Österrikes statsskick

Österrike

Denna artikel är en del i serien om: Politik i Österrike

Konstitution Österrikes författning Parlament Nationalrådet Förbundsrådet Revisionsverket Ombudsmän Statsskick Förbundspresident Österrikes regering Förbundskansler Minister Domstolsväsen Författningsdomstolen Förvaltningsdomstolen Regioner Österrikes förbundsländer Lantdag Delstatsregering Distrikt Kommun Direkt demokrati Folkomröstning Folkinitiativ Politiska partier SPÖ ÖVP FPÖ GRÜNE BZÖ TS HPM

Atlas Politikportalen

Här ges en kort översikt över Österrikes politiska system. För vidare information se huvudartiklarna.

Österrikes författning

Österrikes författning är en samling av ett stort antal lagar med ställning som författningslagar. Kärnan utgörs av grundlagen (österr. Bundes-Verfassungsgesetz) från 1920 i 1929 års version. Därutöver finns det omkring 400 lagar och statsfördrag som helt eller delvis åtnjuter författningsrang vilket gör Österrikes författning svåröverskådlig.

Österrikes parlament

Österrikes parlament som är den lagstiftande makten på federal nivå består av två självständiga parlamentskammare. Nationalrådet (österr. Nationalrat) är folkrepresentationen och väljs direkt medan förbundsrådet (österr. Bundesrat) representerar delstaterna och väljs av lantdagen.

Nationalrådet

Nationalrådet har 183 folkvalda ledamöter som väljs i allmänna, lika och direkta val. Nationalrådets huvuduppgifter är lagstiftning, medverkan i verkställandet och kontroll av regering och administration.

Förbundsrådet

Förbundsrådet har 62 ledamöter som väljs av lantdagarna i relation till deras politiska sammansättning. Antal ledamöter per delstat är mellan 3 och 12 beroende på delstaternas invånarantal. Förbundsrådets huvuduppgifter är medverkan i lagstiftning och kontroll av regering och administration, men dess makt är tämligen begränsad eftersom den saknar beslutsrätt inom lagstiftningen och sanktionsmöjligheter gentemot regering och administration.

Revisionsverket

Österrikes revisionsverk (ty. Rechnungshof) är en myndighet under nationalrådet med uppgiften att granska statens, delstaternas och kommunernas finanser.

Ombudsmän

I Österrike finns det tre ombudsmän (österr. Volksanwalt). Ämbetet som har de svenska justitieombudsmännen som förebild skapades 1977 på prov. 1981 stadfästes ämbetet genom författningslag.

Förbundspresident

Förbundspresidenten (ty. Bundespräsident) är Österrikes statsöverhuvud. Presidenten väljs direkt av folket för en ämbetsperiod på sex år och kan omväljas en gång. Förbundspresidentens uppgifter är i första hand representativa. Ändock har den valde vissa politiska kompetenser såsom utnämningen av regeringen m m.

Österrikes regering

Österrikes regering (ty. Bundesregierung) är den högsta verkställande myndigheten. Den består av förbundskanslern, vicekanslern och ministrarna. Regeringen är ett kollegium, där förbundskanslern som regeringens ordförande är primus inter pares (d.v.s. den förste bland lika).

Förbundskansler

Förbundskanslern (ty. Bundeskanzler) är ordförande i Österrikes regering och utses av förbundspresidenten. Personen kan även entledigas av förbundspresidenten. Efter ett misstroendevotum mot denne i nationalrådet måste kan innehavaren av tjänsten entledigas.

Minister

Ministrarna (ty. Bundesminister) är medlemmar i Österrikes regering. De utses av förbundspresidenten på förslag av förbundskanslern. De kan även entledigas av förbundpresidenten på förslag av förbundskanslern. Efter ett misstroendevotum i nationalrådet måste de entledigas.

Delstater i Österrike

Österrike är en förbundsstat som består av nio delstater (ty. Bundesland). Delstaternas politiska system bestäms av delstatsförfattningarna. Delstaterna har lagstiftande församlingar (lantdag) och verkställande organ (delstatsregeringen). Delstaterna är indelade i distrikt och kommuner.

Lantdag

Lantdag (ty. Landtag) är ett delstatsparlament i Österrike. Lantdagen väljs enligt samma principer som nationalrådet. Mandatperioden är 6 år i Oberösterreich annars 5 år.

Delstatsregering

Delstatsregeringen (ty. Landesregierung) är delstatens högsta verkställande myndighet. Den består av regeringschefen (österr. Landeshauptmann) och ministrarna (österr. Landesrat). I Wien är kommunstyrelsen (ty. Stadtsenat) samtidigt delstatsregering.

Distrikt

I Österrike är distriktet (österr. politischer Bezirk) statsförvaltningens och delstatsförvaltningens lägsta, d.v.s. lokala förvaltningsenhet och underställt delstatsregeringen.

Kommun

Österrike är indelat i 2 357 kommuner (gemeinden).

Direkt demokrati i Österrike

I Österrike finns det två direktdemokratiska institut på federal nivå: folkomröstning och folkinitiativ. I vissa delstater finns det dessutom referendumsinitiativrätten.

Folkomröstning

I Österrike finns det två typer av folkomröstningar på federal nivå, beslutande folkomröstning (österr. Volksabstimmung) som kan vara obligatorisk eller fakultativ och konsultativ folkomröstning (österr. Volksbefragung). Om fakultativa beslutande folkomröstningar och konsultativa folkomröstningar beslutar nationalrådet. Dessutom finns folkomröstningsinstitutet även i de flesta delstatsförfattningar.

Folkinitiativ

Folkinitiativ (österr. Volksbegehren) ger medborgarna möjlighet att väcka ett laginitiativ i parlamentet.