Öknebo härad

Öknebo härad
Härad
Ruiner efter Telge hus
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Socknar	Östertälje Västertälje Turinge Tveta Vårdinge Ytterjärna Överjärna
Öknebo härads läge

Öknebo härad var ett härad i nordöstra Södermanland. Häradet omfattade större delen av nuvarande Södertälje och Nykvarns kommuner bortsett från Södertälje stad. Området tillhör i sin helhet Stockholms län. Häradet hade två municipalsamhällen - Igelsta och Järna, men inga köpingar. Största tätorter är numera Järna och Nykvarn. Önebo härad omfattade 428 km² och hade år 1932 9 390 invånare.

Geografi

Öknebo härads område består av omväxlande berg- eller skogsmark, kuperade slättbygder, sjöar och kärr. Häradet är nästan överallt naturskönt beläget. Häradsområdet omfattar Stockholms läns sörmländska fastlandsområde utom staden Södertälje samt även en mindre del av Södertörnshalvön samt den nordliga delen av Mörkö, den s.k. Dåderön. Det når i nordväst Gripsholmsfjärden i Mälaren och begränsas i öster av infartslederna till Södertälje från Mälaren och Östersjön. I sydväst kantas området av de till sörmländska sjöplatån hörande sjöarna Sillen och Frösjön. I nordväst och norr gränsar häradsområdet mot Selebo härad, i väster mot Daga härad samt i sydväst mot Rönö härad. I söder ligger Hölebo härad och i öster Svartlösa härad.

Historia

Häradsnamnet skrevs år 1364 Øknabo hundaræ. Det kommer av en beteckning för inbyggare, vilken bildats till det fornsvenska ordet økn i betydelsen "ödemark". Namnet kan alltså översättas som "ödemarksbornas hundare eller härad". Häradets tingsplats var belägen i Södertälje vilket således låg utanför dess område. Området kring farleden vid Södertälje har varit bebott sedan urminnes tider och staden är en av Sveriges absolut äldsta. Under medeltiden lydde Öknebo härad under Telgehus län (1318-1527) vars administration skedde från borgen Telge hus. Denna förstördes emellertid under Engelbrektsfejden då denne försökte ta kontrollen över Mälaren genom att försöka gräva en första Södertälje kanal och lovat flera handelsstäder fri lejd genom denna. Bygden har annars länge präglats av de viktiga handelslederna som sträcker sig genom häradet, såväl sjövägen genom kanalen och fjärdarna, men också landvägen i form av Göta landsväg och Västra stambanan. Inom Öknebo häradsområde ligger också många betydande herrgårdar.

Socknar

Öknebo härad omfattade sju socknar.

• Östertälje uppgick 1963 i Södertälje stad
• Västertälje uppgick 1946 i Södertälje stad
• Turinge
• Tveta uppgick 1963 i Södertälje stad
• Vårdinge
• Ytterjärna
• Överjärna

I häradet låg också Södertälje stad med egen jurisdiktion till 1967

Län, Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Häradet har sedan 1720 hört till Stockholms län, före dess Södermanlands län (1634-1635, 1689.1719), Uppsala län (1636-1639, 1648-1651, 1654-1688) och i perioderna däremellan till Stockholms län. Dessförinnan mellan 1318 och 1527 till Telgehus län.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

• 1720-1839 Svartlösa och Öknebo fögderi
• 1840-1945 Södertörns fögderi till 1862 för Väster och Östertälje socknar som från 1863 till 1945 hörde till Östertälje kommuns fögderi
• 1946-1966 Öknebo fögderi
• 1967- Södertälje fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

• 1689-1970 Södertörns domsaga med
  • -1916 (24 augusti) Öknebo härads tingslag (östertälje jordebokssocken dock till Svartlösa härads tingslag)
  • 1916-1929 Svartlösa och Öknebo tingslag
  • 1930-1970 Södertörns domsagas tingslag

Från 1971

• 1971- Södertälje domsaga med Södertälje tingsrätt

Källor

• Nordisk familjebok, uppl 3, band 20, 1934
• Nationalencyklopedin
• Tælghiahus - en historisk tillbakablick, 2009-03-08, kl. 23:41
• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Vidare läsning

• Beskrifning till kartan öfver Öknebo härad, Stockholms län - 1878, Stockholm, Rikets Ekonomiska Karteverk, 1880, LIBRIS-id 8792145