den glider ner.
I fält skiljs den från trädpiplärkan utifrån biotopval och läte mer än genom morfologiska kännetecken. Den har heller inte lika iögonfallande sångflykt som trädpiplärkan.
Utbredning [redigera]
Den häckar i de flesta områden i den norra delen av Eurasien men även på nordöstra och sydöstra Grönland[2]. Merparten av världspopulationen är flyttfåglar som övervintrar i västra och södra Europa, norra Afrika och sydöstra Asien. Populationen som häckar på Irland, i Storbritannien och i västra Europas kustområden är däremot stannfåglar.
Taxonomi [redigera]
Ängspiplärka delas ofta upp i två underarter:
- Anthus pratensis pratensis - merparten av världspopulationen tillhör nominatformen.
- Anthus pratensis whistleri (Clancey, 1942) - stannfågel på Irland och i västra Skottland.
Förekomst i Sverige [redigera]
I Sverige förekommer ängspiplärkan i hela landet men särskilt i fjällen. Den flyttar i september-oktober och återkommer i mars-april.
Ekologi [redigera]
Ängspiplärkan häckar på fuktiga ängar och betesmarker, på myrar och i berglandskap. Under flyttningen söderut ser man den ofta i större skaror på fält och vid dammar. Boet läggs på marken och är ett oansenligt bygge av strån och mossa som fodras med hår. Honan lägger i vanliga fall 4-6 ägg som är ljusgrå och som i regel ruvas i 13 dagar. Ungfåglarna blir sedan matade av båda föräldrarna i 12 till 14 dagar. Ängspiplärkan är en art som ofta får agera värddjur för gökens unge.
Ängspiplärkor livnär sig under sommarhalvåret huvudsakligen på små dagaktiva insekter och spindeldjur av alla sorter, under vinterhalvåret dessutom på små snäckor och frön.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ BirdLife International 2009 Anthus pratensis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2011-09-28.
- ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Källor [redigera]
- Wiesenpieper i tyskspråkiga Wikipedia 14 augusti 2005
- Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. Sid. 330-331. ISBN 91-1-913142-9
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
