Östergötlandsklass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Östergötlandsklass
HMS Östergötland J20
HMS Östergötland J20
Allmänt
Typ Jagare
Varv Eriksberg och Kockums
Före Hallandsklass
Efter Ingen efterföljare
Fartyg tillhörande klassen HMS Östergötland (J20)
HMS Södermanland  (J21)
HMS Gästrikland (J22)
HMS Hälsingland (J23)

Östergötlandsklass eller Jagare typ Östergötland var en typ av jagare tillhörande den svenska marinen. Klassen bestod av fyra fartyg som byggdes år 1958-1959 för att ersätta tre fartyg som utrangerades ur flottan. Klassen baserades till stor del på den tidigare Ölandsklassen och byggdes bland annat på samma skrovmodell. Fartygen var de första jagare som byggdes i sektioner vilka sedan sammansattes bädden. Under klassens tjänstetid bestod en jagarflottilj normalt av två Östergötlandsfartyg jämte en jagare av Hallandsklassen och sex torpedbåtar.[1] Fartygen utrangerades år 1982.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

År 1951 tillsattes en utredning rörande hur flottans framtida utbyggnad skulle se ut. Kryssaren HMS Gotland närmade sig tid för utrangering och det gjorde även två jagare. Eftersom kryssare hade visat sig vara alltför stora och dyra så beslutades att de tre fartygen (HMS Gotland, HMS Tre Kronor och HMS Göta Lejon) skulle ersättas av fyra stycken jagare. Möjligheten undersöktes att utöka Hallandsklassen med ytterigare fyra fartyg. Då anslagen endast skulle räcka till tre sådana fartyg, och man stod fast vid kravet på fyra, beslutade man att istället återgå till Ölandsklassens utformning.[2] Detta visade sig dock bli måttfullt lyckat, då dessa skrov var för små för den nya och utökade utrustning som Östergötlandsklassen fick.

Beställning och byggnation[redigera | redigera wikitext]

Alla tre stora varv, Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Götaverken och Kockums var angelägna att få bygga fartygen. Förhandligarna ledde till slut till att fartygen ritades på Götaverken, vilket också byggde två av fartygen, Östergötland och Gästrikland. Eriksberg byggde ett av fartygen, Södermanland, samt skrovet till Hälsingland, vilket sedan färdigställdes av Kockums. Fartygen började ritas år 1952 och beställningen gjordes i mars 1953.[3] Med den amerikanska massproduktionen av fartyg, bland annat Libertyfartygen, som förebild byggdes fartygen i sektioner i verkstäder som sedan sammansattes på varvet.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Schematisk perspektivritning av Östergötlandsklassen före moderniseringen 1963-1967.
HMS Södermanland avfyrar skott från robotlavetaget som monterades år 1963

Övergripande[redigera | redigera wikitext]

Östergötlandsklassen fick ett deplacement på 2 600 ton, till skillnad från de knappt 2 000 ton som skroven var avsedda att bära. Detta berodde på mer och tyngre utrustning än på de äldre fartygen, och även på att Östergötlandsklassens överbygge byggdes i stål, till skillnad från Ölandsklassens som var byggt med mycket lättmetall. Då denna extra vikt hamnade över fartygets tyngdpunkt försämrades stabiliteten, och för att inte ytterligare försämra denna var man bland annat tvungen att gå ifrån den långa överbyggnad som fanns på Hallandsklassen, vilken gjorde det möjligt att nå hela fartyget utan att gå utomhus. För ökade manöveregenskaper så ändrades akterskeppets utformning från Ölandsklassen och fartygen fick dubbla roder.

Maskineri[redigera | redigera wikitext]

Maskineriet bestod av två stycken oljeeldade ångpannor av märket Babcock & Wilcox, som levererade ånga med 32 bars tryck till två ångturbiner av märket de Laval, som i sin tur drev var sin propeller. Maskineriet gav effekten 47 000 hästkrafter på axlarna, vilket gav en toppfart av 35 knop (65 km/h).[4] Utformningen var densamma som den i Hallandsklassen, vilket innebar att längst förut låg ett pannrum med ett rum med ångturbiner bakom. Akter om detta turbinrum låg ytterligare ett pannrum med turbinrum bakom. Jagartyperna före Hallandsklassen hade haft båda turbinrummen placerade akter om pannområdet, vilket gjorde maskineriet mer sårbart vid beskjutning.[5] Östergötlandsklassens två pannrum medförde att fartygen fick två skorstenar, till skillnad från Ölandsklassens enda.


Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Klassens huvudbestyckning bestod av fyra stycken 12 cm kanoner m/44 monterade i två dubbeltorn, ett i fören och ett i aktern. För luftvärn användes 40mm automatkanoner m/48 E. Östergötland och Södermanland hade sju av dessa medan Gästrikland och Hälsingland hade fem. Torpedbestyckningen bestod av sex stycken 53 cm torpeder m/30. Till en början var dessa placerade i två torpedställ med vardera tre tuber. På grund av dålig stabilitet togs vid en modernisering år 1963-67 det förliga torbedstället bort och det aktre utökades till sex tuber. För ubåtsjakt var fartygen utrustade med en antiubåtsgranatpjäs m/51 samt två sjunkbombsfällare m/44. 58 minor kunde medföras ombord för minläggning.

Vid en modernisering år 1963-67 togs två av luftvärnskanonerna bort och ersattes med ett lavetage för luftvärnsroboten "Robot 07".

Fartyg i klassen[redigera | redigera wikitext]

Fartyg Sjösatt Levererad Utrangerad Öde
HMS Östergötland (J20).jpg HMS Östergötland (J20) 8 maj 1956 3 mars 1958 1 juli 1982 Skrotad i Spanien 1985.
HMS Södermanland (J21).jpg HMS Södermanland (J21) 28 maj 1956 27 juni 1958 1 juli 1982 Skrotad i Spanien 1985.
HMS Gästrikland.jpg HMS Gästrikland (J22) 6 juni 1956 14 januari 1959 1 juli 1982 Använd som målfartyg, skrotad i England 1991.
HMS Hälsingland (J23).jpg HMS Hälsingland (J23) 14 januari 1957 17 juni 1959 1 juli 1982 Använd för sprängprov, skrotad i Karlskrona 1986.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Borgenstam, Insulander & Kaudern 1989, s. 160
  2. ^ Borgenstam, Insulander & Kaudern 1989, s. 150
  3. ^ Borgenstam, Insulander & Kaudern 1989, s. 156
  4. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 158
  5. ^ Borgenstam, Insulander & Kaudern 1989, s. 153

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Borgenstam, Curt; Insulander, Per; Kaudern, Gösta (1989), Jagare : med svenska flottans jagare under 80 år (2:a), Karlskrona: Västra Frölunda CB Marinlitteratur, ISBN 91-970700-41 
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 
  • Kungl. Marinförvaltningen (1962). Jagare typ Östergötland, Beskrivning. Stockholm: Kungl. Marinförvaltningen Skeppsbyggnadsavdelningen dnr SF 5367 den 26. jan 1963 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]