Åstol
| Åstol | |
| Tätort | |
|
Åstols Hamn. Den naturliga, väl skyddade hamnen på Åstol, var själva orsaken till att ön befolkades under sillperioden på 1700- talet. Här bodde man så att säga mitt i sillen och samtidigt hade man lä för stormarna. Så sent som på 1960-talet, utgjorde Åstol hemmahamn för ett 20-tal trålare och var ett av de ledande fiskesamhällena på västkusten. Idag bereder hamnen plats för ortsbefolkningens båtar, men är också en modern och välskött gästhamn.
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tjörns kommun |
| Församling | Rönnängs församling |
| Koordinater | |
| Area | 14,8 hektar |
| Folkmängd | 210 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,19 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 4624 |
Åstol är en ö och en tätort i Tjörns kommun i Rönnängs socken i Bohuslän.
Åstol ligger alldeles söder om Tjörn (nära Marstrand) och har cirka 200 åretruntboende. Ön går att nå via färjan Hakefjord, som utgår från Rönnäng på Tjörn och även trafikerar Tjörnekalv samt Åstols grannö Dyrön. Sommartid finns även färjeförbindelse till och från Marstrand.
Åstol är känt för fullbelagda visaftnar i ett ombyggt rökeri längst ut i hamnen. Galenskaparna och After Shave spädde på berömmelsen genom att göra en film av sin berättelse om Åke från Åstol, en parodi på Kristina från Duvemåla, inspelad på plats några varma sommardagar 1998.
Några kända åstolare är Birgitta Stenberg, Rosita Runegrund, Peter Harryson och Janne Josefsson.
Innehåll |
[redigera] Näringsliv
På Åstol finns en året-runt öppen handelsbod och Åstols Rökeri. Ett företag som består av sex delar: Restaurangen, Iseriet, uteserveringen med Perrys Bar, Fiskaffären, Björns Bilder och Rökeriet. Hjärtat i verksamheten är Rökeriet. Här sjuder av verksamhet från april till och med september. Här röks ål, makrill, sill, regnbågslax och räkor.
[redigera] Befolkningsutveckling
Åstol hade som mest ca 550 invånare, de flesta sysselsatta i fisket, dvs. männen, kvinnorna var i de flest fall hemmafruar. Men fisket sysselsatte även en hel del folk på land, i de näringar som servade fisket. På Åstol fans ett vadbinderi (trålverkstad), isverk, som inte bara försåg Åstolflottan med is utan även fiskelägren runt om kring och flera bunkerbåtar. Det fans även en strandkassa som tillhandahöll allt som behövdes inom fisket, flera speceriaffärer samt ett bageri. Under senare delen av 1960-talet, infann sig det faktum att det inte gick att bygga fler hus på ön, det fans inga fler tomter. Detta fick till följd att många yngre valde att att bosätta sig på fastlandet i stället. Runt 1970 var svensk fiske inne i en djup kris, samtidigt som den petrokemiska industrin i Stenungsund hade ett skriande behov av arbetskraft. Lockade av goda arbetsförhållanden och fast lön, gick den ene fiskaren efter den andre iland, vilket resulterade i att man hade svårt att få besättning till sina båtar. De moderna stål trålarna, en del bara ett par år gamla, såldes av en efter en. Två hundra års tradition, kunskap och erfarenhet, försvann på två år. Åstols tid som fiskesammhälle var nu i stort sett över, med befolkningsutvecklingen som syns i diagrammet här under till följd.
| Befolkningsutvecklingen i Ås 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 540 | |||
| 1965 | 500 | |||
| 1970 | 430 | |||
| 1975 | 398 | |||
| 1980 | 378 | |||
| 1990 | 326 | 14 | ||
| 1995 | 296 | 14 | ||
| 2000 | 257 | 14 | ||
| 2005 | 238 | 14 | ||
| 2010 | 210 | 15 | ||
[redigera] Referenser
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Vidare läsning
- Bogelöv, Karin (2005). Åstols park: en plats betydelse igår, idag och imorgon. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 10112584
- Ek, Sara; Hedberg, Mattias (1998). Åstol: att vända hot till tillgång. Libris 8902626
- Gustavsson, Anders (1994). Pingströrelsen på Åstol: processen från minoritet till dominerande lokal kultur. Etnologiska institutionens småskriftsserie, 0348-5641 ; 44. Uppsala: Etnologiska institutionen, Univ.. Libris 7402931. ISBN 91-506-1072-4
- Sjöholm, Carina (2002). Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 73. Uddevalla: Bohusläns museums förl.. sid. 17-45. Libris 8707564. ISBN 91-7686-185-6
- Åstol: 100 år i bilder. [Göteborg]: Åstol ekonomisk fören.. 2003. Libris 9362294. ISBN 91-631-4094-2
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||||||||