Örgryte socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örgryte socken
Socken
Örgryte gamla kyrka
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Härad Sävedals härad
Kyrkby -
Area 18 km²[1]
Folkmängd 22 124 (1921)[1]
Sockenkod 3032

Örgryte socken i Västergötland ingick i Sävedals härad, uppgick 1922 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun.

Socknens areal var 18,49 kvadratkilometer varav 17,18 land.[1][2] År 1921 fanns här 22 124 invånare.[3] Sockenkyrkorna Örgryte nya kyrka och Örgryte gamla kyrka ligger i socknen.

Staden Göteborg - Inom Vallgraven - anlades på Eklanda by´s och Gullbergs ängars marker i Örgryte socken, som en del av den så kallade donationsjorden. Arealen för stadsområdet utgjorde 251 tunnland.[4]

Innehåll

Administrativ historik [redigera]

Socknen har medeltida ursprung. Göteborg stad utbröts ur Örgryte socken och 1619 bröts Göteborgs svenska församling (numera Göteborgs Domkyrkoförsamling) ut ur Örgryte. 1700 utbröts Amiralitetsförsamlingen (Karl Johan) och 11 maj 1786 Mariebergs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Örgryte församling och för de borgerliga frågorna bildades Örgryte landskommun. Landskommunen inkorporerades 1922 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[3]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sävedals härad. De indelta soldaterna tillhörde Elfsborgs regemente, Marks kompani och Göteborgs Stads-Vakts-kompani.[5]

Räkenskapsåret 1623-1624 utgjordes Örgryte av; 9 hela skattehemman, 2 halva kronohemman, 1 kyrkohemman och 11 frälsehemman .[6]

Geografi [redigera]

Örgryte socken ligger öster och söder om Göteborgs centrum med Mölndalsån i väster, Delsjön i öster och kring Säveån. Socknen är dalbygd i väster vid ån och är en skogsbygd i öster.[1]

Vid 1923 års stadsdelsindelning blev Örgryte indelat i stadsdelarna Gårda, Krokslätt och Lunden, motsvarande de tidigare municipalsamhällena, samt Bö, Delsjön, Kallebäck, Skår, Sävenäs och Torp.[7]

Namnet [redigera]

Namnet skrevs 1485 Örgrydhä är sammansatt av ör, 'grus(bank)' och gryt(e), stenanhopning, stenig mark'. Namnet syftar troligen på Kyrkbäckens nedre lopp.[8]

Språkvetaren, professor Hjalmar Lindroth hävdar att namnet skrevs Ørgrydhæ (- socken) år 1485. En tidig benämning på invånarna i Örgryte, menar han hittas i den gotiske historieskrivaren Jordanes på 500-talet, som i en handskrift beskriver euagreotingi (en förvanskning av auragreotingi). Örgryte stom var namnet på det hemman som utgjorde sätes- eller avelsgård till avlöning av prästerskapet och brukades av kyrkbönder.[9] Det låg cirka 100 meter söder om nuvarande Sankt Sigfrids plan. I äldre tider kallades hemmanet endast för Stompen eller Stommen[10], och från 1819 för Jakobsdal efter dåvarande ägaren, apotekaren Hans Jacob Cavallin. Huvudbyggnaden blev 1915 Betaniastiftelsens sjukhem, och revs 1980 för att lämna plats åt Sovjetunionens generalkonsulat. [11][12]

Galleri [redigera]

Se även [redigera]


Referenser [redigera]

  1. ^ [a b c d] Örgryte socken i Nordisk familjebok från 1922
  2. ^ 1 940 hektar, varav 204 hektar vatten. Källa: Statistisk Årsbok för Göteborg 1939, Göteborgs stads statistiska byrå 1939, s. 5
  3. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 8ff
  5. ^ Adm historik för Örgryte socken (Klicka på första post sedan församlingen två gånger). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 212
  7. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 411
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  9. ^ Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32
  10. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, karta på sista sidan.
  11. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 85f
  12. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 93, 169

Vidare läsning [redigera]

  • Anjou, Åsa (1986). ”Livet och människorna på några gamla gårdar i Örgryte.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1986 (20),: sid. 12-27 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3180060
  • Jonsson, Oscar (1974). Skolor och lärare i gamla Örgryte. Göteborg: [Lärarkårens hembygdskommitté]. Libris 870788 
  • Jonsson, Oscar (1978). Örgryte och Majornas gamla skolor. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744943. ISBN 91-85046-23-X 
  • Skarback, Sören (1993). Örgryte i flydda dar. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592877. ISBN 91-7029-115-2 (inb.) 
  • Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2. Göteborg: Sällsk. Örgryte odalmän. Libris 645221. ISBN (Inb.) 

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Örgryte_socken&oldid=19215573"