Östron

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Östron eller follikulin (C18H22O2) är ett steroidhormon som räknas till gruppen östrogener, och därmed som ett kvinnligt könshormon fastän båda könen har det. Det verkar genom att binda till östrogenreceptorer vilka finns uttryckta i många system i kroppen.

Syntes av steroidhormoner. Östron ses i den rosa rutan nere till höger. Det bildas av androstendion eller testosteron, och kan ombildas till östradiol och östriol. Hur stor andel androgener som ombildas till östron är könsberoende.

Östron bildas liksom de andra steroidhormonerna i en kedjeliknande procession som utgår från kolesterol. Det utgår från de manliga könshormonerna androstendion eller testosteron, vilka aromatiseras till östron genom enzymen aromatas. Detta sker hos båda könen i fettvävnad. Hos fertila kvinnor, som bildar mycket mer östron än män, bildas det också i äggstockar och placenta. Östron kan antingen verka i sig självt som ett östrogen, eller såsom prohormon ombildas vidare till östriol eller östradiol.

Östron är ett av de tre viktigaste östrogenerna. Båda könen har relativt höga nivåer östron vid födseln, men de sjunker sedan, för att inte stiga igen förrän HPG-axeln aktiveras under puberteten. För kvinnor är nivåerna det högsta av östrogenerna efter menopaus. Fertila kvinnor bildar mest östron strax före ägglossning. Eftersom östron bildas också i fettvävnad har fertila kvinnor med fetma mer östron än normalviktiga.[1]

Män bildar vanligen mindre testosteron och fritt östradiol med stigande ålder, medan mängden östron är konstant.[2][3]

Östron kan ombildas till metaboliten östron-sulfat (E1S eller E3S) i hjärnan, och ta sig förbi blod-hjärnbarriären. I den formen har det använts för att behandla Alzheimers och senildemens.[4] E1S kan för övrigt påträffas i ett flertal vävnader såsom huden, och synes möjligen reglera östrogennivåerna i t.ex. hjärnan.[5]

Djurförsök på möss har visat att östron kan skydda hjärncellerna vid hjärnskador.[6] Östradiol antas skydda kvinnor från hjärt-kärlsjukdomar, men kvinnor som efter menopaus har högre östronnivåer än andra verkar ha samma skydd så länge som de högre nivåerna inte beror på fetma.[7] Dock är det vanligt att ge postmenopausala kvinnor aromatashämmare, som minskar östronnivåerna, om de är i ett tidigt skede av bröstcancer.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mansur, Antonio de Padua, et al. "Long-term prospective study of the influence of estrone levels on events in postmenopausal women with or at high risk for coronary artery disease." The Scientific World Journal 2012 (2012).
  2. ^ Simon, Dominique, et al. "The influence of aging on plasma sex hormones in men: the Telecom Study." American journal of epidemiology 135.7 (1992): 783-791.
  3. ^ Guneet Kaur Jasuja et al, Age Trends in Estradiol and Estrone Levels Measured Using Liquid Chromatography Tandem Mass Spectrometry in Community-Dwelling Men of the Framingham Heart Study, J Gerontol A Biol Sci Med Sci (2013) 68 (6): 733-740 first published online October 25, 2012 doi:10.1093/gerona/gls216
  4. ^ Ohtsuki, Sumio, et al. "In vitro study of the functional expression of organic anion transporting polypeptide 3 at rat choroid plexus epithelial cells and its involvement in the cerebrospinal fluid-to-blood transport of estrone-3-sulfate." Molecular pharmacology 63.3 (2003): 532-537.
  5. ^ Platia, Maria Pia, et al. "Estrone sulfatase activity in the human brain and estrone sulfate levels in the normal menstrual cycle." Journal of steroid biochemistry 21.3 (1984): 237-241.
  6. ^ Gatson, Joshua W., et al. "Estrone Is Neuroprotective in Rats after Traumatic Brain Injury." Journal of neurotrauma 29.12 (2012): 2209-2219.
  7. ^ Mansur, Antonio de Padua, et al. "Long-term prospective study of the influence of estrone levels on events in postmenopausal women with or at high risk for coronary artery disease." The Scientific World Journal 2012 (2012).
  8. ^ Ligibel, Jennifer A., and Eric P. Winer. "Aromatase inhibition in obese women: how much is enough?." Journal of Clinical Oncology 30.24 (2012): 2940-2942.