Åtvidaberg
| Åtvidaberg | |
| Tätort Centralort |
|
 Utsikt över gamla Facitfabriken.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Åtvidabergs kommun |
| Församling | Åtvids församling |
| Koordinater | 58°12′6″N 15°59′53″Ö / 58.20167°N 15.99806°V |
| Area | 542,03 hektar |
| Folkmängd | 6 859 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,65 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Riktnummer | 0120 |
| Tätortskod | 1328 |
  Åtvidabergs läge i Östergötlands län
|
|
Åtvidaberg, lokalt även Åtvid, är en tätort och centralort i Åtvidabergs kommun i Östergötlands län.
Innehåll |
Historia[redigera]
Det var när man hittade koppargruvor under medeltiden som Åtvidaberg föddes, och nämns första gången år 1413. Det började med ett gruvdistrikt som sedan växte och växte. Åtvidaberg blev ett säte för gruvindustrins samfund.
Administrativa tillhörigheter[redigera]
Årjäng var och är kyrkby i Åtvids socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åtvids landskommun där Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades 30 maj 1902. Årjängs köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingskommunen uppgick 1971 i Åtvidabergs kommun där Åtvidaberg sedan dess är centralort.[2]
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åtvids församling. [3]
Orten ingick till 1889 i Bankekinds tingslag, därefter till 1924 i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och sedan till 1971 i Linköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åtvidaberg i Linköpings tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg 1900–2010[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 485 | † | ||
| 1960 | 6 398 | |||
| 1965 | 7 374 | |||
| 1970 | 8 385 | |||
| 1975 | 8 436 | |||
| 1980 | 8 240 | |||
| 1990 | 7 845 | 535 | ||
| 1995 | 7 620 | 544 | ||
| 2000 | 7 066 | 544 | ||
| 2005 | 6 947 | 545 | ||
| 2010 | 6 859 | 542 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. |
||||
Stadsdelar[redigera]
Bland Åtvidabergs stadsdelar kan nämnas Basthagen, Eksätter, Villahagen, Fågelsången (industriområde), Garpan, Långbrott, Nygård och Västantorp i tätortens norra del. I Åtvidabergs södra del återfinns Edberga, Fiskarhagen och Östantorp.
Näringsliv[redigera]
Fram till 1970-talet var Facit dominant på orten och pumpade bland annat in pengar i fotbollslaget Åtvidabergs FF. Facit köptes 1972 av Electrolux som 1981 sålde det vidare till Ericsson. 1989 separerades Facits utveckling och tillverkning i Åtvidaberg från den kvarvarande handelsverksamheten. Utveckling och tillverkning bolagiserades under namnet Facit Partner AB. Samma år avyttrades Facitkoncernen inklusive Facit Partner AB, till det norska investmentbolaget Entranor a.s. Bolaget heter idag PartnerTech AB och ägnar sig numera åt kontraktstillverkning till företag inom områdena telekommunikation, informationsteknologi, verkstadsindustri och medicinsk teknik.
Sport[redigera]
Åtvidabergs FF hade en storhetsperiod under 1970-talet med seger i Svenska cupen i fotboll för herrar 1970 och 1971 samt SM-guld i fotboll för herrar 1972 och 1973. Det blev även spel i Europacuperna för Åtvidabergs FF:s herrlag i fotboll där man nådde kvartsfinal. Efter föreningens glada 70-tal följde många år med både sportsliga och ekonomiska problem, 2010 spelade ÅFF åter i Allsvenskan men åkte ut samma säsong. 2012 var Åtvidaberg åter tillbaka i högsta serien.
Sevärdheter[redigera]
- Kopparvallen, Åtvidaberg - Berömd idrottsplats
- Kopparbruket i Bersbo - Kopparbruk från 1500-talet
- Åssa- och bilmuseet - Åtvidabergs företagshistoria
- Facit AB - Ett av världens största företag på 1960-talet
- Adelsnäs - Säteri
- Templet - Byggnad
- Rödsten - Unikt fornminne
- Solkanonen - Unik kanon, enda fungerande i världen i sitt slag
Personligheter[redigera]
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Ralf Edström, fotbollsspelare
- Roland Sandberg, fotbollsspelare
- Gunnar Ericsson, företagare, VD för Facit
- Frida Wallberg, boxare
- Benno Magnusson, fotbollsspelare
- Roger Magnusson, fotbollsspelare
- Mattias Andersson, racerförare
- Thomas Olsson, fotbollsspelare
- Kristian Bergström, fotbollsspelare
- Marcus Larson, konstnär
- Mattias Lundberg, musikforskare
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
|
||||||||
