Östra Hargs kyrka

Östra Hargs kyrka
Kyrka
Land Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Åkerbo församling
Plats Kyrkogården, 585 91 Linköping
 - koordinater 58°29′18″N 15°44′36″Ö / 58.48833°N 15.74333°Ö / 58.48833; 15.74333
Invigd 1100-tal
Bebyggelse‐
registret
21300000011722
Webbplats: Östra Hargs kyrka, Svenska kyrkan

Östra Hargs kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Hargs socken, Linköpings kommun i Östergötland. Den ligger 1,5 mil nordost om Linköping.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Östra Hargs kyrka består av ett rektangulärt långhus med smalare absidförsett kor, sakristia i norr, vapenhus i söder och torn i väster. Den vitputsade stenkyrkan har rundbågiga fönster. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak, förutom absiden som har kontak. Tornet kröns av en spira. Kyrkan har två ingångar i söder, belägna i tornet respektive vapenhuset. Av den äldsta romanska kyrkan från senare delen av 1100-talet återstår långhusets östra del samt kor med absid.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Östra Harg, kyrkan från öster
Östra Harg, västportalen

Kyrkan uppfördes under 1100-talets andra hälft; enligt tradition med användande av överblivna kalkstensrester från domkyrkobygget i Linköping. Under 1400-talet slogs tegelvalv i hela kyrkan. Sakristian tillkom ursprungligen under senmedeltiden och byggdes om och utvidgades 1726. Långhuset förlängdes 1751 åt väster av murmästarna Strobel och Nordberg, vilket medförde att ett trätorn över det medeltida långhusets västra del revs. För kyrkklockorna uppfördes en trästapel. Den nya delen av kyrkan försågs med ett trätunnvalv av ryttaren Nils Byring.

Enligt Carl Fredric Broocman fanns i koret ett altarskåp från ”påvetiden” med förgyllda skulpturer; överst i mitten Kristus på korset, nedanför Maria med den nyss nedtagne Jesus i knäet, till höger apostlarna Petrus, Jakob[förtydliga] och Johannes, samt till vänster Matteus, Markus och Lukas. På den högra dörren fanns profeterna Jesajas, Jeremias, Hesekiel och Daniel, på den vänstra fyra okända figurer. Det medeltida altarskåpet försåldes efter det att altaret fått ett förgyllt kors, skänkt av kammarherren och greven Verner Detlof von Schwerin till minne av hans hustrus död 1787.

Den nutida kyrkan präglas till stor del av arkitekt Emil Viktor Langlets restaurering 1885. Då uppfördes tornet, vapenhuset och den nuvarande sakristian. Nya valv slogs i koret och i långhusets västra del, och 1400-talsvalven jämnades ut med puts för att likna de nya valven. Många äldre detaljer doldes därmed under putslagret. Vidare tillkom bl.a. den nuvarande bänkinredningen samt altarprydnaden, en gipskopia av Bertel Thorvaldsens staty Kristus. De två kyrkklockorna i klockstapeln flyttades nu upp i tornet.

I samband med en invändig restaurering 1925 utfördes dekorativa målningar i koret, absiden och vid triumfbågen av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Samtidigt målades den fasta inredningen om. En fullständig omputsning av exteriören gjordes 1961.

Interiören i Östra Hargs kyrka.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgeln
Manual
Principal 4'
Gedackt 4’
Oktava 2’
Flöjt 2’
Mixtur I

Disposition:

Manual Pedal
Borduna 16’, B bihängd
Principal 8’
Salicional 8’
Gedackt 8’
Octava 4’
Kvinta 2 2/3’
Octava 2'
  • 1965: Omdisponering av orgelbyggare Reinhard Kohlus som bland annat sätter in en Rörflöjt 4’.

Disposition:

Manual Pedal
Borduna 16’, B/D bihängd
Principal 8’
Gedackt 8’
Salicional 8’
Gamba 8’
Octava 4’
Rörflöjt 4’
Octava 2'

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Socknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Järnbruk och Prestegårdar, med mera, Tryckt i Norrköping, hos Johan Edman, År 1760.
  • Åke Nisbeth: Östra Hargs kyrka, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté 1961.
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 264.