Åsiktsregistrering
Från Wikipedia
Åsiktsregistrering i form av anteckning om medborgare i allmänt register får enligt 2 kap 3 § regeringsformen sedan 1975 ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Politisk åsiktsregistrering förbjöds för myndigheter i och med 1969 års grundlagsreform, men Säkerhetspolisen kringgick förbudet genom att föra "arbetsanteckningar" med uppgifter som inte kunde föras in i SÄPO:s register (t.ex. de som prenumererade på vissa tidningar eller som var medlemmar i VPK eller anhängare av FNL). Detta pågick ända fram till 1998. Exempelvis så omfattades 411 000 tjänster år 1990 av skyddsklassning och personer som förekom i SÄPO:s register som sökte skyddsklassade tjänster nekades anställning utan motivering.[1]
Inom EU sköter Interpol ett analysregister över folk som kan bidra till polisarbetet, vilket även innefattar möjliga vittnen, tidigare och eventuellt framtida brottsoffer. I registret lagras information om ras, politisk åskådning, religiös tro, hälsotillstånd och sexualmönster.[2]
2006 fälldes Sverige för åsiktsregistrering i en dom i Europadomstolen.[3]
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ "Åsiktsregistrering pågick till 1998". Dagens Nyheter. 2003-01-29. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=101941.
- ^ FiB: EU förbereder hemligt polisregister
- ^ Stockholms Fria Tidning: Sverige fällt för åsiktsregistrering
[redigera] Externa länkar
- För rikets bästa? Åsiktsregistrering i efterkrigstidens Sverige (Artikel av Janne Flyghed publicerad i Ordfront)
