Åkersork

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åkersork
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Aardmuis.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Överfamilj Musliknande gnagare
Myomorpha
Familj Cricetidae
Underfamilj Sorkar
Arvicolinae
Släkte Åkersorkar
Microtus
Art Åkersork
M. agrestis
Vetenskapligt namn
§ Microtus agrestis
Auktor Linné, 1761
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Åkersork (Microtus agrestis) är en art i underfamiljen sorkar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Åkersorken är 80-135 millimeter lång med en 20-50 millimeter lång svans. Svansen upptar alltså mindre än en tredjedel av kroppslängden. honor väger upp till 40 gram för och hanar upp till 70 gram. Pälsen är ovan gråbrun, ljusare vid sidorna och på undersidan gråaktig. Även fötterna är grå.[2]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Åkersorken har ett stort utbredningsområde som sträcker sig från Portugal och Spanien i västra Europa och vidare österut till Bajkalsjön och Jakutsk i sydöstra Sibirien.[1] Arten förekommer över hela Storbritannien och merparten av kontinentala Europa men saknas på Island, Irland och i allra sydligaste Europa.[1] Populationen vid Medelhavet kan utgöra en egen art men fler taxonomiska studier krävs för att bekräfta detta.[1] I Norden saknas den bara på Gotland.[3]

Sorkpopulationen kan variera kraftigt över åren. I exempelvis Sverige toppas cyklerna ofta vart tredje eller vart fjärde år.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Åkersorken lever i ett flertal miljöer, i skogstrakter, på skoglösa slätter, stränder, odlad mark och fjällhedar. Den håller gärna till i fuktiga biotoper, även om fuktig miljö inte är något nödvändigt krav.

Sommartid äter åkersorken framför allt gräs och örter. På vintern äter den mest bark och skott på såväl plantor som vuxna träd av främst asp, sälg, rönn och vårtbjörk, men även på tall och contortatall, i bland även på granplantor.[5]

Bona ligger vanligen ovan jord och byggs av gräs, mossor och jord. De kompletteras med gångar under jorden.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Åkersorken parar sig i regel mellan april till september och i sydliga trakter lite tidigare. Ungarnas antal är oftast mellan 4 och 5. Kullstorleken blir större längre norrut.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Kryštufek, B., Vohralík, V., Zima, J. & Zagorodnyuk, I. 2008 Microtus agrestis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 2014-02-08.
  2. ^ [a b] Nordens däggdjur (2004) s.167-171
  3. ^ [a b] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 272-274
  4. ^ SkogsEko 2011:2. Skogsstyrelsen
  5. ^ SkogsEko 2011:2. Skogsstyrelsen.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]