Östlig låglandsgorilla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östlig låglandsgorilla
Status i världen: Starkt hotad[1]
Östlig låglandsgorilla (G. b. graueri)
Östlig låglandsgorilla (G. b. graueri)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Familj Hominider
Hominidae
Släkte Gorillor
Gorilla
Art Östlig gorilla
G. beringei
Underart Östlig låglandsgorilla
G. b. graueri
Vetenskapligt namn
§ Gorilla beringei graueri
Auktor Matschie, 1914
Hitta fler artiklar om djur med

Östlig låglandsgorilla (Gorilla beringei graueri) är en underart av östlig gorilla som tillhör familjen hominider bland primaterna. Dess underartsepitet syftar på den österrikiska forskaren Rudolf Grauer. Trots namnet är östlig låglandsgorilla närmare släkt med bergsgorilla än med den västlig låglandsgorilla.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Östlig låglandsgorilla är det största taxonet i hela släktet. Hanar är vanligen 1,75 meter höga[2] när de står upprätt men de håller sina knän lite böjd, annars skulle de vara nästan 2 meter långa.[3] Honor är tydlig mindre. Angående hanarnas vikt finns olika uppgifter, medan Geissmann (2003) nämner upp till 200 kilogram[4] anger Nowak (1999) upp till 275 kilogram[5]. Honor når bara hälften av hanarnas vikt. Pälsen är liksom hos bergsgorillan svart. Den grå pälsen som är kännetecknande för gamla hanar av hela släktet förekommer bara på individens rygg. östlig gorilla skiljer sig från bergsgorillan genom kortare hår (särskild på armarna), en lite kraftigare kroppsbyggnad, längre armar och ett smalare ansikte.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Östlig låglandsgorilla förekommer bara i östra delen av Kongo-Kinshasa.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Östlig låglandsgorilla lever som alla gorillor i skogshabitat, i regnskog och andra skogar som ligger i dalgångar eller på kuperade områden mellan 500 och 2 800 meter över havet.

Liksom andra gorillor lever de i grupper som vanligen består av en hane, flera honor och deras ungdjur. Deras sociala beteende är variabelt och gruppmedlemmar är inte fast vid sin flock. Reviren är inte avgränsade mot varandra och överlappar ofta. Trots allt undviker grupperna kontakt med varandra.

Östlig låglandsgorilla är liksom alla gorillor aktiv på dagen och sover på natten i bon byggda av blad och kvistar som placeras på marken eller i träd. Boet används vanligen bara en gång.

Föda[redigera | redigera wikitext]

I motsats till bergsgorillor har underarten främst frukt som föda men den äter även blad och andra växtdelar. Födan hittas på marken eller i träd och även hanar klättrar uppför träd. Om insekter eller andra smådjur ingår i födan är omstritt.

Östlig låglandsgorilla och människan[redigera | redigera wikitext]

Underartens utbredningsområde har minskat betydligt på grund av habitatförstöring. Underarten lever idag huvudsakligen i Kahuzi-Biega nationalpark, i Maiko nationalpark och i skogsområdet Itombwe. Till följd av inbördeskriget i regionen hotas underarten av tjuvjakt samt av gruvdrift (Coltan). Enligt IUCN minskar populationen oroväckande snabb. Under 1990-talet uppskattades beståndet till 17 000 individer men sentida studier uppskattar antalet till 5 000 individer.[6]. Just nu listas östlig låglandsgorilla som stark hotad (EN)[1].

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Idag skiljs mellan två arter av gorillor, västlig gorilla och östlig gorilla. Den östliga låglandsgorillan utgör liksom bergsgorillan en underart till den östliga gorillan. Östlig låglandsgorilla är alltså närmare släkt med bergsgorillan än med den västliga låglandsgorillan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 5 november 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gorilla beringei ssp. graueriIUCN:s rödlista, auktor: Robbins, M., Hart, J., Maisels, F., Mehlman, P., Nixon, S. & Williamson, L. 2008, besökt 7 februari 2010.
  2. ^ Knight, Tim (June 2008). ”Gorilla Natural History” (på engelska). Gorillas Online. Arkiverad från originalet den 2005-04-01. http://web.archive.org/20050401062140/homepage.mac.com/wildlifeweb/gorillas/info/nh.html. Läst 7 oktober 2008. 
  3. ^ Markus Kappeler (2002) Östlicher Flachlandgorilla (tyska). Läst 2013-10-17.
  4. ^ Geissmann (2003), s. 295
  5. ^ Nowak (1999), s. 620
  6. ^ J. Hart et al.: Gorilla beringei graueri Status report, PDF

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2002. ISBN 3-540-43645-6
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]