Åmål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°03′N 12°42′Ö / 59.050°N 12.700°Ö / 59.050; 12.700
Åmål
Tätort
Centralort
Centrala Åmål
Centrala Åmål
Land  Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Åmåls kommun
Koordinater 59°03′N 12°42′Ö / 59.050°N 12.700°Ö / 59.050; 12.700
Area 753,67 hektar
Folkmängd 9 065 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,03 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5140
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
För andra betydelser, se Åmål (olika betydelser).

Åmål är en tätort i Dalsland och centralort i Åmåls kommun i Västra Götalands län. Åmål ligger vid Vänern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Åmål omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna
Åmål, 1870–72. Vy norrut över torget. Kyrkan syns i bakgrunden.

Åmål (Åmordh) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper. Stadens anläggning var en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig.

1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock. Brandstationen byggdes kort efter det (denna byggnad revs i slutet av 1970-talet).

År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Åmåls stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Åmåls socken/landskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Åmåls kommun med Åmål som centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1963 (och före 1643) hört till Åmåls församling, dessförinnan till Åmåls stadsförsamling, med mindre delar i Åmåls landsförsamling.[3]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Åmåls rådhusrätt och därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick Åmål i Åmåls tingsrätts domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1999 i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åmål 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 667
1965
  
9 115
1970
  
9 331
1975
  
9 556
1980
  
9 906
1990
  
9 803 730
1995
  
9 906 745
2000
  
9 355 751
2005
  
9 380 758
2010
  
9 065 754

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Åmål är beläget på båda sidor om Åmålsån, som från väst till öst flyter genom staden och mynnar ut i Åmålsviken i Vänern.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är torget invid Åmålsån som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Adolfsberg
  • Hagalund
  • Hammarshaget
  • Herrängen
  • Karlberg
  • Kotten
    beläget söder om järnvägsstationen och inkilat mellan två industriområden.
    Bebyggelsen består av bostadshus från början på 1900-talet.
  • Kristineberg
  • Ljungsberg
  • Lugnet
  • Mörtebol
  • Nygård
  • Räveln
  • Rösparken
  • Stätterud
  • Västra Åsen
  • Örnäs
  • Östra Åsen

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E45 och länsväg 164 samt järnvägen Vänerbanan passerar Åmål. Avstånd i kilometer till Stockholm 377, Göteborg 175, Karlstad 75 och Oslo 190. Tåg- och bussförbindelser finns på linjen KarlstadGöteborg. Mera lokal trafik organiseras av Västtrafik, med bussar bland annat till Bengtsfors. Närmaste flygplats finns i Karlstad.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Varje sommar anordnas en stor bluesfestival, som pågår i fyra dagar.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Kända personer med anknytning till Åmål[redigera | redigera wikitext]

Åmål i litteratur och film[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "alltid något, sa fan när han fick se Åmål" eller "det var ändå något, sade den, som första gången såg Åmål" ska första gången ha förekommit 15 januari 1846 i Åmåls veckoblad.[6] Det var tydligen välkänt på 1870-talet.[7]

Åmål är även känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg. Filmen är dock inspelad i Trollhättan.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Pelle Holm, Bevingade ord (15 upplagan, 1991) sid. 333.
  7. ^ Isidor Palm, "Ur en konstnärs lif", första kapitlet, publicerad i Svenska Familj-Journalen (1878), nr. 6, sid. 185.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]