Östberga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Östberga i Danderyds kommun, se Östberga, Danderyd.

Koordinater: 59°17′24.72″N 18°2′5.66″Ö / 59.2902000°N 18.0349056°Ö / 59.2902000; 18.0349056

Östberga
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Enskede-Årsta-Vantör
Församling Brännkyrka församling, Enskede-Årsta församling
Bildad 1934
Antal invånare 5 486 personer (31/12 2011[1])
Landareal 194 hektar
Smeknamn Östish (av vissa ungdomar) eller Östet,Öst och Gonnatish.[källa behövs]
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Östberga är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stora delar av stadsdelen består av industrimark, bland annat med Årsta partihallar (invigt 1962) och järnvägen. I Östberga finns Årstafältet som tar upp cirka 50 hektar av stadsdelen med bland annat idrottsplaner och golfbana.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Östberga kommer från namnet på två hemman, första gången omnämnt 1397 som låg på den kulle som nu finns öster om Tussmötevägen. Gården såldes till Stockholms kommun 1911, men revs på 1970-talet. Gårdens ägor omfattade östra delen av Årstafältet samt nuvarande Svedmyra och Tallkrogen.

Gränser[redigera | redigera wikitext]

Karta från 1861 över Östbergaområdet med sträckningen av Göta landsväg inritad
Skivhus på Stamgatan. Notera den separata hissen på husets vänstra sida.
Lamellhus på Älvsåkersgränd
Emaljmålning av Lars Stenstad vid éntren till Älvsåkersgränd 45
Punkthus uppfört 2003 vid Östbergatorget.
Väghållningssten vid Östbergabackarna

I norr gränsar Östberga till Årsta längst före detta Årstalänken och i Årstabergsvägens södra sida. I väster gränsar det till Västberga längs stambanans östra sida. Därefter gränsar den till Solberga vid Västberga begravningsplats. I söder gränsar den till Liseberg i skogsområdet väster om Östbergabackarna och Lisebergs bollplan, Sjöholmsvägen utgör gräns mot Örby Slott och Sparreholmsvägen, Huddingevägen och Bussens väg utgör gräns mot Stureby i öster. Därefter går gränsen till Enskedefältet rakt över Huddingevägen mot den punkt där Årstalänken tidigare slutade.

Bostadsbyggande i Östberga[redigera | redigera wikitext]

Den första stadsplanen för området fastställdes 1950, signerad Sven Markelius. Stadsplanen var en plan helt i tidens anda - Här skulle det uppföras trevånings smalhus, det vill säga standardhuset vid denna tid. Bostadsbolaget HSB under ledning av Sven Wallander tog intresse för området och tog kontakt med byggbolaget Ohlsson & Skarne samt arkitekten Lars Magnus Giertz (1908-2008) och tog själva fram ett förslag på en tänkbar utbyggnad av området.

Stockholms kommun blev övertalade att satsa på en annan utformning av området. Byggnadsprocessen rationaliserades och man provade sig fram med olika byggnadsmaterial. På Stamgatan 87 provades olika planlösningar och material. Fasaden täcktes med eternitskivor med inslag av lättmetall. Men övriga hus byggdes med prefabricerade betongelement som var ett nytt sätt att bygga. Med hjälp av byggkranar uppfördes husen snabbare än vad som tidigare varit möjligt.

Husen byggdes tjockare än smalhusen, 12,5 meter för att man skulle kunna skapa större rum än i vanliga smalhus. Totalt uppfördes 1000 lägenheter 1957-59. Husen placerades i ringform kring den stora äng, nuvarande Stamparken, som fanns mitt i området.

Utbyggnaden fortsatte med områdena Östbergahöjden och Östbergabackarna 1967-69. Kommunägda Svenska Bostäder uppförde 49 lamellhus med 1200 lägenheter. Mitt i området, kring Östbergatorget, uppfördes ett mindre köpcentrum. Samtliga hus blev nästan identiska; loftgångshus i fyra våningar. Stora emaljtavlor av 21 konstnärer pryder entréerna. Bland upphovsmännen kan nämnas Felix Hatz, Johan Waldenström, Gerry Eckhardt, John Thorgren, Erik Jensen, Stig Pettersson, Birgitta Hackman-Charlez, Stig Ghylfe, Lars Stenstad, Curt Asker, Laris Strunke, Kurt Sundén, Ivan Rodell och Åke Pallarp. Man överskattade behovet av parkeringsplatser, vilket gjorde att mycket naturyta hårdgjordes.

2001 skedde en förtätning av Östbergahöjden; fyra punkthus och sju stadsvillor byggdes i anslutning till befintliga hus. Till viss del kunde överflödiga parkeringsplatser tas i anspråk. Det har dock förekommit kritik från grannar om att vissa byggnader hamnat, i deras tycke, nära balkonger.

Senare har ytterligare bostäder uppförts på Tussmötevägens östra sida; tre punkthus med åtta våningar, totalt 89 lägenheter med inflyttning våren 2009.

De närmaste åren kommer delar av Årstafältet att förses med bostäder och service. En arkitekttävling har hållits och området kommer att utformas enligt förslaget Arkipelag som ritats av den franska arkitektbyrån Archi5.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen enkel bilväg mellan bostadsområdena Gamla Östberga och Östbergahöjden (eller till grannstadsdelarna) vilket gjort att olika busslinjer betjänar de olika delarna av stadsdelen och att resor inom stadsdelen medför byten. Östra delen av Östberga, Gamla Östberga, nås med SL:s buss 144 (Gullmarsplan-Fruängen). Östbergahöjden och Östbergabackarna nås med bussarna 168 mot Gullmarsplan och 134 mot Liljeholmen.

Tidigare fanns planer på att Tvärbanan skulle ha en gren mellan Årstaberg och Älvsjö station (med spårvägsreservat i området) som skulle stanna vid Östbergahöjdens centrum men planerna är numera nedlagda.[källa behövs]

Årsta Partihallar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Årsta partihallar

I början av 1960-talet så flyttade partihandeln från Klarahallen inne i city till det nya partihandelsområdet i Östbergas västra del.

Årstafältet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Årstafältet

Det stora Årstafältet användes tidigare som jordbruksmark av flera gårdar i trakten. På 1950-talet fanns det planer på att bygga en stor sportanläggning här, något som aldrig kom att realiseras.

Gamla Göta landsväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gamla Göta landsväg

Rakt över Årstafältet, genom Östbergahöjden och förbi Brännkyrka kyrka går den medeltida Göta landsväg, som fram till 1670-talet var huvudväg mellan Stockholm och Götaland. Vid Östbergabackarna finns en väghållningssten med ristning "ÖRBY No 6" och gatunamnet Götalandsvägen påminner om detta.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I Östberga ligger också en av Stockholms fyra återvinningscentraler, Östbergatippen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Söderström, Göran (redaktör), Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia Förlag (2003), ISBN 9170311323
  • Harlén, Hans, Stockholm från A till Ö : Söderort, Brännkyrka hembygdsförening (1997)
  • Områdesprogram för Årsta 1997, Stockholms stadsbyggnadskontor 1997
  • Detaljplan PL4560", Stockholms Stadsbyggnadskontor, 1956-10-10 (avser Gamla Östberga)
  • Kapitlet Tavlorna i Östberga i Staffan Bengtsson och Göran Willis: K-spanarna går husesyn, Bilda förlag 2001, ISBN 91-574-5263-0

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] Områdesfakta framtagen av Stockholms kommun

Se även[redigera | redigera wikitext]