Örbyhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°13′36″N 17°42′17″Ö / 60.22667°N 17.70472°Ö / 60.22667; 17.70472
Örbyhus
Tätort
Örbyhus slott
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Tierps kommun
Församling Vendel-Tegelsmora församling
Koordinater 60°13′36″N 17°42′17″Ö / 60.22667°N 17.70472°Ö / 60.22667; 17.70472
Area 158,02 hektar
Folkmängd 1 984 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,56 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 0672
Örbyhus läge i Uppsala län.
Red pog.svg
Örbyhus läge i Uppsala län.

Örbyhus är en tätort i Tierps kommun i Uppsala län. Orten bestod ursprungligen av en sydvästlig Vendeldel och en nordostlig Tegelsmoradel, men slogs samman 1952. Gränsen mellan Vendels och Tegelsmora socknar går i den lilla bäcken parallellt med järnvägen.

Några kilometer utanför orten ligger Örbyhus slott, där Erik XIV dog.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Libbarbo[redigera | redigera wikitext]

Libbarbo var en gård på södra sidan om Örbyhus å som troligen byggdes redan på 1200-talet. Detta var troligtvis den enda bebyggelsen i området ända fram till järnvägsstationens byggnad. Libbarbo hade sin storhetstid under 1820-talet då det var en tätt kringbygd gård av betydelse. Libbarbo utgjorde ett eget litet samhälle med många byggnader och inhyste både pigor, drängar och flera hantverkare av olika slag. Vid Libbarbo fanns även ett soldattorp invid Nosekomen . Enligt sägen sägs det att teglet till Vendels kyrka (invigd 1310) slogs vid Libbarbo.

Järnvägen[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnaden av samhället Örbyhus påbörjades 1874 i och med järnvägens uppkomst. Redan 1855 tillsattes en järnvägskommitté som skulle utreda drag­ningen av järnvägens dragning. Denna beslutade då att den norra stambanan skulle dras från Stockholm över Uppsala till Gävle. Det fanns även planer på att dra järnvägen från Uppsala via Dannemora och Tobo till Gävle och på så sätt sammanbinda Dannemora gruva med olika järnbruk. Anledningen till att en station byggdes just i Örbyhus handlar mycket om Baltzar von Platens inflytande. Han var vid den tiden greve på Örbyhus gods. Han var även statsråd och chef för Sjöfartsdepartementet. Anledningen att stationen inte ligger närmre slottet är att järnvägen hade behövt korsa Vendelsjön vilket var omöjligt med den tidens teknik. Tågen slutade att stanna i Örbyhus år 1975. Men år 1991 började lokaltrafiken Upptåget åter med att stanna.

Industrisamhället[redigera | redigera wikitext]

Smides- & Järnsängsfabriks AB gamla lokaler
SABÖ:s gamla lokaler
Villa i Örbyhus.

Under 1900-talets början byggdes Örbyhus till ett starkt industrisamhälle med flera fabriker. Den första fabriken var en ångsåg , Örbyhus Ångsåg som tätt följdes av sängfabriken Järnsängen. 1908 uppfördes den så kallade Trösken som tillverkade tröskverk, gödselspridare och harvar. Sedan uppfördes Bröderna Larssons Skidfabrik, som förutom skidor och stavar tillverkade också kälkar och sparkstöttingar. Under sommarhalvåret tillverkade de dessutom isskåp och trädgårdsmöbler. 1911 kom AB Sängfabriken till Örbyhus, genom dotterbolaget Smides- & Järnsängsfabriks AB. Huvudprodukten vid fabriken var sjuksängar. 1931 kom Syfabriks AB Örbyhus (SABÖ) och 1935 byggdes AB Hjalmar Söderbergs syfabrik i Örbyhus. Många flickor från framför allt Norrland sökte sig till Örbyhus för att bli sömmerskor på dessa fabriker.[källa behövs]

Örbyhus slott[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Örbyhus slott

Cirka tre kilometer söder ut ligger Örbyhus slott. Slottet ägdes under 1500-talet av Vasaätten. Det är känt för att vara Erik XIVs sista fängelse. Han dog på Örbyhus den 26 februari 1577, enligt traditionen av arsenikförgiftad ärtsoppa, dock anser en del forskare att arseniken mest troligen blandades i vin.[2] På slottet finns målningar av bland andra Anthonis van Dyck och Thomas Gainsborough.

Slottet som tros vara byggt på tidigt 1300-tal har ägts av bland andra Gustav Vasa, drottning Gunilla Bielke, Karl IX, drottning Kristina, drottning Maria Eleonora, Charles De Geer och greve Baltzar von Platen.

Kurirstenen[redigera | redigera wikitext]

Ett stycke söder om Örbyhus slott finns ett flyttstensblock som enligt legenden berättar denna historia. Det sägs att vid denna sten möttes två kurirer, den ene från Örbyhus slott, den andre från Stockholm. Det berättas att Johan III gett order att hans bror, Erik XIV, ska avrättas men ångrar sig sedan varpå han skickar ett nytt bud som ska upphäva ordern. Ett stycke söder om slottet möts dock den andre kuriren av en budbärare från slottet på väg till Stockholm med bud om att Erik var död. Stenen har sedan dess kallats Kurirstenen eller Vändomstenen och fick, troligen under 1600-talet, en inskription på hebreiska.[3]

Nuvarande trafikförbindelser[redigera | redigera wikitext]

Med Upptåget kan man ta sig till Tierp på 11 minuter och till Uppsala på 26 minuter. Upplands lokaltrafiks busslinjer förbinder även Örbyhus med Skärplinge norrut och med Österbybruk och Gimo österut, utöver linjerna mot Tierp och Uppsala. Länsväg 292 leder västerut mot Söderfors samt österut mot Hargshamn. Länsväg C 709 förbinder Örbyhus med E4 - Motorvägen.

Sport i Örbyhus[redigera | redigera wikitext]

För idrottsintresserade finns möjlighet till innebandy (TÖFF), fotboll (TÖFF), friidrott (Örbyhus IF) och golf (Örbyhus GK). Örbyhus har även en mycket bra badanläggning med både utomhus- och inomhusbassäng som kallas Vendelbadet.

Örbyhusdagen[redigera | redigera wikitext]

Varje år sedan 1982 firas "Örbyhusdagen" i Örbyhus. Från början var det mest lokala handlare och entreprenörer som visade upp sina verksamheter, men nu är det ett flertal som reser från andra samhällen bara för denna dag. Evenemanget är en blandning av marknad och föreningsaktiviteter. Örbyhusdagen går alltid av stapel sista lördagen i maj.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Örbyhus 1950–2010[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 196
1960
  
1 464
1965
  
1 612
1970
  
1 664
1975
  
1 810
1980
  
1 864
1990
  
1 742 156
1995
  
1 802 159
2000
  
1 871 159
2005
  
1 905 159
2010
  
1 984 158

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Harrison, Dick. ”Erik XIV – bildad och grym”. Populär historia. LRF Media. http://www.popularhistoria.se/artiklar/erik-xiv-bildad-och-grym/. Läst 10 februari 2012. 
  3. ^ [1]
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]