Öregrund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Öregrund (olika betydelser).
Koordinater: 60°20′N 18°26′Ö / 60.333°N 18.433°Ö / 60.333; 18.433
Öregrund
Tätort
Öregrunds stadskärna
Öregrunds stadskärna
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Östhammars kommun
Församling Öregrund-Gräsö församling
Koordinater 60°20′N 18°26′Ö / 60.333°N 18.433°Ö / 60.333; 18.433
Area 244,37 hektar
Folkmängd 1 555 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,36 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Öregrund
Postnummer 742 4X
Riktnummer 0173
Tätortskod 0676
Öregrunds läge i Uppsala län
Red pog.svg
Öregrunds läge i Uppsala län
SverigesLän2007Uppsala.svg

Öregrund är en tätort i Roslagen, som är en del av Östhammars kommun och Uppsala län. Orten hade 1555 invånare i slutet av år 2010, och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer.

Öregrund ligger cirka 20 kilometer (bilvägen) nordost om Östhammar, som är kommunens centralort. Staden ligger huvudsakligen runt en naturligt djup vik vid Öregrundsgrepen, på halvön Sunnanö. Den gamla stadsgränsen innefattade förutom hela Sunnanö, med området Kavaröbro, även några mindre öar och holmar strax sydost om Sunnanö. Tätorten har småbruten och bergig skärgårdsterräng och är till stora delar tätbebyggd.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Öregrund omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna

Namnet skrevs 1492 Øregrundh. Det betyder "grusgrundet", av "ör". Detta har antagits syfta på Dummelgrundet utanför hamnen.

Landhöjningen innebär att det inte finns spår av förhistorisk bosättning. Från tiden omkring 1500 kan det finnas kulturlager i svackor i berggrunden.

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Öregrund räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är ursprungligen en koloni från Östhammar. Kung Kristian II lät bränna ner staden, vars invånare då flyttade till Östhammar, men Gustav Vasa återställde staden. 1561-1562 bar Per Brahe d.ä. titeln greve. Öregrund var utskeppningshamn för järn från de uppländska järnbruken. Staden härjades och brändes av ryssarna 1719 i slutfasen av Stora nordiska kriget.

Kurortstiden[redigera | redigera wikitext]

Öregrund på 1890-talet.
Rådhusgatan
Strandgatan

Från slutet av 1800-talet till andra världskriget var Öregrund en omtyckt kurort. Under den tiden byggdes många vackra hus och trädgårdar, och av de byggnaderna påminner societetshuset och många andra vackra sekelskiftesvillor om den tiden än i dag.

Det var under kurortstiden som sommargästerna från storstäderna köpte upp många av husen i Öregrund, och det gjorde att halva staden stod tom under större delen av året. På grund av de minskade skatteintäkterna fick staden ekonomiska problem. Man tvangs börja dela borgmästare med Östhammar och till slut slogs Öregrunds stad samman med Östhammars stad 1967.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Öregrunds stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun, vilken utökades 1952 med Gräsö socken/landskommun. Stadskommunen uppgick 1967 i Östhammars stad som 1971 uppgick i Östhammars kommun.[2]

I kyrkligt hänseende har orten intill 2002 hört till Öregrunds församling, därefter till Öregrund-Gräsö församling.[3]

Orten ingick till 1920 i domkretsen för Öregrunds rådhusrätt och därefter till 1948 i Frösåkers tingslag och sedan till 1971 i Norra Roslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Öregrund i Tierps tingsrätts domsaga, före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra tingsrätts domsaga. Orten ingår sedan 2005 i Uppsala tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1900-talets början har invånarantalet pendlat mellan cirka 1000 och 1500. 1934 hade staden 1 232 invånare och hade en landyta av 507 hektar.


Befolkningsutvecklingen i Öregrund 1950–2010[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
968
1960
  
1 295
1965
  
1 259
1970
  
1 255
1975
  
1 276
1980
  
1 359
1990
  
1 569 237
1995
  
1 648 242
2000
  
1 569 242
2005
  
1 552 243
2010
  
1 555 244

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Öregrund är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadens befolkning fördubblas under sommarmånaderna.

Staden har brunnit sju gånger, men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700- eller 1800-talet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

  • Från Öregrund avgår färjan till Gräsö.
  • Busslinje 811 till/från Uppsala via Östhammar, Gimo och Alunda.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Sevärt, förutom ovan nämnda hus, är den medeltida stenkyrkan mitt i staden och det gamla rådhuset i trä från mitten av 1800-talet. Även den gamla klockstapeln ger ett karaktäristiskt intryck om man kommer sjövägen till Öregrund. Strax intill ligger Öregrunds hembygdsgård.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Om Tierps tingsrätt (NAD)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 ISSN 1654-3823
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Öregrund.