Årsta gård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°18′10″N 18°2′33″Ö / 59.30278°N 18.04250°Ö / 59.30278; 18.04250
Årsta gård
Herrgård
Årsta gård 2007.
Årsta gård 2007.




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Adress Svärdlångsvägen 14
Koordinater 59°18′10″N 18°2′33″Ö / 59.30278°N 18.04250°Ö / 59.30278; 18.04250
Färdigställande 1795
Årsta gård cirka 1930
Årsta gård cirka 1930

Årsta gård är en äldre herrgård med tillhörande omgivningar, belägen vid Årstavikens södra sida i stadsdelen Årsta i Söderort inom Stockholms kommun (Brännkyrka socken).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre tid[redigera | redigera wikitext]

Årsta gård har förmodligen anor från förhistorisk tid, något som ett gravfält (Brännkyrka 17:1) från yngre järnålder nordost om gården tyder på.[1] I gårdens närhet finns även ytterligare gravhögar och stensättningar.[2]

Enligt traditionen ägde Birger jarl gården på 1200-talet.[1] Inga belägg finns för detta, och enligt stockholmsskildraren Olle Rydberg är det snarare jarlen Birger Brosa som avses.[3] Gården ägdes dock i början av 1300-talet av Birger jarls sonson, hertig Valdemar Magnusson.[1] Den står omnämnd första gången 1344 bland Uppsala domkyrkas gods och var en av de gårdar som donerades till domkyrkan av hertig Valdemar. Årstaviken är dock nämnd redan 1305 och kallades då Arusboawik. "Arusboar" är de som bor vid åmynningen (Arus eller Aros). Namnet Arus blev senare Aarsta (1443), Aresta (1495) och Årsta (1538).[4]

På 1430-talet blev fogden Hans Kröpelin ägare till Årsta. Vid denna tid omfattade gården större delen av Brännkyrka socken, stora delar av Botkyrka och Salems socknar såväl som hela Södermalm.[5] Genom att gifta sig med Kröpelins dotter blev Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. ägare till Årsta, och släkten Oxenstierna skulle därefter äga gården under 150 år. Bland släktmedlemmar som bodde på Årsta märks Gabriel Kristiernsson Oxenstierna.[6]

På 1600-talet ägdes gården av fältmarskalken Jakob De la Gardie och dennes hustru, Ebba Brahe,[7] och på 1670-talet av riksrådet Göran Ulfsparre. Då reducerades godset av kronan, men återlöstes. Det tillhörde därefter medlemmar av släkterna Posse, Ehrencrona, Cronhielm, Schönberg, De Geer, von Schnell och Reenstierna.[8]

Årsta gård i mars 2012.

År 1765 avstyckades Hägersten från huvudgården, men även därefter kom Årsta att vara en av de största gårdarna i Brännkyrka socken,[1] omfattande 379,97 hektar (1922).[8]

Märta Helena Reenstierna, "Årstafrun".

Årstafrun[redigera | redigera wikitext]

Den mest kända av Årstas alla ägare är den via prosan så välkända "Årstafrun", Märta Helena Reenstierna (1753–1841). De dagböcker som hon skrev 1793–1839 (publicerade i urval som Årstadagboken 1–3, 1946–1953) har gett en god bild av herrgårdslivet under denna tid.[9] Då var marken uppodlad där Storängsparken nu ligger och här fanns även smedja, kvarn, ladugård, stall och andra uthus.

Efter Märta Helena tog kammarherre A. A. Reenstierna över gården, och 1850 uppges hovjägmästare J. A. Reenstierna som ägare. Därefter följer namn som Wistrand, Sparre och Rappe.[10]

Stockholms stad tar över[redigera | redigera wikitext]

År 1905 såldes egendomen till Stockholms stad av legationsrådet Fredrik Rappe,[8] men jordbruk bedrevs ända fram till 1940-talet. De flesta ekonomibyggnaderna och torpen revs därefter för att lämna plats åt den moderna stadsdelen Årsta.[1] Huvudbyggnaden används idag som vårdhem och särskola.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Gårdens gamla sädesmagasin.

Den nuvarande mangårdsbyggnaden är ombyggd 1795, då frontespiserna tillkom, men grunden är betydligt äldre, troligen medeltida.[3][11] Byggnaden är ett reveterat stenhus, till skillnad från många andra svenska herrgårdar, som gömmer en timmerstomme under putsen. På bottenvåningen finns elva rum och kök, liksom på övervåningen. Till detta tillkommer en rymlig vindsvåning.[3] En äldre mangårdsbyggnad av ektimmer, enligt uppgift hugget på Södermalm, ska ha bebotts av Birger jarl och revs 1815.[8]

Den enda andra kvarvarande äldre byggnaden är ett sädesmagasin från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet.[11] Tidigare låg ett mindre boningshus norr om gården, på en platå i bäckravinen, där också ruinerna efter Årsta gårds kvarn ligger. I ravinen fanns också ett bränneri.[3] I sydväst låg statarlängan "Kaffesmällan", i söder ladugård, logar, smedja och uthus. I dag återfinns moderna bostäder för gårdens personal och boende här.[6]

Torp under gården var bland andra Årstadal, Årstaberg, Sköntorp, Skarpnäck och Ängby.

Årsta gård i dag[redigera | redigera wikitext]

1958 startade en läkepedagogisk verksamhet i blygsam skala. 1970 tog Stockholms läns landsting över verksamheten och drev denna fram till 1993. 1994 skulle landstinget avyttra verksamheten. Medarbetarna beslutade då att bilda Stiftelsen Årsta Gård för att säkra verksamhetens drift. Idag går det cirka 35 elever på särskolan i huvudbyggnaden och 25 på Helenedals särskolegymnasium som är beläget i Liljeholmen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Kvarnruinen.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Årsta gård”. Stockholmskällan. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=27030. Läst 18 februari 2013. 
  2. ^ Se Riksantikvarieämbetets Fornsök, Brännkyrka 16–22.
  3. ^ [a b c d] Rydberg, s. 10.
  4. ^ Blomberg & Wehlin-Fürst, s. 1.
  5. ^ Blomberg & Wehlin-Fürst, s. 2–3.
  6. ^ [a b] Rydberg, s. 11.
  7. ^ Blomberg & Wehlin-Fürst, s. 3.
  8. ^ [a b c d] Årsta 1. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  9. ^ ”Märta Helena Reenstierna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/märta-helena-reenstierna. Läst 18 februari 2013. 
  10. ^ Rydberg, s. 12.
  11. ^ [a b] Bebyggelseregistrets presentation

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]