Åre socken

Åre socken
Socken
Åre gamla kyrka
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Härad	-
Kyrkby	Åre
Area	2 131 km²
Folkmängd	3 049 (2000)
Sockenkod	2575
Åre socken i - Jämtland.

Åre socken i Jämtland är sedan 1971 en del av Åre kommun.

Socknens areal är 2 131,10 kvadratkilometer, varav 1 883,40 land År 2000 fanns här 3 049 invånare . Tätorten Duved med Duveds kyrka, skidorten Storlien samt tätorten och kyrkbyn Åre med sockenkyrkan Åre gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Åre socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Åre församling och för de borgerliga frågorna till Åre landskommun. Landskommunen ombildades 1971 i Åre kommun.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.

Geografi

Åre socken är Jämtlands västligaste socken och ligger kring Indalsälvens översta lopp och kring Åresjön. Socknen har en brant och smal dalbygd vid sjön och älven och är i övrigt en höglänt skogsbygd med kalfjällsområden med höjder som i Snasahögarna i öster når 1 463 meter över havet och Åreskutan 1 420.

Socknen genomkorsas av europaväg 14 samt Tvärbanan (Östersund-Storlien). Socknen är ett av Sveriges främsta fjällturistområden.

Åredalens tätaste bebyggelse ligger på sydsluttningarna av Åreskutan och Mullfjället.

I Indalsälven ligger Tännforsen. Vid Handöl ligger Handöls lappkapell samt även täljstensbrott. I nordväst ligger Skalstugan.

Geografisk avgränsning

Åre socken gränsar i nordost huvudsakligen mot Kalls socken. Gränsen mot Kall sträcker sig från riksröse 168 i nordväst via Stor-Rensjön, Flanderstöten (859 m ö.h.), Äggsjöns fäbodar och nordost om Nordhallsfjället ner till "tresockenmötet" Åre-Kall-Undersåker vid Hissjön (549 m ö.h.) i sydost.

I öster och i söder gränsar socknen helt mot Undersåkers socken. Gränsen går från Hissjön i sydost och passerar söder om Renfjället, går till Kössjön (561 m ö.h.) och upp på toppen av fjället Tjalmetjallentjakke strax norr om Bunnerfjällen. Väster härom löper gränsen mot Undersåker över Snasahögarna och mellan Storsnasen inom Åre och Lillsnasen inom Undersåker. Gränsen fortsätter över Blåhammaren, rundar Bustvalen med dess monument och når gränsen mot Norge vid riksröse 158.

I väster avgränsas socknen av Meråkers och Verdal kommuner i Nord-Trøndelag fylke.

I socknens norra del ligger Summelsjön. Här genomkorsas området också av länsväg 336 (Kallsedet - Verdal) och här ligger Kodalshöjden.

I nordväst ligger Skalstugan och Skalsvattnet (555 m ö.h.). Medstugan och Medstugusjön är belägna något söder om Skalstugan. Vid Äggsjön (576 m ö.h.) ligger Äggsjöns fäbodar.

Geografiskt relativt centralt i socknen ligger Häggsjön invid sjön med samma namn. Öster om Häggsjön ligger byn Nordhallen.

Storlien dominerar den västligaste delen av socknen. Norr om samhället ligger Skurdalshöjden och lite mera åt nordväst finns Rensjön och Middagsfjället.

Samhället Ånn ligger invid Ånnsjön (526 m ö.h.) och öster därom är Landverk beläget. Gevsjön ligger längs E14 mellan Ånn och Duved.

I socknens östra del, öster om Åre tätort ligger samhällena Björnänge samt Brattland, vilka är belägna längs E14 (sträckningen Åre-Undersåker).

Historia

Inom Åre socken har man funnit cirka 100 fornlämningar. Från stenåldern finns omkring 80 boplatser, vilka vittnar om fångstkulturen. Vid Ånnsjön finns fem hällristningar. Vidare finns i området omkring 480 fångstgropar. Vikingatiden märks genom cirka 15 gravhögar, vilka ligger utspridda längs dalen upp till Ånnsjön. Från medeltiden finns fem ödegårdar. Norr om Skurdalshöjden vid Storlien, står nära norska gränsen Stenen i Grönan dal. Vid stenen gick förr en gammal landsväg.

Från tiden efter 1500 finns bland annat tre skansar samt en del massgravar från Katastrofen på Öjfjället när karolinerna under Carl Gustaf Armfeldt d.ä. omkom vid den s.k. karolinermarschen år 1719.

År 1934 hade Åre socken 2983 invånare på en yta av 2121 km². Samma år hade socknen 1318 hektar åker och 55846 hektar skogsmark.

Namnet

Namnet (1344 Arum)innehåller troligen ár, 'spets', syftande på formen på Åreskutans topp.

Se även

• Åre församling
• Undersåkers tingslag

Vidare läsning

• Gammalt och nytt - Åre socken, Åre församling, Duved, 1984, ISSN 1103-4181
• Axplock ur Åre sockens historia, Åre sockens hembygdsförening, Åre, 1999-, ISSN 1404-9767
• Bohman, Ulf (1962-); Södra Årefjällen, EQUI, Åre, 1998, ISBN 91-972006-2-X (serie IKUNN guide till tystnaden)
• Arbetsgruppen för Åre-projektet; Rapport avseende utbyggnad i Åre-regionen för turism och rekreation, Jordbruksdepartementet, Stockholm, 1972, serie Ds Jo 1972-7
• Ellert, Jenny; Vikingatida gravar i Jämtlandsfjällen - en beskrivning av fyra jämtländska fjällgravar och en diskussion kring gravarnas sammanhang, Umeå Universitet, Umeå, 1998, LIBRIS-id 2839858
• Forsåker, Anna-Lena (1943-); Åremålet - upptecknat 1986-1996 - jämtska-svenska, svenska-jämtska Åre sockens hembygdsförening, Åre 1999, ISBN (inb.), (serie Axplock ur Åre sockens historia-1), LIBRIS-id 3104824
• Fäbodar i Åre kommun, Jämtlands läns museum, Östersund, 1981, ISBN 91-85390-38-0, (serie Kulturhistorisk utredning-19)
• Waller, Martin (1900-); Åre - en krönika i ord och bild, Interpublishing, Stockholm, 1986, ISBN 91-86448-16-1(inb.)

Externa länkar

• Arkiv relaterade till Åre socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Åre socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet mfl.
• Namn (geografi) i Åre socken. Källa: SOFI
• Åre hembygdsförening