Åmmebergs järnväg
| Åmmebergs järnväg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats | Närke | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sträcka | Åmmeberg-Zinkgruvan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organisation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Invigd | 1863 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nedlagd | 1975 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Vieille Montagne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Infrastrukturförvaltare | Vieille Montagne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tekniska fakta | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Längd | 10,9 kilometer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | enkelspår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Största lutning | 22,5 ‰ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Minsta kurvradie | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Högsta hastighet | 20 km/h | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Åmmebergs järnväg (ÅJ) var en järnväg mellan Åmmeberg och Zinkgruvan i Hammars socken i Närke. Järnvägens längd var 11 km och spårvidden var 1435 mm. Järnvägen hade ingen anslutning med det övriga järnvägsnätet i Sverige.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Vieille Montagne, ett belgiskt bolag, köpte 1857 gruvorna på hemmanen Isåsens samt Övre och Nedre Knalla i nuvarande Zinkgruvan.[1] Bolaget erhöll tillstånd att bygga järnvägen den 2 februari 1858[2] mellan anrikningsanläggningen i Åmmeberg och Isåsens zinkgruvor och arbetet startade under slutet av 1850-talet[3] Banan öppnade den 1 juni 1863 för enskild trafik[4] och kostade 413 000 riksdaler att bygga och fordon köptes för 130 000 riksdaler.[5]
Järnvägen fick tillstånd för allmän godstrafik den 23 april 1889 under namnet Åmmeberg-Vetterns jernväg.[6] Stickspåret till Knallagruvan fick koncession den 27 januari 1888 och öppnades den 23 april 1889.[7]
De ursprungliga rälerna var av järn med rälsvikten 26,5 kg/m som 1897 helt hade ersatts av stålräls med vikten 31,5 kg/m.[8][9]
Den förädlade produkten från anrikningsverket gick inte via järnväg utan transporterades med båt från hamnen i Åmmeberg till Hisingen i Göteborg via Göta kanal.[10]
Fordon[redigera | redigera wikitext]
Lok[redigera | redigera wikitext]
Det första ångloket Carlsund tillverkades av Motala Verkstad 1862 inför banans öppnande.[11] Ytterligare ett tanklok köptes 1892 från Nydqvist & Holm AB.[12] Det kallades Åmmeberg och finns bevarat i lokstallet i Åmmeberg. Det första motorloket köptes 1940 från Klöckner-Humboldt-Deutz AG. Under 1930-talet hade lok med 600 mm spårvidd köpts från samma bolag för transporter vid anrikningsverket och i gruvan.[13] Ett bensindrivet lok med lastflak köptes 1955 från John Bergman & Son Mekanisk Verkstad AB i Motala.[14] Det sista loket Z65 köptes 1965 från Kalmar Verkstad.[15]
Malmvagnar[redigera | redigera wikitext]
Bolaget hade 30 malmvagnar 1889.[6] Vagnarna var obromsade och en bromsvagn medföljde tåget.[16] I mitten av 1960-talet tillverkade Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad sex tvåaxlade malmvagnar med Willison automatkoppel.[17]
Nedläggning[redigera | redigera wikitext]
Det nya anrikningsverket i Zinkgruvan som togs i bruk 1977[18] behövde vatten. En vattenledning skulle byggas i banvallen[19] och malmtransporten på järnväg upphörde mellan Zinkgruvan och Åmmeberg den 12 juli 1975.[20] Sträckan revs samma år.[7] Trafiken mellan Knalla och Zinkgruvan upphörde 1970[20] och spåren revs 1973.[7]
Nutid[redigera | redigera wikitext]
Efter att det nya anrikningsverket öppnade transporteras den anrikade zinkmalmen till Otterbäcken med lastbil. Otterbäcken hade haft omlastningen mellan fartyg sedan mitten på 1960-talet.[21] I Åmmeberg finns det ett motionsspår på en del av banan.
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Vieille-Montagne”. Nordisk familjebok 1893. https://runeberg.org/nfaq/0450.html. Läst 2 december 2012.
- ^ ”Örebro län 1886-1890”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Orebro%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201886%201887%201888%201889%201890.pdf. Läst 1 december 2012.
- ^ ”Örebro län 1856-1860”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Orebro%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201856%201857%201858%201859%201860.pdf. Läst 1 december 2012.
- ^ ”Järnvägar i historien”. Sveriges Järnvägars historia - databank Utgåva 1 -- 1996-03-31. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1860.htm#%C3%A5r1860. Läst 2 december 2012.
- ^ ”Örebro län 1861-1865”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Orebro%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201861%201862%201863%201864%201865.pdf. Läst 1 december 2012.
- ^ [a b] ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1889” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201889.pdf. Läst 2 december 2012.
- ^ [a b c] ”Åmmebergs järnväg (ÅJ)”. Bra kulturmiljö. http://www.brakulturmiljo.se/jvg/aj.htm. Läst 3 december 2012.
- ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1896” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201896.pdf. Läst 3 februari 2012.
- ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1897” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 66. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201897.pdf. Läst 3 februari 2012.
- ^ ”Örebro län 1866-1870”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Orebro%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201866%201867%201868%201869%201870.pdf. Läst 1 december 2012.
- ^ ”Ånglok tillverkade av Motala”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_motala.html. Läst 2 december 2000.
- ^ ”Ånglok tillverkade av Nydqvist & Holm”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_nydqvist&holm_05.html. Läst 3 december 2012.
- ^ ”KLÖCKNER-HUMBOLDT-DEUTZ AG, Köln, Tyskland (KHD)”. Svenska Industrilok. IndustriBaneFöreningen. http://industribanor.se/dokument/loklistor/summary/2-loklistor/15-allgemeine-elektricit%C3%A4ts-gesellschaft-berlin-tyskland-aeg. Läst 3 december 2012.[död länk]
- ^ ”JOHN BERGMAN & SON MEKANISK VERKSTAD, Motala (JB)”. Svenska Industrilok. IndustriBaneFöreningen. http://industribanor.se/dokument/loklistor/summary/2-loklistor/70-john-bergman-son-mekanisk-verkstad-motala-jb. Läst 3 december 2012.[död länk]
- ^ ”KALMAR VERKSTADS AB, Kalmar (KVAB)”. IndustriBaneFöreningen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822070639/http://www.veteranlastbilar.se/phpBB3/viewtopic.php?f=29&t=2124. Läst 3 december 2012.
- ^ ”Tågbroms från 1966”. Järnvägshistoriskt Forum. 13 augusti 2010. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=59890. Läst 4 december 2012.
- ^ ”Sv: Fler malmvagnar från ovanliga leverantörer?”. Tydal.nu Gamla Postvagnen. 20 januari 2005. http://www.tydal.nu/postvagnen/470755.htm. Läst 4 december 2012.
- ^ ”Ämnen och material av riksintresse enligt miljöbalken”. Länsstyrelsen i Örebro län. 14 december 2005. Arkiverad från originalet den 19 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130619150234/http://www.sgu.se/dokument/riksintressen/46_1299_2003.pdf. Läst 3 december 2012.
- ^ Ardhage, Sven-Eric. ”Kring Åmmeberg och Zinkgruvan”. Ur STF:s årsskrift 1975 (Närke).. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012081424/http://www.k1q.net/skarn/articles/article50.pdf. Läst 4 december 2012.
- ^ [a b] ”Järnvägar i historien 1970-talet”. Sveriges Järnvägars historia - databank Utgåva 1 - 1996-03-31. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1960.htm#%C3%A5r1970. Läst 3 december 2012.
- ^ ”Zinkgruvan valde Vänerhamn”. Nyhetsbrev Nr 4 2009. Vänerhamn AB. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819164707/http://www.vanerhamn.se/svenska/sidor/vh%20nyhetsbrev%204-09%20vers%202_id492.pdf. Läst 3 december 2012.