Åderförkalkning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åderförkalkning
Klassifikation och externa resurser
Kraftigt förkalkad aorta.
ICD-10 I70
ICD-9 440, 414.0
DiseasesDB 1039
MedlinePlus 000171
eMedicine med/182 
MeSH engelsk

Åderförfettning, åderförkalkning eller ateroskleros är en progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men lågdensitetslipoproteiner (LDL) har en viktig roll [1]. Sjukdomen har stor geografisk skillnad i incidens, exempelvis är hjärtsjukdom orsakad av ateroskleros åtta gånger vanligare i Sverige än i Japan. Denna variation är beroende av såväl genetiska faktorer som livsstilsfaktorer.

Riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Ärftliga faktorer, rökning och högt blodtryck (hypertoni) anses öka risken. Även ålder, kön (män drabbas oftare), diabetes, övervikt påverkar. Om man slutar röka och äter bättre kost och eventuellt medicineras kan framtidsutsikterna bli bättre. Fysisk inaktivitet samt stressigt livsmönster innebär också en risk. Detta kan populärt sammanfattas i sju farliga S: stress, stillasittande, socker, späck/smör, salt, cigaretter och sprit.

Förtydligande: ateroskleros och arterioskleros är INTE synonymer. Arterioskleros är en generell term som syftar till en förtjockad kärlvägg och en minskad elasticitet.

Arterioskleros innefattar:

  1. Ateroskleros som är en multifaktoriell, kronisk och degenerativ sjukdom i aorta med dess större förgreningar samt tydligt visuella blodkärl s.s. hjärtats kranskärl (aa. coronariae), a. poplitea samt kärlen i circulus arteriosus cerebri (Willisii) etc.
  2. Mönkeberg-skleros som syftar till kalcifiering av medelstora artärer.
  3. Arterioloskleros innebär en hyalin-deponering i små artärer och arterioler associerad med högt blodtryck och/eller diabetes.

Uppkomstmekanism[redigera | redigera wikitext]

Mekanismen för hur arterioskleros uppkommer är inte helt klarlagd. Mycket tyder dock på att LDL-kolesterol har en central roll i sjukdomens utveckling. Vid hög oxidativ stress (fria radikaler) och höga nivåer av LDL-kolesterol kan LDL-kolesterol i blodet reagera med de fria syreradikalerna och därmed genomgå oxidation.

Oxiderat LDL-kolesterol samt ooxiderat läcker ut i kärlväggen där de tas upp av makrofager vilket gör dem till så kallade skumceller, celler med små fettdroppar i sin cytoplasma. Dessa ger upphov till en kronisk inflammatorisk reaktion i kärlväggen vilken manifesteras i uppkomst av de karaktäristiska placken. Dessa minskar kärlets diameter, vilket i sin tur ökar kärlresistansen varpå blodflödet genom kärlet minskar. Under omständigheter med kraftiga påfrestningar på placket kan detta spricka eller gradvis eroderas. När blodkroppar då kommer i kontakt med plackinnehåll bildas en blodpropp inuti kärlet vilket ger ett i det närmaste totalt upphävt blodflöde och risk för död av vävnader som därmed förlorar sin energitillförsel, en infarkt.

Studier på senare tid har även visat att vissa typer av infektioner är förknippade med åderförkalkning. Särskilt vissa luftvägsinfektioner där Chlamydia pneumoniae och cytomegalovirus är inblandade tros vara en bidragande orsak till att åderförkalkning utvecklas. Anledningen är att dessa mikrober har observerats i de plack som bildas.

Andra undersökningar vid Karolinska Institutet, ledda av professor Johan Frostegård, har visat att höga nivåer av en viss typ av antikroppar (anti-PC) i immunförsvaret är kopplade till minskad risk för åderförkalkning. Forskarna tror att PC-antikropparna reagerar mot ämnet fosforylkolin (PC) som ingår i en viss sorts fettmolekyler, fosfolipider, som utgör en beståndsdel i åderförkalkningsplacken. Låga anti-PC-nvåer är alltså en riskfaktor som man nu söker botemedel mot.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Ateroskleros kan leda till många allvarliga komplikationer, beroende på vilket målorgan som drabbas. Några komplikationer är kärlkramp (angina pectoris), fönstertittarsjukan, hjärtinfarkt, stroke och TIA.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2787

Se även[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Åderförkalkning.