Åstol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°55′29.082″N 11°35′17.682″Ö / 57.92474500°N 11.58824500°Ö / 57.92474500; 11.58824500
Åstol
Tätort
Åstols Hamn
Åstols Hamn
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tjörns kommun
Församling Rönnängs församling
Koordinater 57°55′29.082″N 11°35′17.682″Ö / 57.92474500°N 11.58824500°Ö / 57.92474500; 11.58824500
Area 14,80 hektar
Folkmängd 210 (2010)[1]
Befolkningstäthet 14,19 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4624
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Åstol är en ö och en tätort i Tjörns kommun i Rönnängs socken i Bohuslän.

Åstol ligger alldeles söder om Tjörn (nära Marstrand) och har cirka 200 åretruntboende. Ön går att nå via färjan Hakefjord, som utgår från Rönnäng på Tjörn och även trafikerar Tjörnekalv samt Åstols grannö Dyrön. Sommartid finns även färjeförbindelse till och från Marstrand.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Åstol var en fiskeplats. På Åstol fanns dessutom ett vadbinderi (trålverkstad), isverk, som inte bara försåg Åstolflottan med is utan även fiskelägena runt omkring och flera bunkerbåtar. Det fanns även en strandkassa som tillhandahöll allt som behövdes inom fisket, flera speceriaffärer samt ett bageri. Under senare delen av 1960-talet gick det inte att bygga fler hus på ön, det fanns inga fler tomter. Fiskenäringen upphörde på 1970-talet när även de moderna ståltrålarna, en del bara ett par år gamla, såldes av.

Åstol var beläget i Stenkyrka socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenkyrka landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Tjörnekalvs municipalsamhälle, vilket från 1918 med orten ingick i den då bildades Rönnängs landskommun. Denna uppgick med municipalsamhället och orten i Tjörns landskommun, där municipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 365 invånare[2] och 1925 var antalet 448 invånare.[3] Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Åstol har som mest haft cirka 550 invånare


Befolkningsutvecklingen i Ås 1900–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
338
1960
  
540
1965
  
500
1970
  
430
1975
  
398
1980
  
378
1990
  
326 14
1995
  
296 14
2000
  
257 14
2005
  
238 14
2010
  
210 15

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

Åstols Handelsbod är livsmedelsbutiken på ön, den är öppen året om.

Mitt i hamnen ligger Åstols café, inrymt i ett gammalt magasin.

Fisketursbåtarna Tuna Clipper och Hajen, tar med sig sportfiskare ut till havs.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Åstol är känt för visaftnar i ett ombyggt rökeri längst ut i hamnen. Galenskaparna och After Shave spädde på berömmelsen genom att göra en film av sin berättelse om Åke från Åstol, en parodiKristina från Duvemåla, inspelad på plats sommaren 1998. Musikgruppen Coldtears kommer också från Åstol.

Personer från Åstol[redigera | redigera wikitext]

Några kända åstolare är Birgitta Stenberg, Rosita Runegrund, Peter Harryson, Janne Josefsson och David Johansson.


November 2003, färjan Hakefjord med Åstol i bakgrunden.
November 2003, färjan Hakefjord med Åstol i bakgrunden.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
  3. ^ Almanack för alla 1926, Norstedt, Stockholm, 1925, s. 122
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bogelöv, Karin (2005). Åstols park: en plats betydelse igår, idag och imorgon. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 10112584 
  • Ek, Sara; Hedberg, Mattias (1998). Åstol: att vända hot till tillgång. Libris 8902626 
  • Gustavsson, Anders (1994). Pingströrelsen på Åstol: processen från minoritet till dominerande lokal kultur. Etnologiska institutionens småskriftsserie, 0348-5641 ; 44. Uppsala: Etnologiska institutionen, Univ. Libris 7402931. ISBN 91-506-1072-4 
  • Sjöholm, Carina (2002). Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 73. Uddevalla: Bohusläns museums förl. sid. 17-45. Libris 8707564. ISBN 91-7686-185-6 
  • Åstol: 100 år i bilder. [Göteborg]: Åstol ekonomisk fören. 2003. Libris 9362294. ISBN 91-631-4094-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]