Åke Haraldsson (Soop)
Åke Haraldsson Soop, till Stora Bjurum i Västergötland, död före 1586, blev slagen till riddare 1558. Han förseglade Gustav Vasas testamente 30 augusti 1560 och Ständernas bevillning 15 april 1561. Vasakungarna fick vid flera tillfällen riksdagen att gå med på bevillningar. Riksdagen "beviljade" de tillfälliga skatterna, ordet "bevillning" började användas på 1600-talet. Men Åke Haraldsson är inte införd i Ugglas Rådslängd. Carl Hildebrandsson Uggla (1725-1803) var författare till "Svea-rikes råds-längd" och till bland annat "Inledning til Heraldiken", den första handboken om heraldik på svenska. Carl Uggla var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1786 och han var kammarherre, topograf, heraldiker och bibliofil.[1]
Åke Haraldsson (Soop) förestod hertig Magnus hertigdöme Östergötland 1571 och Åke Haraldsson kallades därför ståthållare till Östergötland. Prins Magnus var hertig av Östergötland.
Han var son till Harald Knutsson och ägare till Stora Bjurum i nuvarande Bjurums socken. Han var gift med Britta Axelsson Posse (död 1579), dotter till riksrådet och väpnaren Axel Nilsson Posse av adelsätten Posse, vilken fru är ett avgörande bevis för dramaturgerna, som låter sina hjältar dö av starka sinnesrörelser. Enligt "Biographiskt Lexicon över namnkunnige svenska män" från 1850 berättas det att "Brita Posses son Hans Åkesson Soop hade ansetts som död under en utrikes resa, när han plötsligt inträder i rummet, där hon satt på sin moders säng. Hennes fröjd därav blev så stor, att hon dog under det han omfamnade den älskade".[1]
Barn:
- Hans Åkesson Soop, (1552-1619), riksråd.
- Carin Åkesdotter Soop (1554-1594).
- Axel Åkesson Soop (1555-1601,) hovmästare.
- Erik Åkesson Soop (1557-1638).
- Lars Åkesson Soop (1559-1607).
- Åke Åkesson Soop (1564-1617), häradshövding.
- Anna Åkesdotter Soop
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Elgenstiernas svenska adelns ättartavlor