Åke Green

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åke Green
Född 3 juni 1941 (73 år)
Vingåker,  Sverige
Nationalitet Sverige Svensk
Yrke/uppdrag Pingstpastor
Se även politikern Åke Green (född 1937).

Åke Ingemar Teodor Green, född 3 juni 1941 i Vingåker i Södermanlands län, är en svensk pingstpastor som uppmärksammades efter en predikan om homosexualitet i juli 2003. Efter att ha dömts för hets mot folkgrupp i Tingsrätten 2004, friades han av Hovrätten och Högsta domstolen 2005, med hänvisning till den yttrandefrihet och religionsfrihet som garanteras av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Fallet är det första som prövats i domstol sedan lagen om hets mot folkgrupp utökats till att även gälla homosexuella.

Green växte upp i en jordbrukarfamilj i Vingåker. Idag är han bosatt i Berga i Högsby kommun. Han är gift och har tre barn.

Predikan 2003[redigera | redigera wikitext]

Den 20 juli 2003 höll Åke Green i sin församling i BorgholmÖland, en predikan om homosexualitet kallad Man och kvinna – Guds skapelseordning[1]. Framför allt följande stycke ur Greens predikan uppmärksammades i massmedierna:

Sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren. Inte heller djuren går fria från människans sexuella behov och branden som är tänd i en människa. Utan till och med detta kan man ägna sig åt.

Åke Green utgick i sin predikan från tanken att det finns en naturlig ordning för mänsklig sexualitet. Han menade att skapelseberättelsen i 1 Mosebok 2 beskriver denna naturliga sexualitet som heterosexuell. Han citerade även bibelord som han menade direkt och indirekt fördömer homosexuella handlingar, såsom 3 Mosebok 18:22-30, Romarbrevet 1:24f. och berättelsen om Sodom och Gomorra.

I sin predikan gjorde Åke Green kopplingar mellan riksdagsbeslutet att tillåta partnerskap och vad han såg som en tilltagande utövning av homosexuell otukt i Sverige. Han gjorde också kopplingar mellan homosexuella handlingar, tidelag och pedofili. Gudstjänsten avslutades med en inbjudan till den utövande homosexuelle att omvända sig från sin synd och med försäkringar om att Gud älskar syndaren.

Vi kan inte fördöma personerna ... det gjorde aldrig Jesus heller. Han visade alla han mötte djup respekt för den person de var ... ex. synderskan enligt Johannes 8 eller kvinnan vid brunnen i Sykar enligt Johannes 4. Jesus förnedrade aldrig någon ... Han erbjöd dem nåd. Vi får aldrig förnedra någon som lever i synd. Synden kan vi inte ha fördrag med ... men människan.

Åke Green hade bjudit in både lokalpress och etermedia och skickade i efterhand in ett referat till Ölandsbladet. Efter att läst predikan i tidningen polisanmälde RFSL:s lokalordförande i Kalmar Green för hets mot folkgrupp, då uttalandena fått större spridning. Åtalet omfattade dock bara predikan i Greens församling eftersom tidningsåtergivandet gick under tryckfrihetslagen och åtalet i så fall borde gällt tidningen.

Den efterföljande debatten kom främst att handla om ordet "cancersvulst" och huruvida denna liknelse utgjorde hets mot folkgrupp. Flera teologer kritiserade också Green och menade att hans predikan hade dålig förankring i Bibeln, däribland dåvarande ärkebiskopen KG Hammar och Inger Ljung, universitetslektor i gammaltestamentlig exegetik vid Uppsala universitet.[2] Företrädare för pingströrelsen, däribland Sten-Gunnar Hedin, kritiserade predikan för att vara en fördömande och dålig framställning, även om man i sak menar att Bibeln ser äktenskapet mellan man och kvinna som det normala.[3]

Rättsprocess[redigera | redigera wikitext]

Den 29 juni 2004 dömde Kalmar tingsrätt Åke Green till en månads fängelse för hets mot folkgrupp. Domen överklagades av både åklagaren och Green till hovrätten. Dom föll i Göta hovrätt den 11 februari 2005, varvid Green frikändes helt.

Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen, som den 29 november 2005 helt frikände Green och därmed gick på hovrättens linje. I domen skriver man i likhet med Kalmar tingsrätt att Green har ett straffrättsligt ansvar vad gäller hets mot folkgrupp, även om man tar hänsyn till den grundlagsfästa religionsfriheten och yttrandefriheten. I domen påpekar HD att Green skyddas av religionsfrihet och yttrandefrihet som garanteras av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. HD slår fast att Europakonventionen visserligen medger straffpåföljd för "uttryckssätt som sprider, förespråkar, uppmuntrar eller rättfärdigar hat grundat på intolerans (inklusive religiös sådan)" men konstaterar att man efter en samlad bedömning finner "att Åke Green inte gjort sådana hatfulla uttalanden" (hate speech).

Green friades därför, då man ansåg det "sannolikt att Europadomstolen vid en prövning skulle finna att det skulle utgöra en kränkning av Europakonventionen att döma Åke Green för uttalandena i hans predikan."[4]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

I svenska massmedier har debatten kring rättegången varit intensiv. De som stöder en fällande dom har hävdat likheter mellan detta fall och de fall av hets mot folkgrupp som berört ras och etnicitet.

Niklas Ekdal, politisk chefredaktör på Dagens Nyheter, hävdade i artikeln "Rätt att fria Åke Green" att "Hur motbjudande och prilliga Åke Greens ord än var kvalificerar de sig inte som hets mot folkgrupp, uttalade i en kyrka med hänvisning till Bibeln och inför en församling på 50 personer. Bibeln är liksom Koranen full av passager som går på tvärs med människosynen i demokratiska och upplysta samhällen. Att skicka tolkare och vantolkare av dessa religioner i fängelse är dock inte rätt sätt att fortsätta upplysningen." Ekdal avslutar artikeln med att "Det är hög tid att stoppa förföljelsen av homosexuella. Hetslagstiftningen är fortfarande en del av det nödvändiga skyddet, även om Åke Green inte lyckades kvalificera sig för en fällande dom."[5]

Tidningen Expressen hävdade i en ledare med titeln "Fria Åke Green" inför Högsta domstolens avgörande att "Högsta domstolen har ett ansvar att försvara grundläggande demokratiska värden".[6]

Dagstidningen "Barometern" menade att "Det är förståeligt att människor blir upprörda av yttranden som Greens. Men en grundlagsfäst yttrandefrihet som bara omfattar yttranden vi sympatiserar med är inte mycket värd. Lagstiftningen måste följa principen: 'Jag avskyr dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.' Annars är vi illa ute."[7]

Johannes Åman, ledarskribent vid Dagens Nyheter, menade att "Det var rätt att ändra lagen om hets mot folkgrupp så att det tydligt framgår att homosexuella omfattas. Men det var också rätt att fria pastor Åke Green. Inte för att han talade just om homosexuella utan för att hans predikan inte ingick i ett hotfullt sammanhang".[8]

Svante Nycander menade i artikeln "Hetslag kränker yttrandefrihet" att "Green gjorde allt han kunde för att bli martyr, och han har lyckats väl, eftersom både lagparagrafen i dess nya utformning och åtalet flagrant kränker yttrandefriheten."[9]

Den nyliberala Frihetsfronten förespråkar i princip obegränsad yttrandefrihet och var därför motståndare även till rättegången mot Åke Green.[10]

Inom Greens egen rörelse, den svenska pingströrelsen, finns en stor samstämmighet i att Green har rätt i att Bibeln fördömer homosexuella handlingar, inte personer med denna läggning. Det finns även en stark övertygelse om att det är möjligt att bli befriad från homosexuell läggning. Däremot finns det stora åsiktsskillnader om predikan i sig var nödvändig, så som den utformades. [källa behövs]

Åtalet mot Green väckte även stor uppmärksamhet internationellt, bland annat i USA där de flesta kristna grupperingar gav sitt stöd till Green. En av de mer spektakulära var den radikale baptistpastorn Fred Phelps, vars stöd Green dock helt och hållet avvisade.

I den kristna tidningen Dagen har Green redogjort för sin syn på homosexualitet:

Om homosexualitet är något man föds till och inte något man själv väljer, då har jag väldigt stora problem med hur jag ska förhålla mig till Guds ord. Det skulle vara väldigt grymt om Gud skapade människor med homosexuell läggning och sedan talade om i sitt ord att det är en synd att utöva homosexualitet.

[11]

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

2005 utsågs Åke Green till Sveriges 19:e viktigaste opinionsbildare [12] i en lista i tidskriften DSM, före namn som K G Hammar, Lars Leijonborg och Mona Sahlin.[13]

Åke Green uteslöts den 30 januari 2008 ur nykterhetsorganisationen IOGT-NTO på grund av sina uppmärksammade uttalanden om homosexualitet. IOGT-NTO:s ledning motiverade beslutet med att Greens uttalanden stod i strid med organisationens stadgar.[14] Green har istället blivit medlem av den kristna nykterhetsorganisationen Sveriges Blåbandsförbund. Då Folknykterhetens dag och Första maj sammanföll 2008 var han var tänkt att tala vid en för den lokala blåbandsföreningen och socialdemokraterna gemensam manifestation i Vänersborg.[15] Men då detta blev offentligt resulterade detta i kritik som fick arbetarekommunen i Vänersborg att backa och deklarera att varken Trollhättan-Vänersborgs Blåbandsförening eller Åke Green längre var välkomna i tåget. Istället höll blåbandsföreningen en manifestation i Brålanda tillsammans med MHF, där Green medverkade som talare.[16]

Samtidigt med det amerikanska presidentvalet 2008 genomfördes en folkomröstning i Kalifornien, i vilken en knapp majoritet av väljarna röstade ja till proposition 8 om att reservera äktenskapet för heterosexuella par.[17] Åke Green flögs in av ja-sidan och medverkade i 24 möten, presskonferenser och tv-inspelningar. Han blev bland annat intervjuad i den nationella TV-kanalen ABC.[18] I en TV-sändning gavs Green epitetet "Sveriges Billy Graham".[19] Ett av Greens tal kablades ut på tv-skärmar i 170 kristna kyrkor runt om i delstaten.[20]

I mitten av december 2008 var Green inbjuden att, under fem dagar, undervisa vid prästseminariet i Addis Abeba, inom den lutherska Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien[21], Samma kyrka som sommaren 2007 förklarade att ärkebiskop Anders Wejryd inte var välkommen att medverka där, sedan Svenska kyrkan infört en välsignelseakt för homosexuella. Green talade där bland annat "om riskerna med gaylobbyns framfart" och "vikten av att vara observant mot dess framfart i Etiopien" där redan homosexualitet är straffbart med minimum ett års fängelse. [22]

I Elisabeth Ohlson Wallins kritiserade fotoutställning "In hate we trust" visas hur en predikant med tydliga drag av Åke Green står i en kyrka där hälften av åhörarna gör hitlerhälsning. [23] I en debatt i Alingsås konsthall i januari 2009 ansåg tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund att fotoutställningen jagar upp fientliga känslor mot kyrkan medan K G Hammar såg en poäng i kopplingen mellan Green och nazismen. [24]

År 2006 bjöd Studieförbundet Bilda in honom till en diskussion i Värnamo om bland annat livsfrågor och homosexualitet.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pingstpastor Åke Greens predikan i sin helhet”. Dagens Nyheter. 2005-01-25. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=367498. 
  2. ^ Ljung, Inger (2005-11-23). ”Som Åke Green läser Bibeln”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_11102959.asp. 
  3. ^ ”Kommentarer om domen mot Åke Green”. 2005-11-29. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11153944.asp. 
  4. ^ Högsta domstolen (2005-11-29) "[1]".
  5. ^ Niklas Ekdal: Rätt att fria Åke Green, Dagens Nyheter, 29 november 2005.
  6. ^ 051108: Fria Åke Green, Expressen, 8 november 2005.
  7. ^ Därför var det rätt att fria Åke Green, Barometern, 12 december 2005.
  8. ^ Får man svära i kyrkan?, Dagens Nyheter, 12 februari 2005.
  9. ^ Hetslag kränker yttrandefrihet, Svenska Dagbladet, 24 januari 2005.
  10. ^ Avskaffa lagen om hets mot folkgrupp!, Pressmeddelande från Frihetsfronten, 2005-01-19.
  11. ^ Dagen 2004-08-11:Pastor Åke Green: Jag står för det jag säger
  12. ^ Åke Green i topp som opinionsbildare Dagen, 2 februari 2006
  13. ^ DSM
  14. ^ Radio Kronoberg
  15. ^ TTELA
  16. ^ Dagen
  17. ^ Nyheter 24
  18. ^ Dagen
  19. ^ Dagen
  20. ^ Världen idag
  21. ^ Världen idag 25 november 2008
  22. ^ A world survey of laws prohibiting same sex activity between consenting adults Daniel Ottosson an ILGA report in association with RFSL
  23. ^ Ohlson Wallins hemsida
  24. ^ Dagen 30 januari 2009
  25. ^ ”Homosexpastorn lockade många i Värnamo”. Sveriges Radio. 2 februari 2006. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=787113. Läst 16 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]