Åmmeberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°51′56″N 14°59′57″Ö / 58.86556°N 14.99917°Ö / 58.86556; 14.99917
Åmmeberg
Tätort
Midsommarfirande i Åmmeberg 2003.
Midsommarfirande i Åmmeberg 2003.
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Askersunds kommun
Församling Hammars församling
Koordinater 58°51′56″N 14°59′57″Ö / 58.86556°N 14.99917°Ö / 58.86556; 14.99917
Area 213 hektar
Folkmängd 654 (2005)
Befolkningstäthet 3,07 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 6168
Åmmebergs läge i Örebro län
Red pog.svg
Åmmebergs läge i Örebro län
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Åmmeberg är en tätort i nordöstra delen av Hammars socken i Askersunds kommun, belägen mellan Kärrafjärden av Vättern och sjön Åmmelången.

Mer känt som Närkes St Tropez som relaterar till den stora tillströmningen av rika närkingar på sommaren.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vid ån som förbinder de båda sjöarna anlades under tidig medeltid en kvarn, ägd av Riseberga kloster. Vid 1700-talets början avstyckade en hemkommen karolin, Claes Prytz, Åmmebergs gård från Edö säteri. En huvudbyggnad i två våningar uppfördes.

1857 köptes herrgården och Vena koboltgruvor av det belgiska gruvbolaget la Vieille Montagne. Det blev början på zinkbrytning och förädling, samt en expansiv byggenskap. Stora utfyllnadsarbeten gjordes och representativ bebyggelse, i tegel och korsvirke, uppfördes. Ritningarna utfördes sannolikt av den belgiske arkitekten Benoit Baillot.

Åmmeberg fungerade som hamn till gruvindustrin i Zinkgruvan. Hit kom tåg lastade med zink med Åmmebergs järnväg. Innan malmen lastades på pråmar skedde förädling och anrikning. Sedan 1974 fraktar lastbilar malmen till Otterbäcken vid Vänern för vidare transport. I Åmmeberg hade även gruvans direktör och de höga basarna sina kontor.

Sveriges första kvinnliga pilot, Elsa Andersson, omkom den 22 januari 1922 utanför Åmmeberg när hon hoppade fallskärm (hennes tredje fallskärmshopp). Hennes öde återges i en roman av Jacques Werup, som också skrivit manus till filmen om Elsa Andersson: Vit som en snö.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Många gamla byggnader finns i Åmmeberg, de flesta är byggda av gruvbolaget: Badhuset fungerar som affär, barnhemmet inrymmer lägenheter. Till bruksmiljön hör även kägelbana, lokstall och ett elegant vattentorn, placerat på en klippa i en kanal. Lokstallet rymmer fortfarande ett av gruvbolagets ånglok. Lokomotivet Carlsund (det första loket från Motala verkstad), står för närvarande på Motala Verkstads Museum i Motala. Herrgården var färdig 1917 och är ritad av Ivar Tengbom. Den ägs i dag av deckarförfattaren och förre diplomaten Jan Mårtenson. Trakten förekommer ofta i hans böcker.

Kasinot från 1860-talet minner om den tid då rödvin kallades "Åmmebergsvatten". Kasinot inrymde till 1910 även en katolsk kyrka. Kyrksilvret överflyttades då till församlingen i Gävle. En romersk-katolsk begravningsplats är anlagd på en udde i sjön Åmmelången.

Några av de äldre byggnaderna i Åmmeberg underhålls inte av ägaren Pålsboda Fastigheter.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

I Åmmeberg finns golfbana, båthamn, affär, kiosk och hotell. I en företagsby (Servicebyn) finns ett antal småföretag. Golfbanan, 18-håls "Sea-side", är byggd på den gamla avfallssand som kom ifrån anrikningsverket. Golfbanan har på senare år fått ett stort uppsving och ett stort antal fritidshus har byggts i närområdet. Målet är de ska arrangera Nordea Masters 2020.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åmmeberg 1960–2005[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
681
1965
  
624
1970
  
608
1975
  
618
1980
  
673
1990
  
716 218
1995
  
698 210
2000
  
641 210
2005
  
654 213

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ http://www.aftonbladet.se/resa/resmal/norden/sverige/article12415059.ab
  3. ^ http://www.askersundsgk.com/se/gast/bokningsinfo-gast
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Haugard, Joel (1892-1949); En belgisk gruva vid norra Vättern - ett och annat om Vieille Montagne och en främlingskoloni i Sverige, Stockholm 1944, faksimil 1994
  • Söderstéen, Herman & Wibel, Svante Richard; Åmmeberg från äldre till nuvarande tid - några uppgifter, Askersunds boktryckeri, 1907, BURK-nummer 1358882
  • Wibel, Svante Richard; Åmmeberg från äldre till nuvarande tid, Askersunds boktryckeri AB, 1907, LIBRIS-id 1619250
  • Waldén, Bertil (1901-1963); Vieille Montagne hundra år i Sverige 1857-1957 - minnesskrift på uppdrag av styrelsen för bolaget Vieille Montagne, Åsbro, Bild & Kultur, nyutgåva 2007, ISBN 97-89189210059

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]