Östasiatiskt bi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östasiatiskt bi
Cerana.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Överfamilj Bin
Apoidea
Familj Långtungebin
Apidae
Släkte Honungsbin
Apis
Art Östasiatiskt bi
A. cerana
Vetenskapligt namn
§ Apis cerana
Auktor Fabricius, 1793[1]
Östasiatiskt bi i Indien
Östasiatiskt bi i Indien
Hitta fler artiklar om djur med

Östasiatiskt bi, östasiatiskt honungsbi eller indiskt bi (Apis cerana) är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen långtungebin, och en nära släkting till det vanliga honungsbiet.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Det östasiatiska biet liknar det vanliga (europeiska) honungsbiet, men är mindre. Karakteristiskt är också att drottningen alltid är mörk till färgen.[2] Strimmorna på bakkroppen är också mer framträdande hos det östasiatiska biet än hos det vanliga honungsbiet.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten är social precis som det vanliga honungsbiet, det vill säga den lever i kolonier som är indelade i tre kaster; drottningar (honliga könsdjur, som lägger ägg), hanar, även kallade drönare (hanliga könsdjur som befruktar drottningarna) och arbetare (parningsodugliga honor, som utför det vardagliga arbetet i bikolonin). En annan likhet med det vanliga honungsbiet är att dansen (som utförs för att meddela de övriga bina att den hittat en nektarkälla och var denna är belägen) utförs i mörkret på de vertikala honungskakorna, precis som hos dess släkting.[4]

Det östasiatiska biet bygger bo i ihåliga stammar, trädhål och klippskrevor, och lever på höjder från havsytan upp till 3 500 m i bergen. Det används som husdjur precis som det vanliga honungsbiet, men det ger mindre honung än detta, främst beroende på att samhällena är mindre.[3]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Det östasiatiska biet är mycket fredligt, och kupor förekommer ofta centralt i de östasiatiska byarna. Den dåliga avkastningen har man delvis rått bot på genom avelsarbete. En annan gynnsam egenskap är att biet är relativt okänsligt mot Varroa-kvalstret, som är ett stort problem hos biodlare som använder det europeiska honungsbiet.[5]

Fiender[redigera | redigera wikitext]

Östasiatiska bin som värmer ihjäl en angripande rovgeting

Arten utsätts ofta för angrepp från rovgetingar, främst Vespa velutina, som utnyttjar det östasiatiska biets larver som föda åt sin avkomma. Det östasiatiska biet försvarar sig genom att samlas i en boll kring inkräktaren och "värma" ihjäl den: Genom muskelrörelser höjer bina sin kroppstemperatur så att temperaturen inuti bollen av bin kan uppgå till 45–46 grader, vilket getingen inte tål.[6] Denna typ av försvar finns även lokalt hos det vanliga honungsbiet, men det östasiatiska biet är mycket effektivare. Det har fått till följd att när östasiatiska bin och honungsbin hålles i samma bigård, angriper Vespa velutina främst honungsbina.[7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det östasiatiska biet finns i Himalaya (Afghanistan, Pakistan, Bangladesh, Bhutan och Nepal), Indien, stora delar av Kina, Indonesien, Malaysia, Borneo, Papua Nya Guinea, Thailand, Vietnam och Japan.[3] [8]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten indelas i bland annat följande underarter:[9]

  • Apis c. cerana
  • Apis c. indica
  • Apis c. japonica
  • Apis c. himalaya

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Apis cerana Fabricius, 1793” (på engelska). American Museum of Natural History. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Apis+cerana. Läst 2010-05-19. 
  2. ^ Ingemar Fries (2006). ”Biodling med Apis cerana i södra Kina”. Bitidningen nr 3 Mars 2008. Biodlarna. http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/767/BT03-08.pdf. Läst 2010-05-26. 
  3. ^ [a b c] ”Types of bees in the Philippines” (på engelska). PhilippineBeekeeping.com. 2010. http://www.philippinebeekeeping.com/index2.php?page=typesofbees.php. Läst 2010-05-26. 
  4. ^ Michener, Charles D. (2000). The Bees of the World. Baltimore, USA: Johns Hopkins University Press. sid. 806-807. ISBN 0-8018-6133-0 
  5. ^ Dr. Hermann Pechhacker (2004-03-06). ”Den globala handeln med bin och dess följder”. Föreningen NordBi. http://www.nordbi.org/nba2003-2/pi01.htm. Läst 2010-05-27. 
  6. ^ Björn Fjæstad (2006). ”Honungsbin kokar rovgeting”. Forskning och Framsteg 2/2006. sid. s. 14-17. http://www.fof.se/tidning/2006/2/honungsbin-kokar-rovgeting. Läst 2010-05-26. 
  7. ^ Ken Tan (maj 2008). ”Predator-prey coevolution: differential behavioural reactions of Apis cerana and A. mellifera to a predatory wasp, Vespa velutina” (PDF 22 kB). Science Council of Asia. http://www.scj.go.jp/en/sca/pdf/8th/b5.pdf. Läst 2010-05-26.  (Föredrag hållet på SCA:s 8:e kongress av prof. Ken Tan)
  8. ^ ”Map of Apis cerana” (på engelska). American Museum of Natural History. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Apis+cerana. Läst 2010-05-26. 
  9. ^ Rune Hedberg (2012-10-19). ”Apini, verkliga honungsbin”. Alingsåstraktens Biodlareförening. http://kupan.se/?page_id=49. Läst 2012-10-23.