Åbo Akademi
Åbo Akademi är ett svenskspråkigt finländskt universitet. Det är världens enda helt svenskspråkiga högskola utanför Sverige med mer än en fakultet. Det grundades år 1918 och har idag fyra fakulteter. Universitetet har campus i Åbo och Vasa. Universitetet har också verksamhet i Jakobstad. Åbo Akademi är medlem av Coimbragruppen. Antalet inskrivna studenter var 7 800 år 2007.[1]
Åbo Akademi bör inte förväxlas med det finskspråkiga Åbo universitet (finska Turun yliopisto) och inte heller med Kungliga Akademien som fanns i Åbo från 1640 till 1828 och som i dag heter Helsingfors universitet.
Alla grundexamensstuderande hör till Åbo Akademis Studentkår.
Rektor för Åbo Akademi är från 2015 Mikko Hupa.[2] Kansler för Åbo Akademi är för perioden 2015–2019 Ulrika Wolf-Knuts.[3]
Historik
Det nuvarande Åbo Akademi instiftades 1917 och inledde sin verksamhet 1918.[4] Dels ville man att Åbo åter skulle bli en universitetsstad – Kungliga Akademien i Åbo hade flyttats till Helsingfors efter Åbo brand – dels ansåg man att Helsingfors universitet, som den nu hette, var alltför finskdominerat.
Akademin grundades genom bidrag av 35 personer, bland dem bröderna Ernst och Magnus Dahlström. Så småningom fick akademin statsbidrag, första gången 1950, årligen sedan 1963. Akademin förstatligades 1981.[4]
Ursprungligen hade akademin tre fakulteter: en humanistisk, en statsvetenskaplig (den första i Norden) och en naturvetenskaplig. En kemisk-teknisk fakultet och en teologisk fakultet grundades genom särskilda donationer 1920 respektive 1924. År 1974 grundade den pedagogiska fakulteten och 1992 den vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa. Handelshögskolan som inrättats 1927 genom ett testamente, sammanslogs med akademin 1980.[4] Den nya universitetslagen ledde till radikal ändring av förvaltningsstrukturen.
Fakulteter och utbildningslinjer
Sedan den 1 januari 2015 har Åbo Akademi fyra fakulteter. Utbildningen organiseras i utbildningslinjer bestående av ämnen och/eller ämneskluster.
Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi
- Utbildningslinjen för kultur, tradition och historia
- Utbildningslinjen för logopedi
- Utbildningslinjen för psykologi
- Utbildningslinjen för språk
- Utbildningslinjen för teologi
Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier
- Utbildningslinjen för allmän pedagogik och vuxenpedagogik
- Utbildningslinjen för barnträdgårdslärare
- Utbildningslinjen för hälsovetenskaper
- Utbildningslinjen för klasslärare
- Utbildningslinjen för socialvetenskaper
- Utbildningslinjen för speciallärare
- Utbildningslinjen för ämneslärare
Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi
- Utbildningslinjen för ekonomi
- Utbildningslinjen för rättsnotarie
- Utbildningslinjen för samhällsvetenskaper
Fakulteten för naturvetenskaper och teknik
- Utbildningslinjen för biovetenskaper
- Utbildningslinjen för informationsteknologi
- Utbildningslinjen för naturvetenskaper
- Utbildningslinjen för farmaci
- Utbildningslinjen för kemiteknik
Fakulteterna leds av dekaner och utbildningen inom en utbildningslinje koordineras av utbildningsansvariga.
Åbo Akademis bibliotek
Åbo Akademis biblioteks verksamhet inleddes 1919, strax efter akademins. Biblioteket har sedan det grundades haft friexemplarsrätt, rätt att få ett exemplar av det som trycks i Finland[5] (och visst annat material), nu som ett av sex sådana universitetsbibliotek. Biblioteket har huvudsakligt ansvar för den finlandssvenska litteraturen – och kallas för det finlandssvenska nationalbiblioteket[6] – och har också näst Finlands nationalbibliotek (f.d. Helsingfors universitets bibliotek) de största samlingarna av gamla böcker i Finland. Bibliotekets handskrifts- och bildenhet samlar brev, dagböcker och annat material av intresse för folklivs- och historieforskning. Genom att i första hand nationalbiblioteket och Åbo universitets bibliotek har ansvar för den finskspråkiga litteraturen har Åbo Akademis bibliotek möjlighet att tillåta hemlån av denna.
Åbo Akademis bibliotek innehar och förvaltar ett betydande kulturellt arv, främst finlandssvenskt och finländskt, bestående bland annat av handskrifter (t.ex. manuskript), brevsamlingar, bilder (landets största bildsamling, grundad 1911[4]), inkunabler, med mera.[7]
Tack vare en donation år 1934 från Gertrud (1870–1959) och Gösta (1869–1955) Branders kunde ett bibliotekshus byggas. Arkitekt var Erik Bryggman.[8] Makarna Branders' enda barn, Else Branders (1901–1997), fortsatte i sina föräldrars fotspår. Hennes testamente gav Stiftelsen för Åbo Akademi en stor förmögenhet. Familjens Branders har varit och är av mycket stor betydelse för Åbo Akademis biblioteks verksamhet.[9]
Biblioteket är ett forskningsbibliotek, i första hand avsett för forskare och studerande vid Åbo Akademi, men betjänar också allmänheten. Vid sidan av huvudbiblioteket har biblioteket filialer vid olika fakulteter och institutioner. Kursboksbiblioteket (studentbiblioteket) tillhandahåller den mesta litteratur som behövs för studierna, så att studerande endast i undantagsfall behöver köpa kursböcker. I Vasa är Åbo Akademis bibliotek en del av vasahögskolornas gemensamma bibliotek Tritonia.
Sedan år 2009 är Pia Södergård överbibliotekarie för Åbo Akademis bibliotek. Hon är den åttonde i raden, och den andra kvinnliga.[10]
Samlingar och kulturföremål
[11] Förutom biblioteket förvaltar Åbo Akademi en rad kulturhistoriska platser och en betydande konstsamling. De kulturhistoriska verksamheter som ingår i akademiens förvaltning är Museet Ett hem, Sibeliusmuseum, Sjöhistoriska museet med Sigyn, Kankas gård i Masku, Mineralsamlingen, Mynt och medaljsamlingen och konstsamlingen.
Stora delar av konstsamlingen kom till via de Dahlströmska donationerna och har inte kommit till stånd genom ett metodiskt samlande utan via olika donationer. Många av målningarna består av porträtt av personer som har haft anknytning till det gamla Åbo Akademi. Samlingen omfattar omkring 800 arbeten i olja, akvarell, pastell, teckningar, reliefer, skulpturer eller grafik. Få av konstverken är placerade så att de är publika för allmänheten utan de är hängda i Akademi-komplexets alla lokaler inklusive kontor, arbetsrum och konsitoriesalar. Med några års mellanrum brukar man i samarbete med Åbo konstmuseum anordna utställningar med delar av konstsamlingen. Bland verken ingår målningar av Aksell Gallen-Kallela, Henry Milbourne, Severin Falkman, Berndt Lindholm och Eero Järnefelt.[12]
Se även
- Lista över universitet i Finland
- Lista över hedersdoktorer vid Åbo Akademi (Urval)
- Husö biologiska station
Noter och hänvisningar
- ^ ÅA Fakta, fakulteterna
- ^ ”Åbo Akademi”. www.abo.fi. http://www.abo.fi/public/News/Item/item/9012. Läst 22 juni 2015.
- ^ ”Åbo Akademi”. www.abo.fi. http://www.abo.fi/public/News/Item/item/9229. Läst 22 juni 2015.
- ^ [a b c d] Uppslagsverket Finland: Åbo Akademi Arkiverad 7 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibfriexemplar
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429193428/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/VetenskapligaBibliotek. Läst 15 november 2012.
- ^ http://bibbild.abo.fi/hereditas/
- ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibhistoria
- ^ Mustelin, Olof: "En osjälvisk längtan att skänka forskningen ett starkt stöd". Familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek. Åbo Akademis förlag, Åbo 2001.
- ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibhistoria#document7
- ^ Åbo Akademi, sid 8-12, ISBN 952-9576-01-3, 1993
- ^ Åbo Akademi, sid 8-12, ISBN 952-9576-01-3, 1993
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Åbo Akademi.- Åbo Akademi
- Åbo Akademi i Vasa[död länk]
- Åbo Akademis bibliotek (blogg)
- Åbo Akademis Studentkår
- Åbo Akademis Studentkårs avdelning i Vasa
| |||||||
