Émile Lahoud

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Émile Lahoud

Émile Jamil Lahoud (arabiska: اميل لحود), född 12 januari 1936 i Beirut, är en libanesisk politiker och general. Han var Libanons president från 1998 till 24 november 2007.

Lahoud är kristen maronit och Syrienvänlig.[1] Han är motståndare till Saad Hariri, vars 14 mars-allians dominerar Libanons regering.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Émile Lahoud föddes i Beirut 1936, som son till generalen och socialministern Jamil Lahoud ("den röde generalen") och hans armeniska hustru Adrinee Badjakian (alt. stavning Adrenee Bajakian). Fadern deltog i Libanons självständighetsförklaring, och var en framträdande person i landet, bland annat genom sitt engagemang för de fattiga. Émiles bror Nasri Lahoud är ordförande i rådet för Högsta domstolen.

Efter high school och studier till mariningenjör, valde Émile att gå i sin faders fotspår och inskrevs 1956 som kadett vid militärakademin - en del av hans militära utbildning fick han i Storbritannien och USA. 1959 var han underlöjtnant, 1962 löjtnant, 1969 kommendörlöjtnant, 1974 kommendör, 1980 kapten, vice amiral 1989. 1983-1989 var han chef för militäravdelningen vid krigsdepartementet, och utsågs 28 november 1989 till general.

Lahoud blev arméchef under tiden Libanon genomgick en svår konflikt, med inbördes strider och komplicerade utrikesrelationer, till bland annat Syrien, Israel och USA. Hans första uppdrag blev att återställa armén.

Den 15 oktober 1998 valdes han till landets president. När hans förlängda mandatperiod löpte ut, kunde inte parlamentet enas om en efterträdare, varför hans maktbefogenheter den 24 november 2007 formellt överlämnades till regeringen. Eftersom regeringen under Fuad Siniora är antisyrisk, överlämnade han makten i stället till militären.[2]

Lahoud är gift med Andrée Amadouny, och paret har tre barn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FN sätter press på Syrien, svt.se 2007-10-25. Hämtad 2007-11-20.
  2. ^ "Maktvakuum i presidentlöst Libanon", Beirut TT-AFP, 23 november 2007, 23:34