Åkersork
| Åkersork Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Cricetidae |
| Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte | Åkersorkar Microtus |
| Art | Åkersork M. agrestis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Microtus agrestis | |
| Auktor | Linné, 1761 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Åkersorken (Microtus agrestis) är en art i underfamiljen sorkar.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Svansen upptar mindre än en tredjedel av kroppslängden. Pälsen är ovan gråbrun, ljusare vid sidorna och på undersidan gråaktig. Även fötterna är grå. Kroppens längd är mellan 80 till 135 millimeter och svansens längd mellan 20 och 50 millimeter. Vikten är upp till 40 gram för honor, och 70 gram för hanar.[2]
Beteende [redigera]
Åkersorken lever i ett flertal miljöer, i skogstrakter, på skoglösa slätter, stränder, odlad mark och fjällhedar. Den håller gärna till i fuktiga biotoper, även om fuktig miljö inte är något nödvändigt krav.
Sommartid äter åkersorken framför allt gräs och örter. På vintern äter den mest bark och skott på såväl plantor som vuxna träd av främst asp, sälg, rönn och vårtbjörk, men även på tall och contortatall, i bland även på granplantor.[3]
Bona ligger vanligen ovan jord och byggs av gräs, mossor och jord. De kompletteras med gångar under jorden.[4]
Fortplantning [redigera]
Åkersorken parar sig i regel mellan april till september och i sydliga trakter lite tidigare. Ungarnas antal är oftast mellan 4 och 5. Kullstorleken blir större längre norrut.[2]
Utbredning [redigera]
Åkersorken finns över hela Skandinavien med undantag för Island och Gotland. den finns vidare i Centraleuropa inklusive Storbritannien. Sydgräns är Portugals kust, i öster sträcker sig utbredningsområdet genom Asien fram till Bajkalsjön.[4]
Sorkpopulationen kan variera kraftigt över åren, i Sverige ofta i cyklar med toppar vart tredje eller vart fjärde år [5].
Referenser [redigera]
Tryckta källor [redigera]
- B. Jensen, Nordens däggdjur, andra upplaga 2004, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X
- Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, 1988, ISBN 91-1-864142-3
Noter [redigera]
- ^ Microtus agrestis på IUCN:s rödlista, auktor: Kryštufek, B., Vohralík, V., Zima, J. & Zagorodnyuk, I. 2008, läst 21 juni 2009.
- ^ [a b] Nordens däggdjur (2004) s.167-171
- ^ SkogsEko 2011:2. Skogsstyrelsen.
- ^ [a b] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 272-274
- ^ SkogsEko 2011:2. Skogsstyrelsen
