Édouard Claparède
| Édouard Claparède | |
_(cropped)2.jpg) | |
| Född | 24 mars 1873[1][2][3] Genève[4] |
|---|---|
| Död | 29 september 1940[1][2][5] (67 år) Genève[6] |
| Medborgare i | Schweiz[6] |
| Utbildad vid | Genèves universitet  |
| Sysselsättning | Psykolog[7], lärare[7], neurolog, universitetslärare, läkare[7] |
| Arbetsgivare | Genèves universitet |
| Släktingar | René-Edouard Claparède Théodore Flournoy |
| Redigera Wikidata | |
Édouard Claparède, född 24 mars 1873 och död 29 september 1940, var en fransk-schweizisk psykolog.
Claparède var ursprungligen nervläkare och lärjunge till Wilhelm Wundt, och Théodore Flournoy vilken han efterträdde som professor i experimentell psykologi vid universitetet i Genève. Claparède strävade efter att med uteslutande av all metafysik utbilda psykologin i naturvetenskaplig riktning. Han behandlade särskilt djurpyskologiska och barnpsykologiska frågor. Grundfaktorn i människans andliga liv såg Claparède som intresset, som styr våra tankeförbindelser, och han kritiserade här skarpt associationsläran i arbetet L'association des idées (1903). Sömn är enligt Claprède intresseslöshet. Uppfostran bör inriktas på att stimulera intresset och självverksamheten, en uppfattning som han utvecklade i La psychologie de l'enfant (5:e upplagan 1916).
Tillsammans med Pierre Bovet grundande han 1912 i enlighet med sina tankegångar Institut Jean Jacques Rosseau i Genève.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Edouard Claparede, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Édouard Claparède.[källa från Wikidata]
- ^ Proleksis enciklopedija, Édouard Claparède.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Édouard Claparède.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Historische Lexikon der Schweiz, 1998.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
Övriga referenser[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok, Lund 1931