Åke Wallenquist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Åke Wallenquist, fullständigt Åke Anders Edvard Wallenquist, född 16 januari 1904 i Västervik, död 8 april 1994 i Uppsala, var professor i astronomi vid Uppsala universitet.

Wallenquist fick sin astronomiska utbildning vid Uppsalaobservatoriet, där han var en av professor Östen Bergstrands studenter. Åren 19281935 var han knuten till BosschaobservatorietJava, och han var då den första svenska astronom som arbetat på södra halvklotet.

19481970 var han föreståndare för Kvistabergs observatorium, Uppsalaobservatoriets filialobservatorium, cirka 50 km söder om Uppsala.

Wallenquist producerade ett par hundra vetenskapliga skrifter inom främst forskningsområdet öppna stjärnhopar, samt även många populärastronomiska böcker. Han var från 1950-talet den ledande populärvetenskaplige författaren i astronomi bland yrkesastronomerna i Sverige.

Wallenquist invaldes 1968 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. 1979 erhöll han Svenska akademiens Karin Gierow-pris för "kunskapsförmedlande framställningskonst". Samma år fick han en asteroid mellan Mars och Jupiter uppkallad efter sig, 2114 Wallenquist.

Bibliografi (populärastronomi)[redigera | redigera wikitext]

  • På väg mot oändligheten, 1938
  • Mörk materia i världsalltet, 1941
  • Tvillingsolar och stjärnhopar, 1942
  • Den moderna astronomin och dess världsbild, 1951
  • Planeten Mars, 1955
  • Astronomi: den moderna astrofysikens resultat och forskningsmetoder, 1958
  • Nytt ljus över kosmiska gåtor, 1959
  • Introduktion till astronomin, 1961
  • Astronomiskt lexikon, 1962
  • Planeter, stjärnor och kvasarer, 1966
  • Astrofysikens grunder, 1968
  • Mars - den gåtfulla planeten, 1970
  • Astronomin i vår tid, 1977
  • Glimtar från astronomins forskningsfält, 1982

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]