Östersunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°10′44″N 14°38′11″Ö / 63.17889°N 14.63639°V / 63.17889; -14.63639
Östersunds kommun
Kommun
Östersund vapen.svg
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Koordinater 63°10′44″N 14°38′11″Ö / 63.17889°N 14.63639°V / 63.17889; -14.63639
Centralort Östersund
Areal 2 501,08 km² (2012-01-01)[2]
36:e största (av 290)
 - land 2 208,31 km²
 - vatten 292,77 km²
Folkmängd 59 687 (2013-03-31)[3]
36:e största (av 290)
Befolkningstäthet 27,03 invånare/km²[3][2]
144:e högsta (av 290)
Kommunkod 2380
Östersund Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.ostersund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Östersunds kommunflagga.
Entrén till länsmuseet Jamtli.

Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Östersund.

Östersunds kommun är den enda kommunen i Jämtlands län som räknas som tätortskommun (de övriga är glesbygdskommuner)[källa behövs]. Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd.

Innehåll

Administrativ historik [redigera]

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 fanns inom området utöver Östersunds stad tio landskommuner. 1898 inrättades municipalsamhället Hornsbergs villastadFrösön och året efter Odenslunds municipalsamhälle i Brunflo landskommun. Det sistnämnda upplöstes 1918, då den delen av Brunflo landskommun inkorporerades i Östersunds stad. Frösö köping bildades 1948 och då upphörde även det där belägna municipalsamhället.

Kommunreformen 1952 innebar bildandet av ett antal storkommuner runt Östersund: Brunflo landskommun (av tre tidigare kommuner), Hackås landskommun (av tre kommuner), Hallens landskommun (av tre kommuner) och Lits landskommun (av två kommuner). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades inte. 1963 gick dock Häggenås landskommun upp i Lits landskommun.

På nyåret 1971 bildades Östersunds kommun av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt Sunne och Näs församlingar i förutvarande Hackås landskommun och Norderö församling i förutvarande Hallens landskommun.

Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket.

Kommunvapnet [redigera]

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.

Demografi [redigera]

Den 31 december 2008 uppgick kommunens totala befolkning till 58 914 personer. En ökning från föregående år med 228 personer.[4]

Åldersfördelning[5] [redigera]

Ålder 1975, antal 1975, % 2006, antal 2006, %
0 – 6 5 274 9,7 4 243 6,9
7 – 15 6 618 12,2 5 755 11,3
16 – 24 7 121 13,2 7 154 11,6
25 – 39 12 010 22,2 11 427 20,8
40 – 64 15 668 28,9 19 765 32,2
65 – 7 444 13,8 10 239 17,2

Könsfördelning[5] [redigera]

Med 51.4% kvinnor är Östersund den kommun som har högst
andel kvinnor i Norrland, och tredje högst andel kvinnor i Sverige.[6]

1975 1985 1995 2000 2006 2008
Totalt 54 135 56 446 59 748 58 249 58 583 58 914
Män 28 481 27 414 29 177 28 459 28 432 28 608
Kvinnor 27 654 29 032 30 571 29 790 30 151 30 306
Andel kvinnor 51,1 % 51,4 % 51,2 % 51,1% 51,5 % 51,4 %

Medelålder[5] [redigera]

Medelålder 1990 2006
Östersunds kommun 38,6 41,3
Länet 40,6 42,8
Riket 39,4 40,9

Befolkningsförändringar[5] [redigera]

1975 1985 1995 2000 2006
Födda 772 682 635 670 683
Döda 523 616 583 614 620
Flyttningsnetto 631 −36 −26 −90 100
Folkökning 883 39 18 −31 155

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
49 750
1975
  
54 135
1980
  
55 810
1985
  
56 446
1990
  
58 317
1995
  
59 748
2000
  
58 249
2005
  
58 428
2010
  
59 416
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[7]

Orter [redigera]

Torvalla centrum.

Tätorter [redigera]

Det finns 10 tätorter i Östersunds kommun.[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Östersund (del av) &&&&&&&&&&043359.&&&&&043 359
2 Brunflo &&&&&&&&&&&03916.&&&&&03 916
3 Lit &&&&&&&&&&&01051.&&&&&01 051
4 Ope &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
5 Tandsbyn &&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396
6 Häggenås &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
7 Orrviken &&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239
8 Optand &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
9 Marieby &&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218
10 Fåker &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Småorter [redigera]

Det finns 22 småorter i Östersunds kommun.[9]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Grytan 167
2 Hara 165
3 Gärde + Lunne + Hälle + Bodal 147
4 Solberg + Sörviken 119
5 Härke 113
6 Södra Söre 110
7 Bye + Överbyn 109
8 Böle + Fillsta + Knytta 102
9 Genvalla 100
9 Sännsjölandet + del av Lillsjöhögen 100
11 Slandrom 82
12 Husås 80
13 Korsta + Prästlägden 76
14 Åkre + Gusta 68
15 Österåsen 67
16 Näs 66
17 Rossbol 62
18 Haxäng 61
19 Bjärme 60
19 Norderåsen 60
21 Torvalla 59
22 Loke 51

Politik [redigera]

Kommunen styrs från Östersunds rådhus.

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 35 18 10 1 9
35 18 10 9
75 87,0
63 12
1973 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,2
57 18
1976 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,9
54 21
1979 4 36 17 7 1 10
4 36 17 7 10
75 88,3
49 26
1982 3 38 2 15 4 1 12
38 15 4 12
75 89,6
47 28
1985 4 36 2 12 9 12
4 36 12 9 12
75 87,8
43 32
1988 4 35 4 13 9 1 9
4 35 4 13 9 9
75 83,4
41 34
1991 4 31 3 14 8 3 12
4 31 14 8 12
75 83,8
42 33
1994 4 36 4 17 4 1 9
4 36 4 17 4 9
75 84,4
39 36
1998 8 29 4 17 2 4 11
8 29 4 17 4 11
75 78,87
42 33
2002 8 26 4 16 4 2 7
8 26 4 16 4 7
67 76,93
36 31
2006 4 27 4 15 4 2 11
4 27 4 15 4 11
67 78,20
36 31
2010 4 26 5 1 12 4 1 14
4 26 5 12 4 14
67 81,16
37 30
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Kommunfullmäktige 2006–10 [redigera]

Skiss över mandatfördelningen i kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
     Moderaterna
     Centerpartiet
     Folkpartiet
     Kristdemokraterna

Övriga partier:
     Sverigedemokraterna
De rödgröna:
     Miljöpartiet
     Socialdemokraterna
     Vänsterpartiet

Efter kommunvalet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Man valde slutligen att samarbeta med de socialistiska partierna såsom man gjorde 1998. Jens Nilsson (S) fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Annsofie Andersson (S) är kommunstyrelsens förste vice ordförande, Carina Zetterström (C) är kommunstyrelsens andra vice ordförande samt oppositionsråd. Stefan Konradsson (V) och Karin Thomasson (MP) är båda kommunalråd (35%).

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 13 924 39,19 +0,82 27 +1
  Centerpartiet 7 628 21,47 −2,58 15 −1
  Moderaterna 5 704 16,06 +6,29 11 +4
  Vänsterpartiet 2 618 7,37 −3,12 4 −4
  Folkpartiet 1 949 5,49 −1,30 4
  Miljöpartiet 1 897 5,34 +0,61 4
  Kristdemokraterna 1 145 3,22 −0,38 2
  Övriga partier 661 1,85 −0,35 0
 
  Borgerliga blocket (C, M, FP, KD) 16 426 46,24 +2,03 32 +3
  Röda blocket (S, V) 16 542 46,56 −2,30 31 −3
  Gröna blocket (MP) 1 897 5,34 +0,61 4
 
  Giltiga röster totalt 35 526 97,33
  Ogiltiga röster 976 2,67
  Totalt 36 502 78,20 67

De partier som är i fet stil är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen

Miljöarbete [redigera]

Östersunds kommun arbetar mycket aktivt med att göra miljöförbättringar i sin verksamhet. Kommunen har bedrivit ett systematiskt miljöarbete sedan början av 1990-talet. Som en följd av detta blev Östersunds kommun första kommun i landet som miljöcertifierats[10] enligt ISO 14001 och som andra kommun registrerats enligt EU:s standard EMAS. Certifieringen gäller hela verksamheten. Kommunen har en miljöhandbok tillgänglig på deras webbplats för kommuninvånarna.[11]

Församlingar [redigera]

Det finns elva församlingar i Östersunds kommun:[12]

Vänorter [redigera]

Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1945
  • 1942
  • 1945
  • 1989
  • 2004

Se även [redigera]

Portal Jämtlandsportalen

Källor [redigera]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008: Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 2008
  5. ^ [a b c d] Officiella webbplatsen - Östersund i siffror 2007, s. 2 (PDF)
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Sveriges befolkning 31 december 2008 - Kommunala jämförelsetal
  7. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  8. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  10. ^ Officiella webbplatsen - Pressmeddelande, 2007-05-03 (PDF)
  11. ^ Officiella webbplatsen (PDF)
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Externa länkar [redigera]