Åtvidaberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°12′6″N 15°59′53″Ö / 58.20167°N 15.99806°Ö / 58.20167; 15.99806
Åtvidaberg
Tätort
Centralort
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Land  Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Åtvidabergs kommun
Församling Åtvids församling
Koordinater 58°12′6″N 15°59′53″Ö / 58.20167°N 15.99806°Ö / 58.20167; 15.99806
Area 542,03 hektar
Folkmängd 6 859 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,65 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0120
Tätortskod 1328
Åtvidabergs läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Åtvidabergs läge i Östergötlands län
"Stora kyrkan" i Åtvidaberg.
Verksgatan

Åtvidaberg, lokalt även Åtvid, är en tätort och centralort i Åtvidabergs kommun i Östergötlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I trakterna runt Åtvidaberg hittades redan under medeltiden koppar och gruvdrift startades, gruvorna omtalas första gången år 1413. På 1500-talet lades dock driften ned. 1754 erhöll fänrik David Hallonqvist privilegier på gruvan och började på nytt rensa de övergivna gruvhålen. 1764 slog han sig i kompanjonskap med Johan AdelswärdAdelsnäs som snart blev ensam ägare till gruvan. 1856-57 byggdes en järnvägsförbindelse för att frakta malmen från gruvorna i Bersbo till kopparsmältverket i Åtvidaberg.[2]

I slutet av 1800-talet började malmen att tryta. Dåvarande ägaren, Theodor Adelswärd lät då uppföra Europas första kontorsmöbelfabrik, senare Facit AB. 1911 startade han även Åtvidabergs Vagnfabrik.[2]

Vid den moderna bebyggelsen i Eksäter norr om järnvägen finns en staty av Sven Lundqvist som föreställer David Drummond (1593-1638). Han var en tid officer vid Östgöta fotfolk med boställe i Slevringe utanför Åtvidaberg. Han blev senare regementschef för Kalmar regemente. David Drummond är den förste till namnet kände tobaksrökaren i Sverige.[2]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Byn Åtvid var kyrkby i Åtvids socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åtvids landskommun där Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades 30 maj 1902. Åtvidabergs köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingskommunen uppgick 1971 i Åtvidabergs kommun där Åtvidaberg sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åtvids församling. [4]

Orten ingick till 1889 i Bankekinds tingslag, därefter till 1924 i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och sedan till 1971 i Linköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åtvidaberg i Linköpings tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 485
1960
  
6 398
1965
  
7 374
1970
  
8 385
1975
  
8 436
1980
  
8 240
1990
  
7 845 535
1995
  
7 620 544
2000
  
7 066 544
2005
  
6 947 545
2010
  
6 859 542

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Bland Åtvidabergs stadsdelar kan nämnas Basthagen, Eksätter, Villahagen, Fågelsången (industriområde), Garpan, Långbrott, Nygård och Västantorp i tätortens norra del. I Åtvidabergs södra del återfinns Edberga, Fiskarhagen och Östantorp.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1970-talet var Facit dominant på orten och pumpade bland annat in pengar i fotbollslaget Åtvidabergs FF. Facit köptes 1972 av Electrolux som 1981 sålde det vidare till Ericsson. 1989 separerades Facits utveckling och tillverkning i Åtvidaberg från den kvarvarande handelsverksamheten. Utveckling och tillverkning bolagiserades under namnet Facit Partner AB. Samma år avyttrades Facitkoncernen inklusive Facit Partner AB, till det norska investmentbolaget Entranor a.s. Bolaget heter idag PartnerTech AB och ägnar sig numera åt kontraktstillverkning till företag inom områdena telekommunikation, informationsteknologi, verkstadsindustri och medicinsk teknik.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Åtvidabergs FF hade en storhetsperiod under 1970-talet med seger i Svenska cupen i fotboll för herrar 1970 och 1971 samt SM-guld i fotboll för herrar 1972 och 1973. Det blev även spel i Europacuperna för Åtvidabergs FF:s herrlag i fotboll där man nådde kvartsfinal. Efter föreningens glada 70-tal följde många år med både sportsliga och ekonomiska problem, 2010 spelade ÅFF åter i Allsvenskan men åkte ut samma säsong. 2012 var Åtvidaberg åter tillbaka i högsta serien.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] Sällsamheter i Östergötland del 2, Christer Topelius. s. 63-73.
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Bågskytteakademien”. http://www.bagskytteakademien.se/wp-content/uploads/2013/02/Soren-Wikingson-nr-06-2000.pdf. Läst 23 juli 2014.