Öl i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mariestads är ett av Spendrups ölmärken.
Delar av Systembolagets ölsortiment.

Öl har en lång tradition i Sverige och i det svenska köket. De äldsta resterna av öl som hittats i Sverige härstammar från bronsåldern, där ölet ofta smaksattes med pors.[1] Lageröl är det överlägset mest sålda ölet i Sverige, med en andel på mer än 90%. Ungefär 200 miljoner liter öl per år, dricks. Vanligast är att den säljs i aluminiumburk.[2]

Ölkonsumtion i Sverige[redigera | redigera wikitext]

År Starköl Folköl Lättöl Sammanlagt
1980 11,1 23,0 13,1 47,2
1990 19,1 28,8 12,2 60,1
1994 22,8 33,1 11,4 67,3
2000 25,2 23,1 6,9 55,3
2010 32,4 14,6 3,1 50,1

Liter per invånare och år. Privatimporterat eller insmugglat öl ingår inte i statistiken. Källa:[3]

1994, året innan Sverige gick med i EU, utgjorde den svenska ölkonsumtionen till 64 % av folköl och lättöl. 2010 utgjorde folk- och lättölets andel endast 31 % av den totala registrerade ölkonsumtionen. Ölkonsumtionen har gått från svagt till starkt öl. Lättölet kan komma att helt försvinna då den största konsumtionsgruppen är 65 år eller äldre.[4] 2010 utgjorde konsumtionen av lättöl drygt hälften av konsumtionen av starkt starköl (starkare än 5,6 %).[5]

Svenska bryggerier[redigera | redigera wikitext]

Till Sverige, där sedan gammalt två överjästa öltyper tillverkades, svagöl (svagdricka) och starköl (dubbelöl), infördes underjäsning av Fredrik Rosenquist af Åkershult, som 1843 anlade det första underjäsningsbryggeriet, Tyska bryggeriet i Stockholm. Därmed började den moderna ölproduktionen i Sverige. Den förut handtverksmässiga näringen började anta tekniska former för att så småningom övergå till industriell fabrikation i stor skala. Denna utveckling stod å ena sidan i nära samband med teknikens snabba frammarsch under slutet av artonhundratalet, men var å andra sidan beroende av att ett omfattande vetenskapligt arbete hade nedlagts till klarläggande av de mikrobiologiska processer som äger rum vid öltillverkningen.[6]

Sveriges största bryggerier[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns många ölbryggerier, som organiseras genom intresseorganisationen Sveriges Bryggerier.

Sveriges tre största bryggerier (2004 samt 2005)
1 Carlsberg Sverige (danskt)
2 Spendrups Bryggeri AB
3 Kopparbergs Bryggeri AB

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

År Antal bryggerier Produktion av öl,
miljoner liter[7]
1810 43 4,8
1840 28 4,0
1880 374 111,6
1890 554 219,3
1900 .. 289,4
1935/36 743 254,6
1955/56 638 281,2
1975 108 465
1986 31 391,2
1995 28 530,9
2002 18 437,6
  • Skattepliktiga och skattefria bryggerier.
  • Skattepliktig och skattefri produktion, inklusive svagdricka.

Alkoholhalt[redigera | redigera wikitext]

Klassindelning[redigera | redigera wikitext]

Öl delas i Sverige in i tre klasser beroende på dess alkoholstyrka.

Klasser
Volymprocent Klass Namn
Högst 2,25 volymprocent Öl klass I Lättöl
Mellan 2,25-3,5 volymprocent Öl klass II Folköl
Över 3,5 volymprocent Öl klass III Mellanöl/starköl

Alkoholfri öl och lättöl (klass I) får alla köpa oavsett ålder. Försäljning av folköl (klass II) kräver tillstånd och får ej säljas till personer under 18 år. Varje enskild kommun kan höja inköpsåldern på folköl. Försäljning och servering av starköl (klass III) på restaurang/pub kräver tillstånd och får ej serveras till personer under 18 år. Systembolaget får sälja starköl till personer som är minst 20 år.[8]

Skatteklasser[redigera | redigera wikitext]

Öl klass II (folköl) är delat i två skatteklasser (se nedan). I handeln säljs därför öl 2,8 % och öl 3,5 %.

Statistikklasser[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Bryggerier (bryggeriernas intresseorganisation) indelar för statistiska ändamål ölet i följande klasser.[9]

Klass Alkoholhalt
volymprocent
Lättöl och alkoholfritt öl < 2,8
Folköl 2,8-3,5
Mellanöl 3,5-4,5
Starköl 4,5-5,6
Starkt starköl > 5,6

Beskattning[redigera | redigera wikitext]

Sverige och Schweiz var länge de enda länder i Europa som saknade maltdrycksbeskattning.[10] Maltdrycksbeskattning infördes dock i Sverige 1903.[11]

1907 års förordning[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1907 års förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, beskattades öl efter alkoholhalt och stamvörtstyrka.[11]

Klass Klassens benämning[11] Alkoholhalt
viktprocent
Alkoholhalt
volymprocent[12]
Stamvörtstyrka Anmärkning
I Svagdricka 0-2,25 0-2,81 < 6,1 Hit räknades även alkoholfria maltdrycker med högre stamvörtstyrka.
II Pilsnerdricka 2,26-3,6 2,82-4,5 6,1-9,5
III Öl > 3,6 > 4,5 > 9,5

1923 års förordning[redigera | redigera wikitext]

Klass Klassens benämning Alkoholhalt
viktprocent
Alkoholhalt
volymprocent[12]
Stamvörtstyrka Anmärkning
I Svagdricka 0-1,8 0-2,25 < 6,1 Hit räknades även alkoholfria maltdrycker med högre stamvörtstyrka, dock inte högre än 10,5 %.
II Pilsnerdricka 1,81-3,2 2,26-4,0 6,1-10,5
III Exportöl > 3,2 > 4,0 > 10,5

Det var tillåtet att tillverka exportöl i Sverige, men det fick inte försäljas annat än för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål.[13]

1994 års lag om alkoholskatt[redigera | redigera wikitext]

I Sverige beskattas öl idag efter alkoholhalten.[14]

Benämning enligt alkohollagen
1995-2010[15]
Benämning enligt alkohollagen
2011-[16]
Alkoholhalt
volymprocent
Skatteplikt Skatt per liter öl och vol%
sedan 2008-01-01[14]
Tillåten detaljhandel
Lättdryck Lättdryck 0–2,25 Ej skattepliktigt Skattefritt Oreglerat av alkohollagstiftningen
Öl Folköl 2,25–2,8 Skattepliktigt 0 kr Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget
Öl Folköl 2,8–3,5 Skattepliktigt 1,66 kr Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget
Starköl Starköl > 3,5 Skattepliktigt 1,66 kr Systembolaget

Svenska ölsorter[redigera | redigera wikitext]

Bryggare på 1500-talet.

Ölsorter på 1500-talet[redigera | redigera wikitext]

För det öl som bryggdes på kungliga slott och kungsgårdar under femtonhundratalet fanns det noggranna bestämmelser om ölkvalitet, varför det har varit möjligt att rekonstruera deras alkoholhalt.[17]

Öltyp Stamvörtstyrka Alkoholhalt
Viktprocent
Alkoholhalt
Volymprocent [12]
Anmärkning
Herreöl 17 % 3,5 4,4
Fogdeöl 14 % 2,8 3,5
Svenneöl 11,5 % 2,3 2,9
Skeppsöl 8,5 % 1,7 2,2 Skeppsölet var humlestarkare
än ämbetsölet.[18]
Ämbetsöl 8,5 % 1,7 2,2
Spisöl 5,5 % 1,1 1,4

Sjukstuguöl och konventsöl liknade fogdeölet, men konventsölet var svagare humlat.[19]

Ett stort antal tyska ölsorter importerades också till Sverige.[20] En del av dem tillverkades också försöksvis på Uppsala gård.[21] Här nedan markerat med ett U.

Även finskt öl tillverkades i Uppsala.[22]

Ölsorter på 1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1600-talet prisreglerades öl av de kommunala myndigheterna. De äldsta prisregleringarna - månadstaxorna - återfinns i Stockholms stads ämbetsbok 1636-1637. Av denna framgår ölsorter och inbryggningsstyrkor.[23]

Ölsorter bryggda i Stockholm 1636-1637[redigera | redigera wikitext]

Öltyp Tunna öl per tunna malt
Herreöl 1,25
Medelöl 1,5
Svagöl 2
Skeppsöl 3

I bryggarskråets stadga från 1640 anges endast tre ölsorter: starktöl (motsvarande det tidigare herreölet), medelöl (hälften så starkt) samt spisöl (fjärdedelen så starkt).[23]

Ölsorter bryggda i Stockholm 1650[redigera | redigera wikitext]

I en tryckt månadstaxa för Stockholm från 1650 anges följande ölsorter och deras inbryggningsstyrka.[24]

Öltyp Tunna öl per tunna malt
Gott och klart öl till husbehov och heder 1
Krögareöl, gott och klart 1,25
Måltidsöl 1,5
Svagöl 3
Spisöl Ingen uppgift om inbryggningsstyrka

Ölsorter utskänkta i Stockholm 1665[redigera | redigera wikitext]

Även det öl som utskänktes var prisreglerat. Av en krögaretaxa för Stockholm från 1665 framgår vilka ölsorter som serverades till huvudstadens kroggäster.[24]

Öltyp Pris
Öre kmt per kanna
Gott rostocker- och lübecksöl 9
Gott wismaröl och mumma 6
Gott vitt öl och svensk bryhane 4 ½
Gott och klart öl till husbehov och heder Prisuppgift saknas
Gott krögareöl 3 1/5
Måltidsöl 1 3/5
Svagöl 4/5
Gott spisöl 2/5

Som jämförelse kan nämnas att priset på en kanna söt mjölk enligt samma taxa var 4 öre.[24]

Ölsorter på 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Under sjuttonhundratalet blev brännvinet den domineraden folkdrycken i Sverige, ölkonsumtion gick ned och ölets kvalitet försämrades.[25] De importerade ölsorterna försvann, medan det i övrigt såg ut som på sextonhundratalet, dvs. svensköl av skilda graders stamvörtstyrka och alkoholhalt bryggdes och utskänktes. Betydande lokala kvalitetsskillnader förekom dock; Linné menar i sin Beskrifning om Öl (1746) och i andra skrifter, att Faluölet var det bästa i riket, medan Stockholmsölet "luktar illa" och var "mycket skadligt", framförallt på grund av det salta vatten som användes vid bryggningen.[26]

Ölsorter utskänkta i Göteborg 1740[redigera | redigera wikitext]

En månadstaxa från 1740 visar vilka ölsorter som då utskänktes i Göteborg.[27]

Öltyp Pris
Öre smt per kanna
Gott och klart dubbelöl 8
Krögareöl 4
Måltidsöl 3 ½
Svagöl eller Skeppsöl 3 ½
Spisöl ½

Porter[redigera | redigera wikitext]

I slutet av sjuttonhundratalet började porter importeras till Sverige och snart nog började även svenska bryggare brygga denna ölsort, som i Sverige till att börja med gick under namnet "Engelskt Öl". Det första kända belägget för ordet 'porter' på svenska kommer från Bellman 1777. Den förste svenska porterbryggningen ägde rum i Stockholm 1774, medan det första specialbryggeriet för denna ölsort anlades i Göteborg 1790.[28]

Bengt Bergius tal om läckerheter 1780[redigera | redigera wikitext]

Bengt Bergius höll 1780 ett tal om bordets njutningar inför Vetenskapsakademien. I detta tal uppräknades 38 olika ölsorter.[29]

Öltyp Anmärkning efter Bergius
Aile "ett engelskt öl, utan humle, men med andra kryddor"
Barthiskt-öl "fördes fordom till Stockholm"
Breyhan "brygges av vete, korn och malt sammanblandade", "är ett sött och gott dricka"
Breslauer-öl
Brunsvigs Mumma, Braunschweiger Mumme "Liknar Einbecks-ölet (Einbecker), men är något tjockare", "Därav voro flera sorter. Den rätta kallas Schiffsmumma."
Danskt-öl
Danziger-öl "Torde mena Pryssing"
Delfter-öl
Derby-öl "Känt"
Embst-öl
Engelskt-öl "Dess värde består även däruti, att det håller sig länge"
Fahlu-ölet "Bäst i Sverige"
Flanderns-öl "var så tjockt, att man nödgades dricka om, för att nedskölja, det som fastnat i halsen ... (En god pretext)"
Garlitz "ett tyskt öl, stoppar nog mycket"
Gozzlar-öl "Det kallas ock Veisbier (Weizenbier), samt brygges av vete"
Hamburger-öl
Helsingborgs-öl
Joppenbier (Jopenbier) "ett Dantziger-öl"
Knisenach "ett tyskt öl, giver snart rus"
Kofent "ett slags svagdricka, fast icke spisöl, utan vad vi kalla Dubbelöls-svagöl"
Lura "finsk, förtjänar ej namn av öl; är tjock, nästan mjölfärgad, osund ..."
Lybskt-öl "fördes från Lübeck"
Mollet "holländskt öl, giver mera skum, men är ej så smakligt som vårt"
Mungat "en ölsort, som 1444 bryggdes i Bergen"
Nottinghams-öl "fordom bekant"
Odensee-ölet "är förträffligt, liknar Darby och Nottinghams-öl, men något blekare"
Pasanella "ett förlorat ölslag"
Posoniensis Cerivisia duplicata "brunt mustigt och rätt delikat"
Porter "engelska ölet, är starkt, håller sig länge, värderas än hos oss, och brygges rätt gott i Stockholm"
Pryssing eller Danziger-öl "är mäktigt" - " Kom ock från Köningsberg"
Rostocker-öl
Sundiskt-öl
Svenskt-öl
Tyskt-öl
Wismars Mumma "sämre än Brunsvigs"
Wurtz-ölet "från Saxen"
Zerbst-ölet "berömmes än, såsom klart, välsmakande och hälsosamt"
Ölands-öl "smakar som Brunsvigs-mumma"

Ölsorter på 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Under artonhundratalets början ökade brännvinskonsumtionen än mer och ölets kvalitet fortsatte att minska.[30] År 1843 infördes dock metoden med underjäsning (se ovan) och därmed inleddes en utveckling som kom att förändra den svenska öltillverkningen. Underjäst öl gick länge under namnet bayerskt öl och underjäsningsmetoden kallades den "bayerska metoden".[31]

Rosenquists "Tyska bryggeri" saluförde först ett flertal ölsorter: bayerskt öl (bittert och mindre bittert), dubbelt bayerskt öl, bayersk porter och weizenbier (veteöl). Senare inskränktes sortimentet till bayerskt öl, dubbelt bayerskt öl, bayersk porter och bayersk svagdricka. En analys av hans bayerska öl som genomfördes 1856 visar en alkoholhalt av 3,6 viktprocent (4,5 volumprocent), en stamvörtstyrka av 12,1 % och en kolsyrehalt av 0,221 % (vilket är hälften så högt som i modernt svenskt öl). Det bayerska öl som Rosenquist tillverkade var münchenöl, dvs. mörkt och med låg kolsyrehalt. I Sverige förändrades sedan receptet för det bayerska ölet, så att det hade en högre inbrygningsstyrka, högre alkoholhalt, mindre humlat och med en sötare smak, samt ljusbrun till ljusgul färg. Detta nya svenska underjästa öl fick senare namnet lageröl.[32]

Ölsorter vid Stockholms bryggeri 1860[redigera | redigera wikitext]

På 1860-talet brygges följande ölsorter vid Stockholms Bryggeri AB.[33]

Öltyp Lager/färsk Anmärkningar
Bayerskt öl lageröl Underjäst öl introducerat 1843.
Svensköl färsköl Överjäst öl med dålig hållbarhet.
Engelskt öl - Överjäst öl med bättre hållbarhet.
Porter - Överjäst öl; detsamma som dagens porter.
Skänköl - Medelstarkt, ljust, kraftigt humlat. Ersattes på 1870-talet av pilsner.
Iskällardricka - Mellanting mellan dagens pilsner och lättöl; fick 1903 namnet lättöl.
Svagdricka färsköl Överjäst öl med låg alkoholhalt, som dagens svagdricka.
Spillöl - Uppsamlat utspillt öl av alla sorter. Köptes direkt på bryggeriet.

Dessutom tillverkades sockerdricka, en kolsyrad dryck med låg alkoholhalt.

Ölsorter i Uppsala 1873[redigera | redigera wikitext]

År 1873 genomfördes kemiska analyser av ett antal ölsorter inköpta i Uppsala.[34]

Öltyp Alkoholhalt
viktprocent
Alkoholhalt
volymprocent[12]
Stamvörtstyrka %
Arenanders porter, Stockholm 6,0 7,5 17,9
Carnegie porter, Göteborg 5,8 7,25 16,4
Bjurholms starköl, Stockholm (underjäst öl) 4,8 6,0 14,3
Neumüllers starköl, Stockholm (överjäst öl) 4,6 5,75 20,9
Bayerskt öl, Uppsala bryggeri, Uppsala 4,7 5,875 15,3
Bayerskt öl, Erlangens bryggeri, Uppsala 4,7 5,875 15,1
Bayerskt öl, Örebro bryggeri, Örebro 4,1 5,125 13,4
Bayerskt öl, Münchenbryggeriet, Stockholm 4,0 5,0 15,1
Exportöl, Stockholm (underjäst öl) 4,5 5,625 13,5
Svensköl, Beijnoffs bryggeri, Uppsala 3,0 3,75 14,6
Svensköl, Gillbergs bryggeri, Uppsala 2,6 3,25 13,2
Svagdricka, Beijnoffs bryggeri, Uppsala 2,1 2,625 7,3
Svagdricka, Gillbergs bryggeri, Uppsala 2,2 2,75 7,6

Förutom dessa sorter som analyserades förekom även lagerdricka, en underjäst ölsort som till alkoholhalten låg mellan lageröl och svagdricka, samt mörköl, kulmbacher, bockbier med flera mörkare lageröl.[35]

I slutet av 1870-talet kom så pilsnern, en ljus, lätt, humlestark, underjäst ölsort, som snart skulle komma att dominera den svenska ölmarknaden.[36]

Svenska ölsorter på 1890-talet[redigera | redigera wikitext]

Enligt Nordisk familjebok 1800-talsutgåvan fanns det i början på 1890-talet följande ölsorter i Sverige.[10]

Öltyp Alkoholhalt
viktprocent
Alkoholhalt
volymprocent [12]
Stamvörtstyrka Anmärkningar
Porter 6,1 7,35 18,5 Överjäst öl, som överensstämmer med den engelska portern.
Lageröl 4,2 5,25 13,9 Detsamma som bayerskt öl; överensstämmer med Wienertypen.
Pilsneröl 3,8 4,75 11,9 Överensstämmer med den böhmiska typen.
Lagerdricka 2,6 3,25 8,5 Även kallat iskällardricka; ett underjäst öl.
Pilsnerdricka 2,6 3,25 8,5 Ett starkt humlat, ljust öl.
Svensköl 2,5 3,125 12,2 Ett överjäst öl.
Svagdricka 1,0 1,25 5,0 Kallades fatsvagdricka om det inte utvanns ur efterlakningsvörten.

Därjämte förekom även exportöl samt som starkare överjästa ölsorter dubbelöl, marsöl och julöl.

Ölsorter på 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Svenska ölsorter på 1920-talet[redigera | redigera wikitext]

Enligt Nordisk familjebok, Uggleupplagan, fanns det i början på 1920-talet följande ölsorter i Sverige.[11]

Öltyp Alkoholhalt
viktprocent
Alkoholhalt
volymprocent [12]
Stamvörtstyrka
Porter 5,8-6,3 7,25-7,875 18
Julöl 4,5-5,1 5,625-6,375 12-16
Lageröl 3,6-4,1 4,5-5,125 12
Pilsneröl 3,4-3,8 4,25-4,75 11
Pilsnerdricka 2,8-3,0 3,5-3,75 8-9,5
Svagdricka 1,6-1,8 2-2,25 4-6

Ekologiskt öl[redigera | redigera wikitext]

Ekologiskt öl har tillverkats sedan 1995 och flera olika typer av öl odlas ekologiskt, såsom ale och lager. I Sverige ökar försäljningen av ekologiskt öl. Mellan 2005 och 2006 såldes 33 % mer ekologisk öl på Systembolaget till 455 511 liter.[37] Det ställs särskilda krav på dokumenteringen av råvarorna till ekologiskt öl.

I december 2007 lanserades även det första KRAV-märkta ekologiska ölet av Åbro.[38]

Supporteröl[redigera | redigera wikitext]

En tidigare trend som blivit allt vanligare, där supportrar till olika idrottsföreningar gör sin egen öl, där en del av pengarna går till föreningen.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin uppslagsord Öl, Historik, Sverige. Nationalencyklopedin. Läst 22 december 2007.
  2. ^ Bolaget nr 1, 2008 - Systembolaget 2010-10-03
  3. ^ Sveriges Bryggerier: Konsumtion av öl i liter per invånare 2014-03-19.
  4. ^ Vinbanken: Från svag till stark – lättölets dagar räknade 2014-03-19.
  5. ^ Sveriges Bryggerier: Total registrerad konsumtion av öl 2014-03-19.
  6. ^ Öl - statistik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  7. ^ Antal ölbryggerier samt ölproduktion 1810-2002, från Sveriges Bryggerier
  8. ^ ”Alkohollag (1994:1738)”. Socialdepartementet. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1738. Läst 5 november 2009. 
  9. ^ http://sverigesbryggerier.se/statistik/statistik-2-3/fordelning-av-ol-lask-och-vatten-pa-saljkanaler/
  10. ^ [a b] Öl i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
  11. ^ [a b c d] Öl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  12. ^ [a b c d e f] Se artikeln volymprocent samt Volymprocent på Faktabaken.nu och Volymprocent på susning.nu via Internet Archive, senast uppdaterad 2002.
  13. ^ Maltdrycksbeskattning i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
  14. ^ [a b] Lag om alkoholskatt (SFS 1994:1564) (lagen.nu)
  15. ^ Alkohollag (SFS 1994:1738) (lagen.nu)
  16. ^ Alkohollag (SFS 2010:1622) (lagen.nu)
  17. ^ Harald Thunæus, Ölets historia i Sverige (Stockholm 1968), vol. I, s. 131-2.
  18. ^ Thunæus 1968, s. 126.
  19. ^ Thunæus 1968, s.s 127
  20. ^ Thunæus 1968, s. 163.
  21. ^ Thunæus 1968, s. 126-132.
  22. ^ Thunæus 1968, s. 128.
  23. ^ [a b] Thunæus 1968, s. 233.
  24. ^ [a b c] Thunæus 1968, s. 234.
  25. ^ Harald Thunæus, Ölets historia i Sverige (Stockholm 1969), vol. II, s. 9, 215
  26. ^ Thunæus 1969, s. 54.
  27. ^ Thunæus 1969, s. 17.
  28. ^ Thunæus 1969, s. 114-120.
  29. ^ Bengt Bergius, Tal om läckerheter (Stockholm 1960), sid. 178 ff.
  30. ^ Thunæus 1969, s. 215.
  31. ^ Thunæus 1969, s. 215, 226-227.
  32. ^ Thunæus 1969, s. 222-224, 277.
  33. ^ http://www.naringslivshistoria.se/templates/Article.aspx?id=1644&epslanguage=SV
  34. ^ Thunæus 1969, s. 277.
  35. ^ Thunæus 1969, s. 278.
  36. ^ Thunæus 1969, s. 278-9.
  37. ^ Åbro ensamma om eko-ölen. Matguiden.se. 2 oktober 2007. Läst 20 december 2007.
  38. ^ Åbro ensamma om eko-ölen. Nyheterna / Östra Småland AB. 5 december 2007. Läst 20 december 2007.