Östra kyrkogården, Göteborg

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Östra kyrkogården i Göteborg
Östra kyrkogården i Göteborg

Östra kyrkogården, Göteborgs tredje största kyrkogård, är belägen i Örgryte församling. Den gränsar till områdena Lunden, Bagaregården och Kålltorp. Vid västra hörnet av kyrkogården ligger Redbergsplatsen.

[redigera] Historia

Den Gamla kyrkogården nere på Fattighusängen (i stadsdelen Stampen, granne med Mölndalsån och Fattighusån) visade sig vara otillräcklig och marken var sumpig. Vid så kallad allmän rådstuga den 19 oktober 1860 (?) beslöts att köpa in 48 tunnland och 21 kappland (1 kappland=154,3 m2) mark av herr Schuback på Bagaregården. Priset var 60 000 riksdaler.
Invigningen av den nya kyrkogården (då Begravningsplatsen) skedde den 16 november 1860, förättad av domprosten Peter Wieselgren, tillsammans med en ungdomskör från Elementarläroverket.
Dem 27 februari 1861 skedde den första begravningen; i fält nummer 9, grav nummer 1 nedsattes sonen till före detta artilleristen N Moberg, Frans Ludvig (20 dagar gammal), och den 12 mars samma år såldes för 100 riksdaler den första familjegraven till kapten C E L Lunge i fält nummer 10, grav nummer 1.
Under det första året begravdes "348 äldre och 648 barn" (mässling och difteri härjade staden svårt).

På Östra kyrkogården finns gravmonument över personer och släkter som spelat stor roll inom näringslivet i Göteborg, som till exempel Seaton, Charles Felix Lindberg, Dan Broström, Gunnar Engellau. Här ligger också Karin Boye (grav E298), Dan-Axel Broström, Albert Ulrik Bååth, Bengt Erland Fogelberg, Sonya Hedenbratt, Barbro Hörberg, Eric Lemming[källa behövs] , Otto Nordenskjöld, Charlie Rivel, Viktor Rydberg och Ulf Thorén begravda.

På kyrkogården finns byggnader för förvaltningen, ett krematorium efter ritning av arkitekten Hans Hedlund,[1] och ett bisättningskapell som ritats av stadsarkitekten H Strömberg. Grosshandlare P Isberg var den första som kremerades, den 1 februari 1890.[2]

I södra änden av Östra kyrkogården finns en judisk begravningsplats.

[redigera] Källor

  • Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar 1964 s.29-31
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982 s.54
  1. ^ Bild av byggnaden m.m
  2. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.181
Personliga verktyg