Ättiksyra
| Ättiksyra | ||||
  | ||||
| Systematiskt namn | Etansyra | |||
|---|---|---|---|---|
| Kemisk formel | C2H4O2 eller CH3COOH | |||
| Molmassa | 60,05 g/mol | |||
| Utseende | Färglös, vätska | |||
| CAS-nummer | 64-19-7 | |||
| SMILES | CC(=O)O | |||
| Egenskaper | ||||
| Densitet | 1,049 g/cm³ | |||
| Löslighet (vatten) | Blandbar | |||
| Smältpunkt | 16,5 °C | |||
| Kokpunkt | 118,1 °C | |||
| Faror | ||||
| Huvudfara |
| |||
| NFPA 704 |
2
3
0
| |||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | ||||
Ättiksyra eller etansyra, är den enklaste karboxylsyran efter myrsyra. Dess kemiska formel är CH3COOH men den förkortas ofta HOAc där Ac betecknar en acetylgrupp CH3-C(=O).[1] Något oegentligt förekommer även, särskilt i samband med syra-basreaktioner[2], även förkortningen HAc där Ac då får uttydas som en acetatgrupp CH3-COO.[3] I utspädd form kallas den ättika och är en vanlig hushållskemikalie som används främst för inläggningar och rengöring.
Ättiksyrans smältpunkt, 16–17 °C, gör den lätt observerbar i sin fasta form, och då den liknar is har den rena syran fått namnet isättika. Dess relativt höga kokpunkt 118 °C kan förklaras genom att den bildar vätebundna dimerer. Ättiksyras pKa är 4,79. Syran bildar lätt salter som kallas acetater som precis som nitrater är lösliga i vatten. I innehållsförteckningar på livsmedel används E-nummer E 260 för ättiksyra. Årligen används – globalt sett – cirka 6,5 miljoner ton ättiksyra, varav en mindre del är återvunnen.[förtydliga]
Liksom många andra karboxylsyror bildar ättiksyra enkelt sin anhydrid, acetylacetat ((CH3CO)2O).
Biokemi[redigera | redigera wikitext]
Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt pH är syran huvudsakligen protolyserad, det vill säga i form av acetatjoner varför den i biokemiska sammanhang lite slarvigt och anglifierat oftast benämnes enbart "acetat".
Kroppen bryter ner etanol till ättiksyra.
Användning[redigera | redigera wikitext]
En stor del av ättiksyran som produceras används till framställning av vinylacetat som används till polymer, och estrar som etylacetat som används som lösningsmedel i målarfärger. Ättiksyra används också för tillverkning av ättiksyraanhydrid som sedan kan användas till tillverkning av cellulosaacetat (som används till tyg, film med mera) och acetylsalicylsyra (som bland annat ingår i till exempel aspirin). Ättiksyraanhydrid bildar med morfin drogen heroin, ett starkt narkotikum.
Man använder också ättiksyra till inlagd ättiksgurka för att ättikan i inläggningar gör att bakterier inte kan leva där.[4]
Många estrar produceras genom reaktion mellan en alkohol och ättiksyra, dessa estrar kallas acetater som till exempel metylacetat, etylacetat, butylacetat, propylacetat och amylacetat. Andra användningsområden för ättiksyra är:
- Plaster
- Lim
- Färg
- Olika lösningsmedel
- Läkemedel
Säkerhet[redigera | redigera wikitext]
Även om ättiksyra är en organisk syra kan den i höga koncentrationer vara frätande. Koncentrerad ättiksyra kan också brinna vid höga temperaturer.
Frätande Irriterande
| Koncentration | Märksymbol |
|---|---|
| 10–25% | Irriterande (Xi) |
| 25–90% | Frätande (C) |
| >90% | Frätande (C) |
Lösningar med högre koncentrationer än 25 % kan ge ifrån sig frätande ångor, men lägre koncentrationer som 5 % är ganska ofarliga utom om man dricker lösningen, då strupen kan skadas.[källa behövs]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Cooper, Caroline (2010). Organic Chemist's Desk Reference. CRC Press Book
- ^ DeSousa, Luis R. (1995). Common Medical Abbreviations. Cengage Learning. sid. 97. ISBN 978-0-8273-6643-5
- ^ Kjellstrand, Martin. ”Incorporation of enzyme cofactor model systems into designed polypeptides”. Department of Organic Chemistry, Göteborg University. sid. 15 Förkortningar. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41225/1/gupea_2077_41225_1.pdf.
- ^ Andreasson, Berth (2001). Puls kemi. natur och kultur. sid. 75. ISBN 91-27-60455-1