Östra Ukraina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den icke-erkända konfederation av icke-erkända stater som skapades 2014, se Federala staten Nya Ryssland.
Ukraina har en stor ryskspråkig befolkning i öster och söder/sydöst. Det motsvarar de ljusare områdena på kartan. Siffrorna är för andelen med ukrainska som modersmål vid folkräkningen 2001.
Flera olika oblast kan geografiskt räknas som del av östra Ukraina:
  Röd – räknas alltid in.
  Orange – räknas ibland in.

Östra Ukraina (ukrainska: Східна Україна, Schidna Ukrajina) inkluderar i allmänhet områden som ligger öster om Dnepr men är inte exakt geografiskt eller politiskt definierad. Området präglas av en hög urbanisering och industrialisering, liksom av en hög andel rysktalande. Upp till en tredjedel av landets befolkning bor i östra Ukraina, beroende på avgränsningen. Området inkluderar Donbass (Donbas) – industriregionen kring städerna Donetsk och Luhansk. Den största floden i området är Donets[1].

Östra Ukraina är den del av landet som inte ligger i västra, norra, centrala eller södra Ukraina. Denna geografiska definition inkluderar alltid Luhansk oblast, Donetsk oblast och Charkiv oblast. Ibland räknas också de fyra angränsande oblasten i väster in; dessa ses annars som del av norra, centrala eller södra Ukraina.

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Ukrainas områden i öster (och söder) har en stor andel av befolkningen ryska som modersmål. Östra Ukraina är främst ortodoxt.[2] I samband med oroligheterna i Ukraina 2014 har en polarisering mellan östra Ukraina och västligare liggande delar av landet nämnts, och vissa befarar och andra önskar en uppdelning av landet.[3]

De proryska protesterna omvandlades under april och maj 2014 till regelrätta ockupationer av större delar av Donetsk och Luhansk oblast. Där har man utropat separatistiska republiker (Folkrepubliken Donetsk respektive Folkrepubliken Lugansk senare skapades Federala staten Nya Ryssland) och genomfört "folkomröstningar" (11 maj), och i de två oblasten har den ukrainska säkerhetsapparaten (polis etc) slutat att fungera. Juni 2014 pågår strider mellan Ukrainas militär och väpnade grupper från de separatistiska republikerna i dessa två oblast, bland annat runt grannstäderna Slovjansk (se Slaget om Slovjansk) och Kramatorsk. I Mariupol vid Azovska sjön har företagsledaren Rinat Achmetov organiserat lokala garden för att återupprätta ordningen. Presidentvalet i Ukraina 2014 den 25 maj kunde på grund av oroligheterna inte genomföras i större delen av de två oblasten; Mariupol med omnejd var ett av de få undantagen.

De nya och ensidigt utlysta republikerna har inte lyckats etablera full kontroll över sina territorier och är sedan april 2014 inblandade i strider mot ukrainska säkerhetsstyrkor och delar av Ukrainas armé som vill återföra regionerna under nationell kontroll.[4] I slutet av juni 2014 kontrollerar folkrepublikerna cirka hälften av de respektive oblastens territorium, medan Ukraina är i kontroll över resten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Volodymyr Kubijovyč: "Donets River". Encyclopediaofukraine.com. Läst 6 mars 2014. (engelska)
  2. ^ Politikerkäbbel tröttar ut Ukrainska väljare SVT Publicerad 4 oktober 2007
  3. ^ ”Ryssland kan stödja delning av Ukraina” - DN.SE
  4. ^ "Ukraine in maps: How the crisis spread". bbc.com, 2014-05-09. Läst 26 juni 2014. (engelska)