Årstid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Diagram över jordens årstider, sett från norr. Längst till höger: decembersolståndet.
Årstiderna / Årsringar


För sången, se Årstiderna (sång).

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter[1]. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 22-23 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder till exempel i Sverige, Finland, m.fl. [källa behövs] En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari.

En mer modern indelning är den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI[källa behövs], inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10 °C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0 °C.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Jordens årstider är en följd av att jordaxeln lutar mot jordbanans plan. Då det ena halvklotet lutar mot solen, har detta halvklot sommar, medan det andra halvklotet har vinter (vilket inträffar under månaderna kring juni och december). Under tiderna däremellan, då båda halvkloten får ta emot mer eller mindre lika mycket solljus (runt mars och september) infaller vår och höst.

Fyra årstider finns i de tempererade zonerna mellan ekvatorn och polerna. Närmast ekvatorn växlar årstiderna istället mellan regnperiod (regntid) och torrperiod (torrtid).

Grekisk Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt den grekiska mytologin kom årstiderna till genom Demeter, växternas gudinna.

Demeters dotter Persefone blev tillfångatagen av Hades, underjordens och de dödas gud. Hades tvingade Persefone att äkta honom och tillsammans levde de i underjorden under en tid.

När Demeter hörde talas om detta blev hon rasande och krävde att få sin dotter tillbaka. Men Persefone hade ätit av underjordens mat, och ingen som åt någonting från Hades rike kunde någonsin komma därifrån. De flesta gudarna ställde sig på Demeters sida och ansåg att Hades hade gjort fel när han tog med sig Persefone till underjorden mot hennes vilja.

Demeter var så utom sig av sorg att växterna började att ruttna och allt blev mörkt och kallt. Det var den första vintern. Hades såg hur detta påverkade både gudarna och människorna och gick därför med på att låta Demeter få sin dotter tillbaka, men eftersom Persefone hade ätit av hans mat så kunde hon inte fullt återvända. Några månader om året bodde Persefone i underjorden tillsammans med sin make.

Just under de månaderna var Demeter alltid sorgsen och allt blev kallt igen. Det är enligt grekerna därför vintern varar just under de månaderna, och när Persefone får komma upp ovan jord igen så börjar växterna att blomma.

Övriga system[redigera | redigera wikitext]

För samerna har klimatet och årstiderna stor betydelse och året är enligt den samiska kulturen indelat i åtta årstider: vårvinter (mars-april), vår (april-maj), vårsommar (juni), sommar (juni– juli), höstsommar (augusti), höst (september-oktober), höstvinter (november-december) och vinter (december-mars).

Australiens aboriginer har utvecklat helt egna årstidssystem[2]. Yolngu-folket har till exempel sex årstider. Systemet för deras årstider bygger på olika företeelser i deras lokala miljö. Till exempel förutsäger Gadgeron-folket sin sen-torra årstid genom att iaktta närvaron av en viss typ av flugor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”årstid”. nationalencyklopedin. http://www.ne.se/%C3%A5rstid?i_h_word=hur+m%C3%A5nga+dagar+finns+det+om+%C3%A5ret%3F. Läst 26 augusti 2010. 
  2. ^ Indigenous Weather Knowledge - Bureau of Meteorology (Australia)


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]