Svenska mynt

Från Wikipedia

För mynt generellt, se mynt.

De vanligaste svenska mynten. 10-krona (gulmetall), 5-krona (större silvermynt), 1-krona (mindre silvermynt) samt 50-öring (kopparfärgad).

[redigera] Mynt präglade 1844-1854

Dessa mynt präglades under Oscar I:s tid. Liknande mynt präglades före hans tid.

• Årtalsintervallet anger det år då myntet först och sist präglades.
• Siffran anger vikten
• br = bronsmynt
• sm = silvermynt
• gm = guldmynt
• rd bco = riksdaler banco
• rd rm = riksdaler riksmynt
• rd sp = riksdaler specie (1 rd sp = 4 rd rm]
• sk bco = ? banco

[redigera] Modernare mynt, präglade från 1855

10 öre, provmynt slaget i guld, (utan årtal men ca år 1882)

År 1855 införs öre, som är en hundradels riksdaler riksmynt. År 1873 byttes namnet på riksdaler riksmynt till krona.

Valörerna 1/2, 1, 2, 5 öre var av brons, 10, 25, 50 öre samt 1 och 2 kr av silverlegering och 5, 10 och 20 kr (och 1 carolin (=10 francs) och 1 dukat) av guld. 1, 2 och 4 riksdaler riksmynt var silvermynt, och de bytte i namn till krona med samma värde år 1873.

Från år 1962 präglades 10, 25 och 50 öre i kopparnickel, efter år 1968 präglades även 1 kr, 2 kr i kopparnickel. 5 kr slogs som silvermynt sista gången 1971. Den nyare 10 kr i gulmetall (legering).

[redigera] Lagstiftning om svenska mynt

Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse den 1 januari 2007 säger i 5 kap att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Mynt får ges ut med valörerna femtio öre, en krona, fem kronor och tio kronor. Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.

Mynt i valörerna 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor som tidigare getts ut är giltiga betalningsmedel. Detta gäller även alla jubileums- och minnesmynt som präglats sedan år 1897.

[redigera] Symboler och bokstäver

På svenska mynt kan man hitta några små symboler eller bokstäver:

• präglingsort:efter 1973 ett E för Eskilstuna, eller på mynt fram till 1973 Erik den heliges porträtt, för Stockholm. Från 2008 kommer mynten präglas i Finland då finska myntverket vunnit upphandlingen. Då används istället förkortningen för utgivningsorten, S för Riksbankens huvudkontor i Stockholm.
• initalen på riksbankschefens namn, eller för mynt präglade till och med 1986 initalen på myntverkschefens namn.
• initialer för konstnären kan finnas, t.ex på moderna 10-kronor MN för Marita Norin, och 1-kronor efter 2001 EN för Ernst Nordin. Ofta sitter dessa initialer under kungens hals.
• Valutaenheten brukar förkortas på mynten. Exempel kan vara till exempel Ö S M som kan utläsas på en del äldre silvermynt. ÖSM är en förkortning för Öre silvermynt. KR brukar stå på nyare kronmynt.

Initialer för Riksbankens eller Myntverkets chef:

• ST eller T för Sebastian Tham, 1855-76
• EB för Emil Brusewitz, 1876-1908
• W för Karl-August Wallroth, 1908-27
• G för Alf Grabe, 1927-45
• TS på varandra för Torsten Swensson, 1945-61
• U för Benkt Ulvfot, 1961-86
• D för Bengt Dennis, 1987-1993
• B för Urban Bäckström, 1993-2003
• H för Lars Heikensten, 2003-2006
• SI för Stefan Ingves, 2006-

[redigera] Se även

• Svensk krona

[redigera] Externa länkar

• Sveriges Riksbank - Mynt