Örgryte nya kyrka

Örgryte nya kyrka
Kyrka
Kyrkan sedd från Böskolan
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Ort	Göteborg
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Göteborgs stift
Församling	Örgryte församling
Koordinater	57°42′10.47″N 12°0′19.54″O
Invigningsår	1890
Interiör

Örgryte nya kyrka, är en kyrkobyggnad i nygotisk stil på Svalberget, tillhörande egendomen Bö i Örgryte församling i Göteborg. På grund av tomtens beskaffenhet är orienteringen nordost-sydväst. Det är en korskyrka med öppen takstol och välvt, femsidigt kor. Kyrktornet är närmare 60 meter högt.

Historia

Örgryte församling hade med början på 1870-talet haft en mycket stor inflyttning och den gamla kyrkan med sina 400 platser ansågs då för liten. Församlingens nya kyrkoherde, Magnus Ekberg (1836-1900), tog 1885 initiativet till en insamling som tillsammans med ett lån på 50 000 kronor, gav de nödvändiga medlen. Bland de generösare bidragsgivarna fanns grosshandlare David Lundström på hemmanet Underås, James Dickson, David Carnegie och Oscar Ekman. Att kyrkan skulle vara stor och rymma minst 1 000 personer, och att den skulle byggas i tegel som de andra nybyggda helgedomarna, var man överens om redan från början. Men man hade dock svårt att bestämma sig för var kyrkan skulle ligga. Det fanns flera platser att välja mellan, varav två låg i närheten av den gamla kyrkan.

Men de dåliga grundförhållandena, som tvingade till ett omfattande pålningsarbete, gjorde att man bestämde sig för fast och säker mark, vilket man fann uppe på Svaleberget.

Bland gåvorna märks några av kyrkans inventarier; Dyfvermans altargrupp bekostades av kapten Pontus Virgin på egendomen Kålltorp; de målade fönstren skänktes av grosshandlare Peter Hammarbergs efterlevande och de två kyrkklockorna av bryggare J. W. Lyckholm på Skår.

Arkitekt var Adrian C Peterson och byggmästare F O Peterson. Arbetet påbörjades under sommaren 1888, och kyrkan invigdes den 6 juli 1890 av biskop Edvard Rodhe, och hade då kostat 226 000 kronor. I gåvor hade influtit något mer än 120 000 kronor, och den återstående summan anskaffades dels genom ett amorteringslån på 50 000 kronor dels genom medel ur kyrkokassan.

Kyrkan är byggd i rött Börringetegel i från Skåne, och fick vänta på elektricitet till 1908. Fasaderna hava rik tegelornering, stenlister, smiden med mera.

En genomgripande restaurering skedde 1937 under A. Forsséns ledning, då bland annat predikstolen flyttades. År 1952 överflyttades fyra målade runda fönster från koret till läktarna, medan övriga målade korfönster från 1889, magasinerades.

Orglar

Kyrkan har två märkliga orglar:

• Willisorgeln, byggdes ursprungligen för St. Stephen's Church i Hampstead, London av Henry Willis, som var den ledande orgelbyggaren i England från 1850-talet. Troligen var orgeln färdig 1871. När kyrkan i Hampstead stängdes 1971, monterades orgeln ner och såldes därefter till Holland. År 1992 fick Musikhögskolan i Göteborg kännedom om instrumentet, varefter det köptes in av Tostareds Kyrkorgelfabrik och 1998 av Örgryte församlings orgelstiftelse. Orgeln är den största brittisk-viktorianska orgeln i Sverige.
• Den Nordtyska barockorgeln, har byggts som en del av ett omfattande forskningsprojekt inom Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Orgeln är byggd på Göteborgs universitets orgelforskningsverkstad av trion Mats Arvidsson, Henk van Eeken och Munetaka Yokota. På 4 manualer och pedal, har instrumentet 54 stämmor fördelats. Inom orgelprojektet har målsättningen varit att skapa en nordtysk barockorgel från 1600-talet, i Arp Schnitgers (1648-1719) anda..

Kyrkklockorna

I kyrkans torn finns det två klockor, båda har inskriptionen:

Under Oscar II regering då D:r E.H.

Rodhe var biskop i Göteborgs Stift och

prosten J.M. Ekberg kyrkoherde i Örgryte

blef denna klocka gjuten vid Eriksbergs

Mek. werkstad år 1899 på fabrikören

J.W. Lyckholms bekostnad.

Den större klockan har dessutom inskriptionen:

Kommen ty all ting äro nu redo. Luc. 14:17

Tacker Herren i hans portar

lofver honom i hans gård

kommer hit från alla orter

priser den om oss har vård

ty han är fast god och blid

håller tro i evig tid.

...och den mindre:

Det är en kostelig ting att tacka Herren

och lofsjunga ditt namn du allra högste

om morgonen förkunna din nåd

och om aftonen din sanning. Ps 92:2,3

Ära ske Fadern och hans son

den helge ande i samma thron

den heliga treenighet

ske pris och lof evighet.

Altartavlan

Koret med altare och altartavla.

År 1950 fick kyrkomålaren Thor Fagerkvist i uppdrag att måla en altartavla till kyrkan. Den skulle ersätta Carl Johan Dyfvermans korsfästelsegrupp från 1890. Det blev ett altarskåp bestående av fem oljemålningar på duk, varav tre vanligen syns med bilder knutna till jul, påsk och pingst, medan skåpet stängs under fastan och då visar de övriga två målningarna, fotatvagningen och Getsemane. Ramen ritades av arkitekten Axel Forssén.

Den gamla altaruppsatsen

Den stora altaruppsatsen i skuret ekträ, placerades på altaret i kyrkan 1890 och var ett verk av Dyfverman. Motivet är den korsfäste Jesus med Maria, den andra Maria samt lärjungen Johannes nedanför korset. Skulpturen målades 1923, och 1969 restaurerades konstverket av konservator Torsten Öhlén. Korsfästelsegruppen flyttades 1951 till sin nuvarande plats i korsarmen.

Altaret

På altaret stod sedan 1952 ett krucifix i elfenben och ebenholz av göteborgsskulptören Henry Johansson, liksom altaruppsatsen en gåva av församlingsbor. Sedan altaret vändes mot församlingen har krucifixet flyttats till sakristian.

Dopfunten

Dopfunten är ritad av arkitekten Axel Forssén. Prosten Ekbergs efterträdare, kyrkoherde Magnus Nilman (1855-1927), skänkte den jämte dopfatet av koppar till den nya kyrkan 1927. Då återfördes samtidigt den rödbruna kalkstensfunten till den gamla kyrkan.

Bilder

• Wikimedia Commons har media som rör Örgryte nya kyrka.
  Bilder & media

Se även

• Örgryte gamla kyrka

Referenser

Noter

Tryckta källor

• Örgryte nya kyrka: Göteborg, red. Bengt Åberg, Lennart Widing, Henrik Tobin, Örgryte församling, Göteborg 2000
• Örgryte nya kyrka 75 år, Örgryte församling, Göteborg 1965