Åderförkalkning

Från Wikipedia

Kardiologi: Hjärt-kärlsjukdomar redigera
Hypertoni (Högt blodtryck)
Hypertensiv hjärtsjukdom – Hypertensiv nefropati – Sekundär hypertoni (Renovaskulär hypertoni)
Ischemisk hjärtsjukdom
Kärlkramp (Angina pectoris, Variantangina) – Hjärtinfarkt – Dresslers syndrom
Lungkretsloppet
Lungemboli – Cor pulmonale
Hjärtsäck (perikard)
Hjärtsäcksinflammation – Perikardiell utgjutning – Hjärttamponad
Endokard/Hjärtklaffar
Endokardit – Mitralklaff (insufficiens, prolaps, förträngning) – Aortaklaff (prolaps, förträngning, insufficiens) – Pulmonalklaff (insufficiens, förträngning) – Trikuspidalklaff (förträngning, insufficiens, prolaps)
Myokard
Myokardit – Hjärtmuskelsjukdom/Kardiomyopati (Alkoholkardiomyopati, Chagas kardiomyopati)
Elektriska ledningssystemet i hjärtat
Hjärtblock: AV-block – Skänkelblock Wolff-Parkinson-Whites syndrom – Långt QT-syndrom – Hjärtstopp – Arytmi: Paroxysmal takykardi – Förmaksfladder – Förmaksflimmer – Kammarflimmer – Sjuka sinus-syndrom
Andra hjärttillstånd
Hjärtsvikt – Hjärt- och kärlsjukdomar – Kardiomegali – Kammarhypertrofi (Vänster, höger)
Cerebrovaskulära sjukdomar
Artärer, arterioler och kapillärer
Ateroskleros (Njurartärstenos) – Aortadissektion/Aortaaneurysm (Bukaortaaneurysm) – Aneurysm – Arterit (Aortit) – Fönstertittarsjuka – Arteriovenös fistel – Ärftlig hemorragisk telangiektasi
Vener, lymfkärl och lymfknutor
Trombos/Veninflammation/Tromboflebit (Djup ventrombos)

Åderförkalkning, åderförfettning, ateroskleros eller arterioskleros är en progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men troligtvis spelar lågdensitetslipoproteiner (LDL) en viktig roll. Sjukdomen har stor geografisk skillnad i incidens, exempelvis är hjärtsjukdom orsakad av arterioskleros 8 gånger vanligare i Sverige än i Japan. Denna variation är beroende av såväl genetiska som livsstilsfaktorer.

Innehåll 1 Riskfaktorer 2 Uppkomstmekanism 3 Komplikationer 3.1 Se även

[redigera] Riskfaktorer

Ärftliga faktorer, rökning, högt blodtryck (hypertoni) och mycket kolesterol i födan anses öka risken. Även ålder, kön (män drabbas oftare), diabetes, övervikt påverkar. Om man slutar röka och äter bättre kost och eventuellt medicineras kan framtidsutsikterna bli bättre. Fysisk inaktivitet samt stressigt livsmönster innebär också en risk.

[redigera] Uppkomstmekanism

Mekanismen för hur arterioskleros uppkommer är inte helt klarlagd. Mycket tyder dock på att LDL-kolesterol har en central roll i sjukdomens utveckling. Vid hög oxidativ stress (fria radikaler) och höga nivåer av LDL-kolesterol kan LDL-kolesterol i blodet reagera med de fria syreradikalerna och därmed genomgå oxidation.

Oxiderat LDL-kolesterol samt ooxiderat läcker ut i kärlväggen där de tas upp av makrofager vilket gör dem till så kallade skumceller, celler med små fettdroppar i sin cytoplasma. Dessa ger upphov till en kronisk inflammatorisk reaktion i kärlväggen vilken manifesteras i uppkomst av de karaktäristiska placken. Dessa minskar kärlets diameter, vilket i sin tur ökar kärlresistansen varpå blodflödet genom kärlet minskar. Under omständigheter med kraftiga påfrestningar på placket kan detta spricka eller gradvis eroderas. När blodkroppar då kommer i kontakt med plackinnehåll bildas en blodpropp inuti kärlet vilket ger ett i det närmaste totalt upphävt blodflöde och risk för död av vävnader som därmed förlorar sin energitillförsel, en infarkt.

Studier på senare tid har även visat att vissa typer av infektioner är förknippade med åderförkalkning. Särskilt vissa luftvägsinfektioner där Chlamydia pneumoniae och cytomegalovirus är inblandade tros vara en bidragande orsak till att åderförkalkning utvecklas. Anledningen är att dessa mikrober har observerats i de plack som bildas.

[redigera] Komplikationer

Arteroskleros har flera mycket allvarliga komplikationer, varav några är hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och fönstertittarsjukan.

[redigera] Se även

• Lista över sjukdomar