Östgöta nation, Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°51′18.43″N 17°38′16.74″Ö / 59.8551194°N 17.6379833°Ö / 59.8551194; 17.6379833

Östgöta nation
Östgöta nation1.jpg
   
Latinskt namn Natio Ostrogothica
Tidigaste kända årtal 1595
Inspektor Kerstin Sahlin
Antal medlemmar ca 2600
Adress Trädgårdsgatan 15
753 09 UPPSALA
Webbplats ostgotanation.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsalas universitet

Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands
Östgötas nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Orangeriet i Linnéträdgården var Östgöta nations hus 1817-1885
Östergötlands vapen med krona.JPG

Östgöta nation, i dagligt tal Östgöta eller ÖG är en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades 8 november 1646, men är trots det känd genom konsistoriets protokoll sedan 1595. Nationen har idag runt 2 600 medlemmar.

Själva byggnaden, belägen på Trädgårdsgatan 15 i Uppsala, invigdes 1885 av Oscar II och är ritad av Carl August Kihlberg, samme man som ritat presidentpalatset i Buenos Aires, Casa Rosada. Salen har högt till tak och stilen är i tidstypisk nyrenässans. Stora salen tar strax under 300 sittande gäster.

Tage Danielsson var medlem under 1950-talet och satte upp flera pjäser, bl a det legendariska spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I Fara i Mora. Andra kända östgötar som passerat nationen under åren är Jöns Jacob Berzelius, Jakob Wallenberg, Henrik Bernhard Palmær, Louis De Geer, Albert Engström (dock född i Småland), Karl Gustaf Westman, Hatte Furuhagen och Ejnar Haglund

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den 8 november 1646 samlades i Uppsala en skara studenter från Östergötland till ett konstituerande landskap för att skriva de första stadgarna till Östgöta nation. Nationen hade funnits redan innan, men det hade blivit allt vanligare med pennalism mot yngre studenter och därför samlades man för att en gång för alla driva ut dessa influenser ur sina led. Införandet av stadgarna år 1646 är det som idag räknas som nationens grundande. Stadgarna finns fortfarande bevarade i universitetsbiblioteket Carolina Redivivas arkiv.

Nationerna var dock inte alltid välsedda av universitetet utan förbjöds två gånger. Medlemmarna fortsatte att samlas ändå. Universitetet beslöt då att man skulle ha tillsyningsmän och instiftade därför inspektorer, en på varje nation. Dessa inspektorer var oftast professorer som kom från samma landsdel som nationen vände sig till, i detta fall alltså Östergötland. 1667 beslöt konsistoriet att alla studenter skulle tillhöra en nation och nationsobligatoriet var därmed fött.

Nationshuset[redigera | redigera wikitext]

Östgötarna hade under 1600-talet och 1700-talet inget eget hus men väl en pantkammare och nationssal. Dessa var inte ämnade för sammankomster utan där förvarades nationens tillhörigheter, och under sommaren även studenternas kvarlämnade tillhörigheter. På hösten 1816 beslöt sig nationen, på förslag av dåvarande inspektor Jacob Åkerman, för att skaffa en tomt för att bygga ett eget hus. Då det visade sig bli alldeles för dyrt att bygga ett, bad man istället att få arrendera Linnés gamla orangeri i nuvarande Linneträdgården, vilket man också fick. Efter stora reparationer kunde man hålla ett föreningsmöte, ett så kallat landskap, där första gången den 12 november 1817.

Då det gamla orangeriet visade sig ha en vattensjuk tomt blev nationens möbler och böcker fuktskadade, och därför beslöt man sig 1834 för att samla till en byggnadsfond. 1881 ritade Carl August Kihlberg det hus som idag står på Trädgårdsgatan och 1885 blev det en pampig invigning med nationens förste hedersledamot Oscar II närvarande. På grund av stora skulder blev man tvungen att ta in Uppsala studentkår som gäster, vilka installerade sig på övervåningen under åren 1901-1936. Man renoverade även huset och det nuvarande biblioteket inrättades.

I början av 1990 iordningställdes nationens källarpub och fick då namnet Tages Källare. 1996 firade nationen 350-årsjubileum med stor bal på Uppsala slott. Man passade också på att renovera nationen från källare till vind. Under 2010-2011 har man installerat hiss i huset och handikappanpassat lokalerna.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Mjölkbaren[redigera | redigera wikitext]

Mjölkbaren är ÖG:s fik som drivs av studenter som valts till ämbetet Fikavärd på nationens landskap. Mjölkbaren har öppet vardagar mellan 13-17, och det mest populära på menyn är den berömda våffelbuffén. På lördagar driver Lördagsfikavärdarna även Lördagsfikat, som är inriktade på goda, hemgjorda smörgåsar och smörgåstårtor. På fredagar är det även After School i Mjölkbaren, då man under dagen serverar mat, öl och drinkar som uppladdning inför kvällens klubb.

På utvalda datum arrangerar Mjölkbaren Stor After School som i korthet kan beskrivas som en kombination av After School och maskerad, med en specialanpassad meny och dryckutbud.

Tages[redigera | redigera wikitext]

Tages är namnet på kvällspuben på Östgöta nation. Puben öppnades under hösten 2000. Namnet är hämtat från den förra Pubverksamheten, Tages källare, som slog igen på den senare delen av 1990-talet. Den påbörjades efter att nationens källare gjordes i ordning i början av 1990-talet. Puben drivs av studenter som är valda till ämbetet Klubbverkare. Puben är uppkallad efter Tage Danielsson som var aktiv på nationen på 1950-talet.

Klubbar[redigera | redigera wikitext]

Östgöta Nation har under många år haft fredagsklubb, 2013 presenterades ett nytt klubbkoncept. Istället för roterande klubbar ska man nu hålla en fast klubb i nationens egen regi. Klubben heter Standard och bjuder på två dansgolv: Indiehits och hiphop. Löningsfredagar öppnar man upp för liveakter i Stora salen.

Andra klubbar som tidigare arrangerats på nationen: Bakelit, Condé Nasty, Studio Dicore, Fucked up Friday, Hemligheten (bland andra).

Övrig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Nationen har förutom den traditionella festverksamheten även egen orkester, Östgöta Nationskapell, en nationskör, Sånggripen, en dansgrupp Dekadansen, idrottsverksamhet, ett bibliotek med utlåning, ett kulturutskott, en fotoförening, en spexförening samt en teaterförening. Den senare satte 2005 upp Guy de Maupassants Fettpärlan i nationens bibliotek.

Äldre Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

  • Club Ostro
  • Pocorn (Klubb) Onsdagar
  • Hard Räk (Klubb) Onsdagar - VT 1993
  • Den Gyldene Grepen (Restaurang) Lördagar
  • Bullostro (Café) Vardagar VT 1993
  • Piraya (Klubb) Onsdagar HT 1993 - VT 2000
  • Farbror Ejnars (Restaurang)Lördagar HT 1993 - VT 1994
  • Krögar'n (Restaurang) Lördagar HT 1994 - VT 1998
  • Babar (Klubb) Fredagar HT 1995 - VT 1996
  • Musikbaren (Restaurang) Fredagar VT 1996
  • Heavenly (Dans) Söndagar VT 1996
  • Dr Nej (Klubb)Fredagar VT 1997
  • Plåt (Restaurang) Fredagar HT 1997 - VT 1999
  • Stella (Klubb) Fredagar HT 1999 - HT 2001
  • Bob (Klubb) Onsdagar HT 2000 - VT 2001
  • After School (Restaurang) Fredagar HT 2001 - VT 2003
  • Kärlek (Disco) Fredagar HT 2001 - VT 2003
  • Club Ostro (sommarklubb) Sommaren 2002
  • Salt (Klubb) Fredagar HT 2003 - VT 2005

Traditionella Gasquer[redigera | redigera wikitext]

  • Recentiorsgasque (september och februari)
  • Baklängessexa (oktober)
  • Gåsmiddag (november)
  • Luccegasque (december)
  • Marsgasque (mars)
  • Majmiddag (1 maj)
  • Vårbal (maj) till skillnad från vad som angavs i ERGO no. 5 2011, ges gratis inträde till samtliga med mörk, mörklila alternativt mörkbrun kavaj [sic!].

Tidning[redigera | redigera wikitext]

Nya Phosphoros utkommer till alla medlemmar med 4 nummer per år. Namnet anspelar på litteraturtidskriften Phosphoros som nationsmedlemmarna Per Daniel Amadeus Atterbom och Vilhelm Fredrik Palmblad gav ut på 1810-talet.

Bostäder[redigera | redigera wikitext]

Östgöta nation erbjuder genom stiftelsen Östgötagården flera centralt belägna bostäder till sina medlemmar. Nära själva nationshuset på adresserna Nedre Slottsgatan, Munkgatan och Trädgårdsgatan finns det studentbostäder. Det finns också bostäder på Sturegården som ligger på Sturegatan i centrala Luthagen och Banérgatan i Kåbo. Varje termin ställer man sig i en kö under en så kallad köteckningsdag. I början av varje termin lottas rum ut till nya studenter, i de fall det finns lediga rum i nationens bostäder. Utlottningen äger då rum på Recentiorsgasquen.

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Östgöta nation har utbyte med följande vännationer och vänföreningar:

Bemärkta äldre kuratorer[redigera | redigera wikitext]

Inspektor[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Kerstin Sahlin, född 1954, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Den första historiska uppteckningen skrevs av Constans Falk 1885: Östgöta i Upsala studerande Nations historia. Utgiven av P.M. Sahlströms bokhandel i Linköping och tryckt av Lund&Anderssons boktryckeri i Stockholm
  • Nationen har 1926-2009 utgivit 16 volymer av skriftserien Acta Ostrogothica. Volym 14 utgörs av 1646-1996: Östgöta nations jubileumsskrift (1996).
  • Före nationens bildande inskrivna östgötar samt nationsmedlemmar inskrivna fram till 1900 återfinns i Klas Odén: Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, Stockholm, 1902. Senare inskrivna studenter återfinns i ett supplement samt i flera med några års mellanrum utgivna matriklar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]