Örebro universitet
Örebro universitet | |
Örebro universitet, entréhuset. | |
Engelska: Örebro University | |
Motto | Dulce est sapere |
---|---|
Motto på svenska | Ljuvt är att veta |
Grundat | 1999 |
Ägandeform | Statligt |
Rektor | Johan Schnürer[1] |
Studerande | 8 621 hås (2014)[2] |
Säte | Örebro, Sverige |
Idrott(er) | Örebro Universitets Black Jacks |
Medlemskap | SUHF, EUA |
Webbplats | www.oru.se |
Örebro universitet (ORU) är ett svenskt statligt universitet. Lärosätet var tidigare en högskola och erhöll status som universitet 1999. I den egenskapen invigdes det den 6 februari 1999 av dåvarande statsminister Göran Persson.
Universitets rektor är Johan Schnürer, tidigare professor i mikrobiologi vid SLU i Uppsala.[3] Styrelseordförande är Olivia Wigzell.
År 1977 bildades dåvarande Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av flera lärosäten: Socialhögskolan och den tidigare till Uppsala universitet knutna universitetsfilialen (båda tillkomna 1967), vidare Gymnastik- och Idrottshögskolan, grundad 1966 samt det sedan gammalt i Örebro etablerade förskollärarseminariet. År 1978 inlemmades även Örebro Musikpedagogiska institut. Under 1980-talet utvecklades de tekniska ämnena och under 1990-talet tillkom Campus Grythyttan med undervisning och forskning inom ämnet måltidskunskap och värdskap. 1995 inkorporerades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. Dessförinnan, år 2000, inrättades en institution för de naturvetenskapliga ämnena.
Örebro universitet har i samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro i många år strävat efter att få en egen läkarutbildning. Den 30 mars 2010 beslutade Högskoleverket att ge Örebro universitet tillstånd att utfärda läkarexamen.[4] Vid ett informationsmöte på USÖ samma dag förklarade Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, att regeringen skulle bevilja Örebro universitet tillstånd att starta läkarutbildningen. Utbildningen startade vårterminen 2011. Efter juristprogrammet är läkarprogrammet universitetets mest sökta utbildningsprogram.[5]
Organisation
Universitetsstyrelsen
Universitetsstyrelsen är universitetets högst beslutande organ. Styrelsen består av rektor, tre lärare och tre studenter samt åtta ledamöter som är utsedda av regeringen. Enligt högskolelagen skall universitetsstyrelsen ha "inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs". Fackliga representanter som företräder de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.
Universitetsledningen
Under Universitetsstyrelsen finns Universitetsledningen som består av rektor, prorektor, universitetsdirektören och ordföranden för Örebro studentkår. Universitetsledningens uppdrag är att operativt genomföra de beslut som Universitetsstyrelsen har fattat.
Fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden (LUN)
Till universitetets centrala ledning hör även tre fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden. Nämndernas uppdrag är att planera, stödja och följa upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Nämndernas sammansättning, ansvarsområden och uppgifter fastställs av styrelsen och rektor. Utöver fakultetsnämnderna finns Lärarutbildningsnämnden (LUN), en samlad organisation för beslut, bedömning och beredning av frågor som gäller lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.
- Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
- Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
- Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskap och medicin samt för utbildning inom Institutionen för läkarutbildning.
- Lärarutbildningsnämnden (LUN). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.
Fakultetsnämnderna och LUN utses för en period om tre år. Aktuell mandatperiod för nämnderna sträcker sig till och med 2018-12-31 och för LUN till och med 2016-12-31.
Institutioner
Grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och det mesta av forskningen vid Örebro universitet är organiserad i åtta institutioner. Institutionernas ledningar styr tillsammans med fakultetsnämnderna och rektor verksamheten vid universitetet.
- Handelshögskolan
- Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
- Hälsovetenskaper
- Juridik, psykologi och socialt arbete
- Medicinska vetenskaper
- Musikhögskolan
- Naturvetenskap och teknik
- Restaurang- och hotellhögskolan
Ombildningen till universitet och vidare utveckling
Högskolan i Örebro ombildades till universitet 1999 genom ett regeringsbeslut. Vid samma tillfälle ombildades även högskolorna i Karlstad och Växjö till universitet. Högskoleverket hade i sitt underlag till besluten rekommenderat att högskolorna i Växjö och Örebro inte skulle ges universitetsstatus men regeringen valde att gå emot verkets rekommendation, ett beslut som då blev starkt kritiserat. Efter den fortsatta diskussionen om bedömargruppers roll och efter tillkomsten av Mittuniversitetet 2005 har dock denna debatt avstannat, bland annat också med hänsyn till universitetsbegreppets mycket vida tillämpning i ett internationellt perspektiv, till exempel i USA och Storbritannien.
Vägledande i den fortsatta utvecklingen för universitetet är dess vision fram till år 2016. I Örebro universitets Vision 2016 står bland annat: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla. Örebro universitet kännetecknas av:
- professionsinriktade utbildningar som tillhör landets bästa
- internationellt framgångsrik forskning
- aktiva studenter och medarbetare med höga förväntningar
- kreativ kunskapsutveckling mellan lärare och studenter
- dynamisk samverkan med samhälls-, närings- och kulturliv
I samma dokument finns även universitetets övergripande mål och strategier, uppdelade i områdena Utbildning, Forskning, Samverkan och innovation, samt Den attraktiva studie- och arbetsplatsen.
Av Högskoleverkets årsrapport 2012 för Sveriges universitet och högskolor framgår att antalet studenter vid Örebro universitet höstterminen 2010 var drygt 12.000, av vilka drygt 60 procent studerade inom det juridiskt/samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Omkring 20 procent av studenterna hade valt humanistiska ämnen. Läsåret 2010/11 avlades 2.190 examina inom grundutbildningen. Samma läsår fanns det vid universitetet 440 doktorander och 61 doktorsexamina blev avlagda.[6]
Av de 30 utbildningar vid universitetet som till och med höstterminen 2012 bedömts inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsgranskning fick 23 omdömet Hög kvalitet och 2 omdömet Mycket hög kvalitet.
Ranking
Sedan 2015 är Örebro universitet ett av 11 svenska lärosäten som rankas bland de 350 bästa i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten.[7]
2016 kom Örebro universitet på 63:e plats i Times Higher Educations ranking av världens främsta unga universitet (universitet som är under 50 år gamla).[8]
Campus
Campus Örebro
Universitetet, vars huvudcampus är beläget i stadsdelen Almby i sydöstra Örebro, cirka fyra kilometer från stadens centrum, består av ett flertal byggnader: Entréhuset, Långhuset, Teknikhuset, Novahuset, Forumhuset, Gymnastikhuset, Prismahuset och Musikhögskolan. Under 2008 invigdes Bilbergska huset som inrymmer de naturvetenskapliga ämnena och deras grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Utöver dessa byggnader finns även Universitetsbiblioteket samt Kårhuset dit studentkårens verksamhet är förlagd. Östra Marks herrgård, som ligger i utkanten av campus, fungerar som konferenslokal. I närheten av campus ligger Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält.
Universitetet har även campusfilialer i Grythyttan och Karlskoga.
Restaurang- och hotellhögskolan
Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) finns sedan 1993 i Campus Grythyttan i Måltidens hus i Norden, Kärnhuset, samt Hälsans hus. På Campuset inryms förutom föreläsningssalar och administration även universitetsbibliotek, sensoriklaboratorium, samt mikrobiologiskt laboratorium. Ämnesområdet som studeras vid institutionen är Måltidskunskap och värdskap och ges i form av fyra program med inriktningar inom hotell, restaurang, måltid och dryck. De fyra programmen är Hotell & Värdskap, Kulinarisk Kock och Måltidskreatör, Sommelier och Måltidskreatör och Måltidsekologprogrammet. De tre förstnämnda programmen har sin utbildning på Campus Grythyttan. Måltidsekologprogrammet har halva sin studietid belagd på Örebro universitet och resterande på Campus Grythyttan.
Det finns också forskningsverksamhet inom måltidskunskap. De tre definierade programområdena heter Hälsosam, säker och hållbar måltid, Måltiden i samhällsrummet samt Måltid som upplevelse och estetisk gestaltning.
Campuset ligger i Hällefors kommun i Bergslagen, 7 mil från Örebro.
Campus Alfred Nobel
Campus Alfred Nobel är ett regionalt campus med sin verksamhet placerad i Karlskoga. Utbildningarna vid campus Alfred Nobel präglas av en fokusering på den yrkesroll som studierna leder till. Alla utbildningar ges och planeras i samarbete mellan universitet, kommun och näringsliv. Med universitetsbibliotek, föreläsningssalar, mediastudio, datorsalar och grupprum samlade under ett tak finns allt du behöver för framgångsrika studier. Vid Campus Alfred Nobel finns även Forskningscentrum MoS, Modellering och Simulering, där doktorander forskar kring scenariosimulering och produkt/processimulering inom områdena naturvetenskap, teknik och beteendevetenskap.
Campus USÖ
Campus USÖ är belägen i anslutning till universitetssjukhuset; ledningen för Institutionen för medicinska vetenskaper finns där och läkarstudenter har sin utbildning där redan från termin ett. I bottenvåningen finns det gemensamma medicinska biblioteket för universitetet och sjukhuset och en restaurang; dessutom finns det bl.a. föreläsningssalar, laboratorier och grupprum. Campus USÖ invigdes officiellt 2014.
Utbildningar
Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå
Örebro universitet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Universitetet erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. Universitetet har nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringsliv, landsting, kommuner och organisationer i regionen.
Juristprogrammet är Örebro universitets mest sökta utbildningsprogram (med 4765 sökande höstterminen 2017).[5] Höstterminen 2017 var Örebros juristprogram det 12:e mest sökta utbildningsprogrammet i Sverige.[9] Efter juristprogrammet är läkarprogrammet, socionomprogrammet och psykologprogrammet universitetets mest sökta utbildningsprogram.[5]
Forskarutbildning
Vid Örebro universitetet anordnas utbildning på forskarnivå i 30 ämnen inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa samt samhällsvetenskap och humaniora. Utbildningen bedrivs med bas i respektive forskarutbildningsämne.
Forskarskolor
I vissa fall är utbildningen organiserad som forskarskolor med tematiskt inriktade studier. Forskarskolorna har ofta sin hemvist i starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Forskarskolorna vid Örebro universitet samarbetar i flera fall med andra lärosäten.
Forskning
Forskningsämnen
Örebro universitet har en bred forskningsbas och bedriver forskning av hög internationell klass inom 36 olika ämnen, fördelade över vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, och teknik.
Forskningsmiljöer
Forskningsmiljöerna vid Örebro universitet är strukturerad fakultetsnämndsvis.
- Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
- Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
- Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för medicinska vetenskaper.
- Centrum för lärarutbildning (CFL). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.
Studentkåren
Örebro studentkår är äldre än både Örebro universitet och Högskolan i Örebro. Den bildades i oktober 1963 för att ”bättre kunna tillvarataga elevernas intressen”. Eleverna i detta fallet var studenterna på den regionala teknologie och filosofie magister-utbildningen i Örebro. Under många år hade studentkåren säte i Högströmska gården vid Olaigatan.
Örebro studentkår publicerar en tidning som heter Lösnummer. (På den tid Socialhögskolan hade en egen studentkår, vilket var fallet i flera år efter sammanslagningen med den övriga högskolan 1977, hette dess tidning Pettersson.)
Rektorer
Rektorer för utbildninganstalter före 1977
- Socialhögskolan i Örebro, 1969–1977: Sven-Ola Lindeberg (därefter prorektor vid Högskolan i Örebro), statsvetare
- Gymnastik- och idrottshögskolan, 1966–?: Börje Tolgfors
Rektorer för Högskolan i Örebro
- 1977–1978: Thore Hammarland, ekonomisk historiker
- 1978–1982: Stefan Björklund, statsvetare
- 1983–1989: Anders Stening, jurist, därefter vice universitetskansler, kommenterade ofta rättegången mot Christer Pettersson i TV
- 1990–1999: Ingemar Lind, matematiker
Rektorer för Örebro universitet
- 1999–2008: Janerik Gidlund
- 2008–2016: Jens Schollin
- 2016– : Johan Schnürer
Kända studenter vid Örebro universitet och dess föregångare
Den mest kända studenten är kanske förre statsministern Göran Persson. När universitetet 2005 beslöt att promovera honom till hedersdoktor i medicin uppstod en omfattande debatt, bland annat med hänsyn till motiveringen "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor". Kritik framfördes mot motiveringens ordval i relation till historiken kring universitetets tillkomst.
Andra kända studenter:
- Stefan Borsch, sångare i Vikingarna
- Lars Joel Eriksson, publisher/vd AB Skånska Dagbladet (C), (läste gamla Socialhögskolans förvaltningslinje)
- Fredrick Federley, riksdagsman för Centerpartiet 2006-
- Ulrika Knape, simhoppare och OS-medaljör 1972 och 1976 (läste på GIH Örebro)
- Pernilla Månsson Colt, programledare
- Sten Tolgfors, försvarsminister 2007-2012
- Rickard Olsson, programledare
- Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare (tog gymnastikdirektörsexamen från GIH Örebro 1974)
- Chris Härenstam, kommentator på SVT (idrottslärarexamen från GIH Örebro 1992-1995)
- Marika Domanski Lyfors, förbundskapten för Sveriges damlandslag i fotboll 1996-2005, idrottslärarexamen från GIH Örebro 1983.
Kända lärare vid Örebro universitet och dess föregångare
- Erik Amnå, professor i statskunskap, huvudsekreterare i Demokratiutredningen
- Anna G. Jónasdóttír, professor emerita i genusvetenskap
- Janerik Gidlund, f.d. rektor, statsvetare
- Annina H. Persson, professor i civilrätt
- Lars Gustafsson, professor i litteraturvetenskap
- Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus i historia
- Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, deltog i Demokratiutredningen
- Josef Zila, professor i straffrätt
- Godfried Roomans, professor i biomedicin med inriktning anatomi och cellbiologi. Hedersdoktor vid Riga Stradins Universitet i Lettland.
- Larsåke Larsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap
- Richard Tellström, lektor i måltidskunskap och värdskap
- Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i måltidskunskap och värdskap
Referenser
- ^ Universitetsledning Örebro Universitet
- ^ " UKÄ Tabeller
- ^ Johan Schnürer ny rektor i Örebro SLU.se 3 juni 2016
- ^ Högskoleverket[död länk]
- ^ [a b c] "Hård konkurrens till starka professionsutbildningar". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
- ^ ”Universitet & Högskolor; Årsrapport 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120805200453/http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80003121/1210R-universitet-hogskolor-arsrapport.pdf.
- ^ "Rankings: Örebro University". Times Higher Education. Läst 16 juli 2017.
- ^ Harradine, Linda (7 april 2016). "Örebro universitet rankat bland världens främsta unga universitet". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
- ^ "Statistik HT 17: Totalt antal sökande". UHR. Läst 16 juli 2017.
Externa länkar
- Örebro universitets webbplats
- Örebro universitetsbiblioteks webbplats
- Örebro studentkårs webbplats
- Lösnummer, Örebro Studentkårs tidning