Östersunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östersunds kommun
Kommun
Östersund vapen.svg
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°11′0″N 14°40′0″Ö / 63.18333°N 14.66667°Ö / 63.18333; 14.66667Koordinater: 63°11′0″N 14°40′0″Ö / 63.18333°N 14.66667°Ö / 63.18333; 14.66667
Centralort Östersund
Areal 2 501,08 km² (2013-01-01)[2]
36:e största (av 290)
 - land 2 208,31 km²
 - vatten 292,77 km²
Folkmängd 59 956 (2013-12-31)[3]
36:e största (av 290)
Befolkningstäthet 27,15 invånare/km²[3][2]
144:e högsta (av 290)
Kommunkod 2380[4]
Östersund Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.ostersund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Östersunds kommunflagga.

Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Östersund.

Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näsd och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lits landskommun (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.

1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samth en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds tingsrätts domsaga.[6]

Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.


Demografi[redigera | redigera wikitext]

Entrén till länsmuseet Jamtli.

Den 31 december 2008 uppgick kommunens totala befolkning till 58 914 personer. En ökning från föregående år med 228 personer.[7]

Åldersfördelning[8][redigera | redigera wikitext]

Ålder 1975, antal 1975, % 2006, antal 2006, %
0 – 6 5 274 9,7 4 243 6,9
7 – 15 6 618 12,2 5 755 11,3
16 – 24 7 121 13,2 7 154 11,6
25 – 39 12 010 22,2 11 427 20,8
40 – 64 15 668 28,9 19 765 32,2
65 – 7 444 13,8 10 239 17,2

Könsfördelning[8][redigera | redigera wikitext]

Med 51,4 % kvinnor är Östersund den kommun som har högst
andel kvinnor i Norrland, och tredje högst andel kvinnor i Sverige.[9]

1975 1985 1995 2000 2006 2008
Totalt 54 135 56 446 59 748 58 249 58 583 58 914
Män 28 481 27 414 29 177 28 459 28 432 28 608
Kvinnor 27 654 29 032 30 571 29 790 30 151 30 306
Andel kvinnor 51,1 % 51,4 % 51,2 % 51,1% 51,5 % 51,4 %

Medelålder[8][redigera | redigera wikitext]

Medelålder 1990 2006
Östersunds kommun 38,6 41,3
Länet 40,6 42,8
Riket 39,4 40,9

Befolkningsförändringar[8][redigera | redigera wikitext]

1975 1985 1995 2000 2006
Födda 772 682 635 670 683
Döda 523 616 583 614 620
Flyttningsnetto 631 −36 −26 −90 100
Folkökning 883 39 18 −31 155

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
49 750
1975
  
54 135
1980
  
55 810
1985
  
56 446
1990
  
58 317
1995
  
59 748
2000
  
58 249
2005
  
58 428
2010
  
59 416
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[10]

Orter[redigera | redigera wikitext]

Torvalla centrum.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 10 tätorter i Östersunds kommun.[11]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Östersund (del av) &&&&&&&&&&043359.&&&&&043 359
2 Brunflo &&&&&&&&&&&03916.&&&&&03 916
3 Lit &&&&&&&&&&&01051.&&&&&01 051
4 Ope &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
5 Tandsbyn &&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396
6 Häggenås &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
7 Orrviken &&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239
8 Optand &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
9 Marieby &&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218
10 Fåker &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 22 småorter i Östersunds kommun.[12]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Grytan 167
2 Hara 165
3 Gärde + Lunne + Hälle + Bodal 147
4 Solberg + Sörviken 119
5 Härke 113
6 Södra Söre 110
7 Bye + Överbyn 109
8 Böle + Fillsta + Knytta 102
9 Genvalla 100
9 Sännsjölandet + del av Lillsjöhögen 100
11 Slandrom 82
12 Husås 80
13 Korsta + Prästlägden 76
14 Åkre + Gusta 68
15 Österåsen 67
16 Näs 66
17 Rossbol 62
18 Haxäng 61
19 Bjärme 60
19 Norderåsen 60
21 Torvalla 59
22 Loke 51

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrs från Östersunds rådhus.

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 35 18 10 1 9
35 18 10 9
75 87,0
63 12
1973 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,2
57 18
1976 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,9
54 21
1979 4 36 17 7 1 10
4 36 17 7 10
75 88,3
49 26
1982 3 38 2 15 4 1 12
38 15 4 12
75 89,6
47 28
1985 4 36 2 12 9 12
4 36 12 9 12
75 87,8
43 32
1988 4 35 4 13 9 1 9
4 35 4 13 9 9
75 83,4
41 34
1991 4 31 3 14 8 3 12
4 31 14 8 12
75 83,8
42 33
1994 4 36 4 17 4 1 9
4 36 4 17 4 9
75 84,4
39 36
1998 8 29 4 17 2 4 11
8 29 4 17 4 11
75 78,87
42 33
2002 8 26 4 16 4 2 7
8 26 4 16 4 7
67 76,93
36 31
2006 4 27 4 15 4 2 11
4 27 4 15 4 11
67 78,20
36 31
2010 4 26 5 1 12 4 1 14
4 26 5 12 4 14
67 81,16
37 30
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunfullmäktige 2006–10[redigera | redigera wikitext]

Skiss över mandatfördelningen i kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
     Moderaterna
     Centerpartiet
     Folkpartiet
     Kristdemokraterna

Övriga partier:
     Sverigedemokraterna
De rödgröna:
     Miljöpartiet
     Socialdemokraterna
     Vänsterpartiet

Efter kommunvalet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Man valde slutligen att samarbeta med de socialistiska partierna såsom man gjorde 1998. Jens Nilsson (S) fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Annsofie Andersson (S) är kommunstyrelsens förste vice ordförande, Carina Zetterström (C) är kommunstyrelsens andra vice ordförande samt oppositionsråd. Stefan Konradsson (V) och Karin Thomasson (MP) är båda kommunalråd (35%).

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 13 924 39,19 +0,82 27 +1
  Centerpartiet 7 628 21,47 −2,58 15 −1
  Moderaterna 5 704 16,06 +6,29 11 +4
  Vänsterpartiet 2 618 7,37 −3,12 4 −4
  Folkpartiet 1 949 5,49 −1,30 4
  Miljöpartiet 1 897 5,34 +0,61 4
  Kristdemokraterna 1 145 3,22 −0,38 2
  Övriga partier 661 1,85 −0,35 0
 
  Borgerliga blocket (C, M, FP, KD) 16 426 46,24 +2,03 32 +3
  Röda blocket (S, V) 16 542 46,56 −2,30 31 −3
  Gröna blocket (MP) 1 897 5,34 +0,61 4
 
  Giltiga röster totalt 35 526 97,33
  Ogiltiga röster 976 2,67
  Totalt 36 502 78,20 67

De partier som är i fet stil är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen

Miljöarbete[redigera | redigera wikitext]

Östersunds kommun arbetar mycket aktivt med att göra miljöförbättringar i sin verksamhet. Kommunen har bedrivit ett systematiskt miljöarbete sedan början av 1990-talet. Som en följd av detta blev Östersunds kommun första kommun i landet som miljöcertifierats[13] enligt ISO 14001 och som andra kommun registrerats enligt EU:s standard EMAS. Certifieringen gäller hela verksamheten. Kommunen har en miljöhandbok tillgänglig på deras webbplats för kommuninvånarna.[14]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Det finns nio församlingar i Östersunds kommun:[15]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1945
  • 1942
  • 1945
  • 1989
  • 2004

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008: Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 2008
  8. ^ [a b c d] Officiella webbplatsen - Östersund i siffror 2007, s. 2 (PDF)
  9. ^ Statistiska centralbyrån: Sveriges befolkning 31 december 2008 - Kommunala jämförelsetal
  10. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  13. ^ Officiella webbplatsen - Pressmeddelande, 2007-05-03 (PDF)
  14. ^ Officiella webbplatsen (PDF)
  15. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]