Örebro universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örebro universitet
Örebro universitet, entréhuset.
Engelska: Örebro University
Motto Dulce est sapere
Motto på svenska Ljuvt är att veta
Grundat 1999
Ägandeform Statligt
Rektor Jens Schollin
Studerande 17 000 hås (2014)[1]
Säte Örebro, Sverige
Koordinater: 59°15′15.8″N 15°14′44.2″Ö / 59.254389°N 15.245611°Ö / 59.254389; 15.245611
Idrott(er) Örebro Universitets Black Jacks
Medlemskap Kårsektionerna Corax, GIH, Grytthyttan, Musik, Serum, Sesam, Sobra, Teknat
Webbplats www.oru.se

Örebro universitet (ÖU eller ORU) är ett svenskt statligt universitet. Lärosätet var tidigare en högskola och erhöll status som universitet 1999. I den egenskapen invigdes det den 6 februari 1999 av dåvarande statsminister Göran Persson.

Universitets rektor är Jens Schollin, professor i pediatrik. Styrelseordförande är Hans Sandebring.

År 1977 bildades dåvarande Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av flera lärosäten: Socialhögskolan och den tidigare till Uppsala universitet knutna universitetsfilialen (båda tillkomna 1967), vidare Gymnastik- och Idrottshögskolan, grundad 1966 samt det sedan gammalt i Örebro etablerade förskollärarseminariet. År 1978 inlemmades även Örebro Musikpedagogiska institut. Under 1980-talet utvecklades de tekniska ämnena och under 1990-talet tillkom Campus Grythyttan med undervisning och forskning inom ämnet måltidskunskap och värdskap. 1995 inkorporerades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. Dessförinnan, år 2000, inrättades en institution för de naturvetenskapliga ämnena.

Örebro universitet har i samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro i många år strävat efter att få en egen läkarutbildning. Den 30 mars 2010 beslutade Högskoleverket att ge Örebro universitet tillstånd att utfärda läkarexamen.[2] Vid ett informationsmöte på USÖ samma dag förklarade Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, att regeringen skulle bevilja Örebro universitet tillstånd att starta läkarutbildningen. Utbildningen startade vårterminen 2011.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Universitetsstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Universitetstyrelsen är universitetets högst beslutande organ. Styrelsen består av rektor, tre lärare och tre studenter samt åtta ledamöter som är utsedda av regeringen. Enligt högskolelagen skall universitetsstyrelsen ha "inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs". Fackliga representanter som företräder de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Universitetsledningen[redigera | redigera wikitext]

Under Universitetsstyrelsen finns Universitetsledningen som består av rektor, prorektor, universitetsdirektören och ordföranden för Örebro studentkår. Universitetsledningens uppdrag är att operativt genomföra de beslut som Universitetsstyrelsen har fattat.

Fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden (LUN)[redigera | redigera wikitext]

Till universitetets centrala ledning hör även tre fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden. Nämndernas uppdrag är att planera, stödja och följa upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Nämndernas sammansättning, ansvarsområden och uppgifter fastställs av styrelsen och rektor. Utöver fakultetsnämnderna finns Lärarutbildningsnämnden (LUN), en samlad organisation för beslut, bedömning och beredning av frågor som gäller lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

  • Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
  • Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskap och medicin samt för utbildning inom Institutionen för läkarutbildning.
  • Lärarautbildningsnämnden (LUN). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Fakultetsnämnderna och LUN utses för en period om tre år. Aktuell mandatperiod för nämnderna sträcker sig till och med 2012-12-31 och för LUN till och med 2013-12-31.

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och det mesta av forskningen vid Örebro universitet är organiserad i åtta institutioner. Institutionernas ledningar styr tillsammans med fakultetsnämnderna och rektor verksamheten vid universitetet.

  • Handelshögskolan
  • Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
  • Hälsovetenskap och medicin
  • Juridik, psykologi och socialt arbete
  • Institutionen för läkarutbildning
  • Musikhögskolan
  • Naturvetenskap och teknik
  • Restaurang- och hotellhögskolan

Ombildningen till universitet och vidare utveckling[redigera | redigera wikitext]

Högskolan i Örebro ombildades till universitet 1999 genom ett regeringsbeslut. Vid samma tillfälle ombildades även högskolorna i Karlstad och Växjö till universitet. Högskoleverket hade i sitt underlag till besluten rekommenderat att högskolorna i Växjö och Örebro inte skulle ges universitetsstatus men regeringen valde att gå emot verkets rekommendation, ett beslut som då blev starkt kritiserat. Efter den fortsatta diskussionen om bedömargruppers roll och efter tillkomsten av Mittuniversitetet 2005 har dock denna debatt avstannat, bland annat också med hänsyn till universitetsbegreppets mycket vida tillämpning i ett internationellt perspektiv, t.ex. i USA och Storbritannien.

Vägledande i den fortsatta utvecklingen för universitetet är dess vision fram till år 2016. I Örebro universitets Vision 2016 står bland annat: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla. Örebro universitet kännetecknas av:

  • professionsinriktade utbildningar som tillhör landets bästa
  • internationellt framgångsrik forskning
  • aktiva studenter och medarbetare med höga förväntningar
  • kreativ kunskapsutveckling mellan lärare och studenter
  • dynamisk samverkan med samhälls-, närings- och kulturliv

I samma dokument finns även universitetets övergripande mål och strategier, uppdelade i områdena Utbildning, Forskning, Samverkan och innovation, samt Den attraktiva studie- och arbetsplatsen.

Av Högskoleverkets årsrapport 2012 för Sveriges universitet och högskolor framgår att antalet studenter vid Örebro universitet höstterminen 2010 var drygt 12.000, av vilka drygt 60 procent studerade inom det juridiskt/samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Omkring 20 procent av studenterna hade valt humanistiska ämnen. Läsåret 2010/11 avlades 2.190 examina inom grundutbildningen. Samma läsår fanns det vid universitetet 440 doktorander och 61 doktorsexamina blev avlagda.

Av de 30 utbildningar vid universitetet som till och med höstterminen 2012 bedömts inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsgranskning fick 23 omdömet Hög kvalitet och 2 omdömet Mycket hög kvalitet.

2010 genomförde universitetet på eget initiativ en omfattande utvärdering av sin forskning. De externa granskarnas omdömen om starka respektive svaga forskningsmiljöer har sedan legat till grund för en diskussion inom styrelse och fakultetsnämnder kring forskningspolitiska prioriteringar och internationella publiceringsstrategier.

Campus[redigera | redigera wikitext]

Campus Örebro[redigera | redigera wikitext]

Universitetet, vars huvudcampus är beläget i stadsdelen Almby i sydöstra Örebro, cirka fyra kilometer från stadens centrum, består av ett flertal byggnader: Entréhuset, Långhuset, Teknikhuset, Forumhuset, Gymnastikhuset, Prismahuset och Musikhögskolan. Under 2008 invigdes Bilbergska huset som inrymmer de naturvetenskapliga ämnena och deras grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Utöver dessa byggnader finns även Universitetsbiblioteket samt Kårhuset dit studentkårens verksamhet är förlagd. Östra Marks herrgård, som ligger i utkanten av campus, fungerar som konferenslokal. I närheten av campus ligger Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält.

Universitetet har även campusfilialer i Grythyttan och Karlskoga.

Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi[redigera | redigera wikitext]

Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) vid Campus Grythyttan inrymmer sedan 1993 Institutionen för restaurang- och måltidskunskap, belägen i Måltidens hus i Norden, Kärnhuset, samt Hälsans hus. På Campuset inryms förutom föreläsningssalar och administration även universitetsbibliotek, sensoriklaboratorium, samt mikrobiologiskt laboratorium. Ämnesområdet som studeras vid institutionen är Måltidskunskap och värdskap och ges i form av fyra program med inriktningar inom hotell, restaurang, måltid och dryck.

Campus Alfred Nobel[redigera | redigera wikitext]

Campus Alfred Nobel är ett regionalt campus med sin verksamhet placerad i Karlskoga. Utbildningarna vid campus Alfred Nobel präglas av en fokusering på den yrkesroll som studierna leder till. Alla utbildningar ges och planeras i samarbete mellan universitet, kommun och näringsliv. Med universitetsbibliotek, föreläsningssalar, mediastudio, datorsalar och grupprum samlade under ett tak finns allt du behöver för framgångsrika studier. Vid Campus Alfred Nobel finns även Forskningscentrum MoS, Modellering och Simulering, där doktorander forskar kring scenariosimulering och produkt/processimulering inom områdena naturvetenskap, teknik och beteendevetenskap.

Campus USÖ[redigera | redigera wikitext]

Den nya byggnaden för läkarprogrammet i Örebro, Sverige

Campus USÖ är belägen i anslutning till universitetssjukhuset; ledningen för institutionen för läkarutbildningen finns där och läkarstudenter har sin utbildning där efter termin tre. I bottenvåningen finns det gemensamma medicinska biblioteket för universitetet och sjukhuset och en restaurang; dessutom finns det bl.a. föreläsningssalar, laboratorier och grupprum. Campus USÖ invigdes officiellt 2014.

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå[redigera | redigera wikitext]

Örebro universitet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Universitetet erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. Universitetet har nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringsliv, landsting, kommuner och organisationer i regionen.

Forskarutbildning[redigera | redigera wikitext]

Vid Örebro universitetet anordnas utbildning på forskarnivå i 30 ämnen inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa samt samhällsvetenskap och humaniora. Utbildningen bedrivs med bas i respektive forskarutbildningsämne.

Forskarskolor[redigera | redigera wikitext]

I vissa fall är utbildningen organiserad som forskarskolor med tematiskt inriktade studier. Forskarskolorna har ofta sin hemvist i starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Forskarskolorna vid Örebro universitet samarbetar i flera fall med andra lärosäten.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Forskningsämnen[redigera | redigera wikitext]

Örebro universitet har en bred forskningsbas och bedriver forskning av hög internationell klass inom 36 olika ämnen, fördelade över vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, och teknik.

Forskningsmiljöer[redigera | redigera wikitext]

Forskningsmiljöerna vid Örebro universitet är strukturerad fakultetsnämndsvis.

  • Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
  • Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskap och medicin samt för utbildning inom Institutionen för läkarutbildning.
  • Centrum för lärarutbildning (CFL). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Studentkåren[redigera | redigera wikitext]

Örebro studentkår är äldre än både Örebro universitet och Högskolan i Örebro. Den bildades i oktober 1963 för att ”bättre kunna tillvarataga elevernas intressen”. Eleverna i detta fallet var studenterna på den regionala teknologie och filosofie magister-utbildningen i Örebro. Under många år hade studentkåren säte i Högströmska gården vid Olaigatan.

Örebro studentkår publicerar en tidning som heter Lösnummer. (På den tid Socialhögskolan hade en egen studentkår, vilket var fallet i flera år efter sammanslagningen med den övriga högskolan 1977, hette dess tidning Pettersson.)

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Rektorer för utbildninganstalter före 1977[redigera | redigera wikitext]

  • Socialhögskolan i Örebro, 1969-1977: Sven-Ola Lindeberg (därefter prorektor vid Högskolan i Örebro), statsvetare
  • Gymnastik- och idrottshögskolan, 1966-?: Börje Tolgfors

Rektorer för Högskolan i Örebro[redigera | redigera wikitext]

Rektorer för Örebro universitet[redigera | redigera wikitext]

Kända studenter vid Örebro universitet och dess föregångare[redigera | redigera wikitext]

Den mest kända studenten är kanske förre statsministern Göran Persson. När universitetet 2005 beslöt att promovera honom till hedersdoktor i medicin uppstod en omfattande debatt, bland annat med hänsyn till motiveringen "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor". Kritik framfördes mot motiveringens ordval i relation till historiken kring universitetets tillkomst.

Andra kända studenter:

Kända lärare vid Örebro universitet och dess föregångare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet http:.2F.2Fwww.oru.se.2FOm-universitetet.2FFakta-och-siffror.2FUniversitetet-i-siffror.2F
  2. ^ Högskoleverket

Referensfel: <ref>-tagg med namn "arsrapport-2011", definierad i <references> används inte tidigare i texten.