Åsna
| Åsna Status i världen: Husdjur |
|
Åsna
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Uddatåiga hovdjur Perissodactyla |
| Familj | Hästdjur Equidae |
| Släkte | Hästar Equus |
| Art | Afrikansk vildåsna Equus africanus |
| Underart | Åsna E. a. asinus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Equus africanus asinus | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Synonymer | |
|
|
Åsnesto med föl.
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Åsna (Equus africanus asinus)[1][2] är den domesticerade formen av afrikansk vildåsna (Equus africanus).
Innehåll |
[redigera] Utseende
Åsnan har en kort man som står rätt upp. Endast svansens nedre del är försedd med längre hår. Öronen är mycket längre än hos hästar. Färgen är oftast grå med ett svart streck längs ryggen, (även kallad ål), och ett annat tvärs över skuldrorna, ett så kallat skulderkors.
[redigera] Ekologi
Ett åsnesto är dräktigt i 12 månader till skillnad från hästens 11 månader. Åsnestoet får ett föl om året. Om ett åsnesto korsas med en hästhingst blir avkomman en mulåsna och om man korsar ett häststo med en åsnehingst blir avkomman en mula. Mulor och mulåsnor är sterila med få undantag. Korsningar mellan åsna och zebra förekommer och då kallas avkomman för zonkey.
[redigera] Åsnan och människan
[redigera] Domesticering
Åsnan har varit domesticerad ungefär lika länge som hästen i Afrika varifrån den införts till Europa. I Egypten har man funnit bilder äldre än 3000 f.kr på åsnor som både bär last och körs av människor. Tamåsnan tros främst härstamma från de två underarterna av afrikansk vildåsna, nubisk vildåsna (Equus africanus africanus)[3] och somalisk vildåsna (Equus africanus somalicus)[3]. Den nubiska vildåsnan lever i östra Sudan - Röda havet. I Sudan och Eritrea är den nästan utrotad, men i delar av Sahara förekommer den fortfarande. Somaliska vildåsna lever i Somalia och Etiopien. Eftersom åsnan är ömtåligare för kyla än hästen, fick den inte någon större användning i norra Europa. Åsnan utmärks av uthållighet och anspråkslöshet med avseende på födan. Den kan uppnå betydligt högre ålder än hästen. Det finns exempel på åsnor som varit i bruk i 55 år. Åsnor används på samma sätt som ponnyer till ridning och körning. En åsna utvecklas långsamt och brukar inte köras in förrän den fyllt tre år och ridas in först vid 4 års ålder.
[redigera] Åsnan i kulturen
Åsnan är ett av de viktigaste husdjuren, och har skildrats i många olika litterära sammanhang. Den representerar ofta envishet och dumhet. Åsnan är också maskot för demokratiska partiet i USA. Åsnor förekommer ofta i religiösa motiv, som Jesu födelse och intåget i Jerusalem. Inom musiken är troligen den mest kända melodin Donkey Serenade från filmen Senorita.
Exempel på åsnor i litteratur, film, berättelser och dylikt är I-or i Nalle Puh, den lilla Åsnan i Bamse, Åsnan i reklamen för Karlsons klister, Åsnan i Shrek-trilogin, Bileams åsna som omtalas i bibeln och åsnan i berättelsen om Stadsmusikanterna från Bremen av Bröderna Grimm.
[redigera] Åsnan i Sverige
I Sverige finns 300-400 åsnor idag. På 60-talet importerades ett antal från Italien, Spanien och Irland. De flesta är mindre än 120 cm i mankhöjd, men de senaste åren har även större åsnor importerats. Den franska åsnerasen Poitou har importerats och finns numera spridda i Sverige. De vanligaste färgerna på svenska åsnor är grå, brun, vit och svartbrun, men även skäck förekommer. Ett gammalt svenskt ord för åsna är boricka.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ ”Equus asinus”. Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (utgåva 3rd). Johns Hopkins University Press. 2005. http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?s=y&id=14100004
- ^ International Commission on Zoological Nomenclature (2003). ”Usage of 17 specific names based on wild species which are pre-dated by or contemporary with those based on domestic animals (Lepidoptera, Osteichthyes, Mammalia): conserved. Opinion 2027 (Case 3010)”. Bull.Zool.Nomencl. 60 (1): sid. 81–84.
- ^ [a b] Moehlman, P.D., Yohannes, H., Teclai, R. & Kebede, F. 2008 Equus africanus Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2012-01-21.
[redigera] Källor
- Huffman, B. (2006) The ultimate ungulate fact sheet, läst 2 december 2006.
[redigera] Externa länkar
- Svenska åsneföreningens webbsida
- Wikimedia Commons har media som rör Åsna.
|
||||||||||||||||||||
