Ånäset
| Ånäset | |
| Tätort | |
 Världens största osthyvel finns i Ånäset
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Robertsfors kommun |
| Församling | Bygdeå församling |
| Koordinater | |
| Area | 121,33 hektar |
| Folkmängd | 610 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,03 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 915 34 |
| Riktnummer | 0934 |
| Tätortskod | 8396 |
  Ånäsets läge i Västerbottens län
|
|
Ånäset, är en tätort i Robertsfors kommun och kyrkbyn i Nystätra socken, cirka 13 km nordost om Robertsfors.
Ånäsets tätort har vuxit upp kring det historiska Nysätra kyrkby, egentligen Nybyn, som var tingsställe för Nysätra tingslag. Det gamla tingshuset ligger än i dag kvar i Ånäsets samhälle. Europaväg 4 passerar genom Ånäset. Kålabodaån flyter genom tätorten och flyter samman med Flarkån strax sydost om Ånäset. Ån heter därefter nedströms Hertsångersälven.
I Ånäset har Norrmejerier ett ostlager för bland annat Västerbottenost.[2]
Innehåll |
[redigera] Kuriosa
Ånäset har världens största osthyvel. Den är designad av Jörgen Holmström[3] och symboliserar porten till Ostriket.
A-net ungdomsforum finns i Ånäset, de jobbar internationellt och är en av orsakerna till att Robertsfors blev årets ungdomskommun 2003.
[redigera] Kända Personer från Ånäset
Johan Johansson: Uppvuxen i Hertsånger utanför Ånäset. Är idag internationell modell som jobbar för stora namn som Armani, Dolce & Gabbana och Paco Rabbane, men även för svenska märken som Filippa K och J Lindeberg. Katarina Lindberg är också en väldigt framgångsrik kvinna från Ånäset.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ånäset 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 507 | |||
| 1965 | 575 | |||
| 1970 | 740 | |||
| 1975 | 824 | |||
| 1980 | 845 | |||
| 1990 | 777 | 110 | ||
| 1995 | 709 | 112 | ||
| 2000 | 650 | 112 | ||
| 2005 | 622 | 112 | ||
| 2010 | 610 | 121 | ||
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Carin Mannberg-Zackari. "Från barkbröd till gastronomisk förnyelse" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, ISSN 0283-2976
- ^ ekorrbo.se
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||||||||
